Sammanfattning Denna uppsats inleds med en kort historisk genomgång av den aktiebolagsrättsliga utvecklingen i Sverige under de senaste århundradena. Därefter sätts fokus på gällande rätt vad det gäller det personliga ansvaret för styrelseledamöter i aktiebolag. Styrelseledamöters ansvar i samband med likvidation, förpliktelser som uppstår innan bolaget är registrerat och olovlig värdeöverföring genomgås och följs upp med en genomgång av styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot bolaget och gentemot andra. Därefter följer en genomgång av det straffansvar som kan drabba en styrelseledamot. Därpå följer en liknande genomgång av gällande rätt för revisorers personliga ansvar. Revisorsnämndens funktion gås igenom innan gällande rätt för revisorers skadeståndsansvar presenteras. Även det straffansvar som kan komma att bli aktuellt för en revisor utreds. Rättsläget analyseras därefter i de delar som tidigare presenterats. Analysdelens disposition är i stora drag uppställd på samma sätt som i studiens deskriptiva del. Inledningsvis analyseras således styrelseledamöternas personliga ansvar i olika delar, för att följas upp med en analys av revisorers personliga ansvar. Studiens resultat består av ett flertal konkreta råd på hur en styrelseledamot respektive en revisor ska handla i olika situationer för att undvika ett personligt ansvar. Därutöver presenteras ett mycket kortfattat förslag om att revisorsnämnden kan överta tillsättningen av revisorer från bolagsstämman.

No description available.

Aktiebolaget är den andra vanligaste bolagsformen i Sverige, där avsaknaden av det personliga ansvaret karaktäriserar associationsformen. Med anledning av att aktieägarna inte ekonomiskt behöver ansvara för bolagets åtaganden, har det länge funnits en tradition om att bolaget bör revideras av en tredje part. I samband med att EU lanserade revisorspaketet som medgav undantag från revisionsplikten, började allt fler länder i Europa att avskaffa kravet på revision för vissa aktiebolag. När lagstiftaren i Sverige, år 2010, valde att också utnyttja undantaget om kravet på revision, var det enbart Malta, förutom Sverige, som inte hade infört lättnader beträffande revisionsplikten inom EU. På senare år har diskussionen om revisionspliktens vara eller icke vara åter blivit aktuell, då det har visats att aktiebolaget som associationsform är attraktiv för att användas som verktyg vid ekonomisk brottslighet. Det är skattebrott och bokföringsbrott som är de vanligaste ekobrotten, men även bidragsbrott och bolagskapningar med efterföljande bolagsplundring förekommer. Det är också vanligt att så kallade målvakter eller bulvaner används som ställföreträdare inom ett bolag där ekonomisk brottslighet begås, vilket är olagligt.  På grund av den ekonomiska brottslighetens omfattning i aktiebolag syftar uppsatsen till att utreda om den lagstadgade revisionsplikten återigen bör införas för att minska kriminaliteten i aktiebolagen. Uppsatsen avser också att klargöra vilka motstående intressen som finns för en lagstadgad revisionsplikt. För att uppnå uppsatsens syfte används den rättsdogmatiska metoden samt den rättspolitiska metoden. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsens deskriptiva kapitel medan den rättspolitiska metoden används i det normativa avsnittet. Materialet som har nyttjats i uppsatsen är främst förarbeten, litteratur och övriga källor som publicerats av myndigheter eller branschorganisationer.  Utifrån det material som har studerats har det i uppsatsen framkommit att det råder en viss osäkerhet kring revisionens betydelse för att upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet, varvid slutsatsen i uppsatsen är att den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag inte bör återinföras. De intressen som talar emot en lagstadgad revisionsplikt har sålunda vägt tyngre, där bland annat kostnadsskäl och förenklingsskäl har vägt tungt. Istället för att återinföra den lagstadgade revisionsplikten för samtliga företag bör emellertid vissa andra åtgärder vidtas, exempelvis bör skatteverket och ekobrottsmyndigheten erhålla en rätt att förordna om revision trots att bolaget är undantaget revisionsplikt. Även införa bättre kontroller vid byte av ställföreträdare för ett aktiebolag, samt införa en straffrättslig bestämmelse mot bolagskapningar är önskvärt. Slutligen bör också revisionsplikten inträda tidigare, förslagsvis redan när gränsvärdena har överskridits för ett räkenskapsår.

Reglerna vid tvångslikvidation innebär att styrelsen vid misstanke om kritisk kapitalbrist ska upprätta en kontrollbalansräkning. Uppvisar kontrollbalansräkningen en faktisk kapitalbrist ska en kontrollstämma hållas för att besluta om kapitalbristen ska läkas eller låta bolaget träda i likvidation. Underlåter styrelsen att upprätta en kontrollbalansräkning kan ett personligt betalningsansvar utdömas för styrelseledamöterna. Underlåtenheten omfattar även om styrelseledamöterna tror att de har upprättat en kontrollbalansräkning men den visar sig vara missvisande. Kontrollbalansräkningen kan i sådant fall anses vara felaktig, vilket i resulterar i att den inte är upprättad. Ett personligt betalningsansvar kan även aktualiseras för andra bolagsföreträdare förutsatt att de har vetskap om styrelsens underlåtenhet. Vid avvikelse från reglerna i 25 kap. ABL kan även ett skadeståndsansvar enligt 29 kap. ABL bli aktuellt. När borgenären åberopar personligt betalningsansvar, åligger det den att visa faktisk kapitalbrist samt en ansvarsgrund i 25 kap. ABL. Bolagsföreträdaren kan undkomma det personliga betalningsansvaret om den kan visa att ingen försumlighet har förelegat. Det finns således möjlighet att exculpera sig från ansvaret enligt 25 kap. ABL, medan någon motsvarande exculperingsregel inte finns för skadeståndsansvaret enligt 29 kap. ABL. Trots att grunder för exculpering existerar, tycks restriktivitet råda för bolagsföreträdaren att kunna exculpera sig från det personliga betalningsansvaret. HD har i NJA 2012 s. 858 lämnat vägledning angående försumlighetsprövningen i 25 kap. ABL. Avgörandet har även kommenterats av Stefan Lindskog och Håkan Andersson, varpå de har diskuterat hur försumlighetsprövningen ska bedömas. Upprättandet av en kontrollbalansräkning är till stor del en värderingsfråga beroende av redovisningsrättsliga normer, vilka inbegriper ett utrymme för alternativa lösningar. Konsekvenserna, av en diskutabel försumlighetsprövning och en värderingsproblematik, är att rättsläget för såväl ansvarsfrågan som exculperingsfrågan är svårbedömda.

No description available.

<p>Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. </p><p>Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. </p><p>Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. </p><p>Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.</p>

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.

The corporate opportunity doctrine constitutes a prohibition for the directors and officers of a company to pursue for themselves any opportunity which falls within the scope of the corporation’s business. In Swedish law the doctrine has not yet seemed to attract any greater attention. This doctrine has been the focus of a multitude of cases in a both American and English law, however mainly in the America law. Therefore, the American legal framework can serve as guidance in trying to define the doctrine as it has developed, or perhaps more correctly not developed, in national law. The perhaps most crucial question to be answered in the area of corporate opportunities is how the law indentify an opportunity as a “corporate” one. This is done by an overall assessment of the opportunity. First there needs to be established weather there exist some tie between the opportunity and the scope of the corporation’s business. Secondly, if a tie exists, it has to be taken into account weather the corporation e.g. had an interest or expectancy in the opportunity, the financial ability to undertake the opportunity and the capacity in which the opportunity was presented to the director or officer.   If the company rejects the opportunity or if the director or officer receives authorization from the company, the opportunity is available to exploitation of the director or officer. A difference should be made between private and public companies, but not between full-time and part-time directors or officers.

Under 2018 kommer omkring 1.600 svenska företag av en viss storlek att för första gången upprätta en hållbarhetsrapport som är lagstadgad i 6 kap. 10-14 §§ Årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL. Förändringarna i ÅRL har genomförts i enlighet med EU-direktivet 2014/95/EU med målet att förbättra företagens informationsgivning på det sociala och miljörelaterade området samt skapa förutsättningar för en mer hållbar tillväxt.  Uppsatsen beskriver förändringarna i ÅRL och belyser de bakomliggande orsakerna till lagändringen. En kort komparativ utblick har gjorts för en bättre bakgrundsförståelse till vilka alternativ som kan finnas till den väg som Sverige har valt. Huvudtemat har varit att undersöka förutsättningarna för revisorerna att utföra det begränsade uppdrag att granska hållbarhetsrapporten som de genom lagstiftningen har ålagts, samt värdera revisorerna lämplighet som oberoende granskare av hållbarhetsrapporten. Arbetet innehåller även en de lege ferenda-diskussion kring hur regleringen skulle komma att utvecklas över tiden, för att bättre uppnå direktivets mål. Slutsatsen är att revisorerna som yrkeskår, trots bristande fackkunskaper inom hållbarhetsområdet, är väl lämpade att ta på sig en mer djupgående granskningsroll. En annan slutsats är att goda skäl talar för att införa en obligatorisk granskning av hållbarhetsrapporten, när några år har gått från införandet i ÅRL.

No description available.