Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

I detta forskningsarbete ville vi hitta faktorer som gynnar lärandet för barn i behov av särskilt stöd. Vi ville belysa detta från elevens synvinkel genom att observera 7 barn i behov av särskilt stöd. Det är våra tolkningar av hur eleverna reagerade och betedde sig utifrån pedagogens bemötande som låg till grund för studiens resultat. Barnen är mellan 6 och 12 år och anses av verksamheternas pedagoger vara barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen visade att de observerade barnen upplevde att det var betydelsefullt för lärandet att bli sedd, att få positiv bekräftelse och uppmärksamhet. Att vara någon, dvs. att få legitimitet som en viktig person, var enligt våra tolkningar, viktigt. Det stärker såväl självkänslan som självförtroendet. Studien visade att barnen blev sedda och fick uppmärksamhet av pedagogerna. Däremot visade det sig att barnen fick uppmärksamhet när de var sysslolösa eller ”på vift” och de kvalitativa mötena som bekräftade och stärkte barnets självkänsla såg vi överraskande lite av. Flera av de observerade barnen visade sig vara utanför den sociala gemenskapen, flera av dem fick hjälp med skolarbetet utanför klassrummet. Detta kan innebära risk för exkludering. Dessa barn fick därför kämpa på två fronter, sitt lärande och sin sociala status. Eftersom de redan befinner sig i en utsatt situation blir betydelsen av bemötandet synnerligen viktigt.

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i elevernas upplevelser av kortskrivning. Som blivande lärare är det av intresse för oss att få deras perspektiv på detta verktygs potential och få en uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter som eleverna anser att det finns med kortskrivning. Vi har gjort två undervisningsförsök i två olika klasser. Eleverna som har deltagit i undersökningen går i år 7 samt första året på gymnasiet. Utöver undervisningsförsöken har vi genomfört observationer, kvalitativa intervjuer samt närläst elevernas kortskrivningar. Elevernas upplevelser av kortskrivning har varit både positiva och negativa. Vi har sett att det finns en osäkerhet hos eleverna när det gäller att reflektera och skriva expressivt, vilket vi tror kan ha påverkat deras upplevelser av kortskrivning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka nivån av personliga egenskaper enligt Big five-modellen, samt huruvida dessa egenskaper korrelerar med prestation och välmående hos fastighetsmäklare. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en undersökning i form av en webbenkät legat till grund för datainsamlingen. Populationen i studien är fastighetsmäklare i Europa, där urvalet har bestått av 3136 utvalda fastighetsmäklare. Analysen av data har skett i statistikprogrammet “JASP”, där en bivariat korrelationsanalys har utförts. Resultat & slutsats: Slutsatserna bygger på information från den insamlade data i undersökningen. Resultatet visar på en hög nivå av conscientiousness och agreeableness hos fastighetsmäklarna, som indikerar en strävan efter yrkesmässig framgång. Samtidigt koordinerar agreeableness med kundorientering som är en viktig faktor för att lyckas i fastighetsmäklarbranschen. Vidare bidrar detta till att individerna trivs på arbetsplatsen och därmed inte avser att sluta eller byta bransch.  Forskningens bidrag: Denna studie bidrar med teoretisk kunskap om vilka personliga egenskaper och faktorer som påverkar fastighetsmäklare i denna undersökning. Studiens praktiska bidrag infinner sig framför allt till ledare, chefer och företag inom fastighetsmäklarbranschen, där en insikt i dessa egenskaper och faktorer kan stödja branschen till att utvecklas framöver. Förslag till vidare forskning: Först och främst hade en jämförelseaspekt varit intressant, som belyser skillnader mellan fastighetsmäklare som arbetar i olika miljöer och kontexter. Vidare kan en djupgående kvalitativ undersökning utformas, där respondenterna är väl insatta i sina respektive Big five-profiler för att finna likheter och skillnader. Framtida forskning kan även ta det långsiktiga perspektivet i beaktande, för att undersöka likheter och skillnader mellan kort- och långsikt.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts. / This literature review is written on behalf of the City of Malmö regarding children who have witnessed violence and how these should be interrogated and whether children are competent as witness. This study will attempt to answer this question through a systematic literature review. The results show that children can be competent witnesses who can provide accurate and reliable statements about the interrogated event if the hearing has been adapted to the child's level of development. Furthermore, the study also showed that children’s influence of suggestion is strongly linked to their development and how this may have been affected by witnessing violence, but also the circumstances under which the child has been interrogated.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

I den svenska skolkontexten har det inte forskats mycket om högläsning för äldre elever.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisningen (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år. Två forskningsfrågor besvaras för att uppnå studiens syfte: Hur kan svensklärare arbeta (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) med högläsning för elever mellan 12 och 18 år och vilka möjligheter och utmaningar bidrar dessa olika arbetssätt med till undervisningen? Genom analysen har två undervisningsformer identifierats. Resultaten visar att lärare kan hålla undervisning i högläsning genom att modellera och genom att ha högläsning i helklass och i grupp. Vidare visar resultaten att högläsningen generellt bidrar positivt till undervisningen på olika sätt. Den bidrar både till den kollektiva läroprocessen i klassrummet och till en utvecklad läsförmåga hos eleverna. Det finns även en del negativa effekter, såsom att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan bli ytligt och ofokuserat, att det är inte klart för lärare om högläsningen utvecklar elevers färdigheter och självförtroende samt att lärare är tveksamma om modellering av högläsning för med sig något positivt. Flera studier behövs dock för att bekräfta resultatens validitet.

Syftet med denna uppsats är att ge pedagoger fler verktyg att arbeta med för att skapa goda relationer med sina elever. Resultatet av uppsatsen är inte avsedd att användas som en manual, utan snarare som ett verktyg för att hjälpa pedagoger att skapa goda relationer med sina elever. Till skillnad från de flesta studier som görs och litteratur som skrivs inom liknande områden är denna uppsats baserad på ett elevperspektiv och på de färdigheter och egenskaper de gillar hos sina pedagoger. Dessa färdigheter och egenskaper har sedan analyserats utifrån moderna tolkningar av Aristoteles syn på kunskap. Detta bidrar med en bredare förståelse för vad eleverna i denna studie värderade hos sina pedagoger. Resultaten av studien visar att lärare och pedagoger som beundrades av eleverna hade något extraordinärt. De hade visdomen och kunskapen att omfamna och engagera sig med eleverna under deras skolgång. Uppsatsen är inte avsedd att ha en statisk syn på resultaten. Vid interaktion med människor spelar flera faktorer en roll i hur relationer bildas mellan dem. Använd denna uppsats som ett verktyg för att reflektera över hur man bygger goda relationer med eleverna. Det kan inte finnas något specifikt svar på denna fråga, så var öppen och använd kunskapen i denna uppsats som en ingrediens i ditt eget tänkande.

Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lärande. Vilka förutsättningar behövs för att eleverna ska tänka och förstå det livslånga lärandet, att lära för livet. I arbetet ges läsaren en teoretisk genomgång om bland annat våran läroplan för de frivilliga skolformerna där det står att skolan ska ge en grund för livslångt lärande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förväntas tycka om skola.Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkäter till två klasser på den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att många komponenter behöver överrensstämma för att eleverna ska lära för livet och komponenter som jag som lärare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och då bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska. / Olén, Annika (2007). Gymnasielevers uppfattningar om eget lärande, (Upper secondary school pupils and their understanding of own learning.) Allmänt utbildningsområde, Särskild lärarutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.