Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld där människor reser mer än någonsin. Svenska flygresenärer släpper ut fem gånger mer koldioxid jämfört med andra världsmedborgare. Trots en bra kännedom om miljöproblem bland individer och ett ökat intresse för grönare produkter reflekteras det inte från konsumenternas livsstil. Syftet med denna undersökning är att ta reda på orsakerna till gapet mellan människors attityder och beteenden. För att undersöka ämnet genomfördes sex stycken små fokusgruppsintervjuer för att samla information om orsakerna till gapet på ett djupgående sätt. Studien påvisade att individer väljer att bortse från ett miljövänligt beteende på grund olika faktorer som bland annat pris, tid, lathet, brist på personligt ansvarstagande och rättfärdigande av resor. Tiden var en avgörande faktor för de flesta deltagarna som meddelade att de ville snabbt komma fram till sina destinationer. De rättfärdigade sina flygresor genom att de förövrigt i deras vardag tycke att de beter sig på ett miljövänligt sätt eller att Sverige som land redan gör mycket för miljön och att de på så sätt kan rättfärdiga sitt flygande. Det framgick även av fokusgrupperna att trots deltagarnas miljötänkt var det inget som prioriterades i vardagen. För att människor ska engagera sig i miljöfrämjande åtgärder är det viktigt att gröna produkter uppfyller samma egenskaper som vanliga produkter i form av exempelvis pris och kvalitet. Detta eftersom människor inte är villiga att ändra sin livsstil på grund av bekvämlighet och eftersom beteenden är svåra att forma om det inte finns rätt förutsättningar för det.

Bilen har länge varit central i samhället. Användandet av personbilar står för stora mängder utsläpp som hotar kommande generationers livskvalitet. Denna studie syftar att studera resvanor och attityder gentemot bilanvändning och kollektivtrafik. Undersökningsområdet är Barkarbystaden beläget nordväst om Stockholm. I området pågår en stadsomvandling med tillhörande utbyggnad av den blå tunnelbanelinjen. I dagsläget bor det 5000 personer i Barkarbystaden vilket prognostiseras att öka med 25 000 ytterligare personer till år 2032. Denna expansion betyder att många fler resor kommer att göras både inom samt till och från stadsdelen vilket innebär att det redan nu är nödvändigt att studera mobilitet med individen i fokus. Informationen i denna studie kan användas som underlag vid planering av trafik i de kommande delarna av Barkarbystaden. Med hjälp av litteraturstudier erbjuder uppsatsen en insikt i vad Mobility Management är och hur det kan användas för att påverka invånarnas resa innan den påbörjas. De metoder som används för att ta reda på vad invånarna i Barkarbystaden tycker om att resa med bil och kollektivtrafik är en enkätundersökning, observationer och dialoger. De negativa effekterna från personbilar gör att antalet resor behöver minska för att värna om klimatet. För att få individer att göra färre resor med bilen behövs kunskap om vilka åtgärder kan åstadkomma detta. Det är därför viktigt att studera individens åsikter om det befintliga transportnätet.Studien visar en jämn fördelning av individer med bil eller kollektivtrafik som primärt transportsätt och att individer i Barkarbystaden är väl medvetna om att kollektivtrafiken är viktig för att minska de utsläpp som försämrar klimatet. Däremot är det tydligt att stora delar av respondenterna har en negativ attityd till att använda kollektivtrafiken i praktiken. Resultatet av enkäterna pekar på att kollektivtrafikens brister gör att många använder sig av bilen som primärt transportsätt istället. För att få fler att resa med kollektivtrafiken krävs nya åtgärder. Sammanfattat beskriver respondenterna att hårda åtgärder så som att bygga nytt och bygga om är viktiga för att de ska välja kollektivtrafiken istället för bilen. Trots att respondenterna primärt belyser hårda åtgärder beskrivs några Mobility Management-åtgärder som anses effektiva för att få fler att välja kollektivtrafik framför bil. Dessa metoder var exempelvis gratisresor, bättre skyltning och informationskampanjer om kollektivtrafikens positiva sida.

Alla elever ska få förutsättningar att lyckas (Svenska Unescorådet, 2006; Skolverket, 2018) därför har vi sökt efter faktorer som kan hjälpa lärare och speciallärare identifiera elever i matematikångest. För att kunna arbeta vidare med dessa elever har vi även granskat forskning om hur matematikångest kan minskas och förebyggas i klassrummet. Metoden som användes för att besvara syftet var en systematiskt litteraturstudie. Matematikångest beskrivs som känslor av stress eller ångest som stör elevens manipulering av siffror och möjligheter att lösa matematiska problem, både till vardags och i akademiska situationer (Richardson &amp; Suinn, 1972). Matematikångest yttrar sig på olika sätt hos olika elever och innebär att eleverna har sämre möjligheter att lyckas med matematiken (Awofala, 2017; Carey et al., 2017; Cargnelutti et al., 2017; Garcia-Santillián et al., 2018; Howard &amp; Warwick, 2017; O´Leary et al., 2017; Ryan &amp; Fitzmaurice, 2017; Vakili &amp; Pourrazavy, 2017; Wang et al., 2018). Vi har läst och sammanställt 31 vetenskapliga artiklar och utifrån resultaten har vi försökt finna svar på vårt syfte. De elever som deltagit i artiklarna återfinns i alla stadier i skolan, från första klass upp på universitet/högskola och från stora delar av världen vilket ger studien en bra bredd. Sammanställningen av artiklarna bekräftar att det finns en negativ relation mellan matematikångest och elevers prestationer. Det finns alltså en risk att elever i matematikångest presterar sämre än vad de skulle gjort med rätt förutsättningar. Vi presenterar också några undervisningsstrategier som kan användas för att minska elevernas matematikångest och därigenom ge eleverna bättre möjligheter att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Vi fann att elever i matematikångest väljer en av två strategier: antingen arbetar de extra mycket eller uppvisar de ett undvikande beteende. Oavsett vilken strategi som eleverna väljer uteblir oftast en förbättring, eleverna är fast i en ond cirkel och behöver hjälp. De insatser som omnämns är gynnsamma för alla elever och förbättrar attityden, motivationen och prestationerna, faktorer som interagerar med matematikångest. / <p>Vt-2019</p>

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en tradition som har fortlevt i över tvåtusen år och är djupt rotad i kultur och religion. Varje år könsstympas omkring 3,9 miljoner flickor. Globalisering medför att dessa kvinnor kan behöva vård i länder där könsstympning inte praktiseras. Tidigare forskning visar att könsstympade kvinnor upplever en bristande kunskap i mötet med hälso- och sjukvården. Genom ett kulturkompetent förhållningssätt kan sjuksköterskan ge en bättre och ändamålsenlig omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder om kvinnlig könsstympning Metod: Integrerad litteraturöversikt med induktiv ansats innehållande tolv vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes i enlighet med Whittemore och Knafls metod. Resultat: Ur resultatet framkom fem kategorier; erfarenheter av mötet med könsstympade kvinnor, kunskap om kvinnlig könsstympning, kunskap om följder av kvinnlig könsstympning, uppfattningar om varför kvinnlig könsstympning utförs samt attityder om kvinnlig könsstympning.  Slutsats: Resultatetvisade varierande kunskaper och attityder omkvinnlig könsstympning bland sjukvårdspersonal. Det ger således en förståelse för hur komplext ämnet är ochvarför det är viktigt med kunskap för att kunna ge könsstympade kvinnor en kulturkompetent omvårdnad.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärarnas inställning till att bedriva matematik utomhus och deras tankar och uppfattningar kring ämnet. Min studie baserades på kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex olika lärare från olika skolor i Gävleborgs län. Resultatet från min undersökning visar att många lärare är positivt inställda till att vara utomhus och de innehar kunskapen om att barnen finner glädje med att bedriva matematik med inslag av att vara ute kopplat till rörelseaktiviteter. För att främja utomhusmatematik och inse dess fördelar och betydelsefullhet är det av stor vikt att lärarna bortser från bekvämligheter och undanflykter. Eleverna är det primära och lärarnas uppgift är att finna genvägar och underlätta för elevernas framgång i matematik.

Delirium är en allvarlig komplikation hos främst äldre men drabbar även alla åldrar. Delirium är i sig associerat med en sämre prognos och högre mortalitet, innebär ofta en längre vårdtid samt utgör många gånger ett stort obehag för patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan känner igen delirium och vet hur det ska handläggas. Andelen äldre ökar i hela världens population som kan leda till dilemman i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvården och ökat vårdlidande för patienten samt att dessa förändringar kommer att påverka den hållbara utvecklingens tre dimensioner. Det är sjuksköterskans ansvar att möta denna patientgrupp med rätt kunskap, verktyg och kliniska färdigheter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av och kunskap om att vårda patienter med delirium. En litteraturöversikt har här valts som metod för att kunna besvara syftet. 11 artiklar utgör resultatdelen. Två huvudteman framkom som gavs titlarna “Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med delirium” och “Sjuksköterskans redskap för prevention och behandling”. Under dessa teman kunde vi utröna sex stycken subteman, “ Att vårda med närvaro”, Sjuksköterskans känslor om att vårda denna patientgrupp”, “Sjuksköterskans syn på patienten som lider av delirium”, “Sjuksköterskans samarbete med andra yrkeskategorier och anhöriga”, “Förbättra vårdandet genom utbildning” och “Sjuksköterskans redskap i form av bedömningsinstrument och klinisk blick”. Resultatet visar att en närvaro av sjuksköterskan hos patienten ger positiva effekter i form av minskat vårdlidande och en delaktighet för patienten. I stress tenderar sjuksköterskan att inte se patienten som en helhet utan som ett objekt. Sjuksköterskan kan förebygga uppkomsten av delirium genom att använda sig utav olika redskap samt genom kontinuerlig utbildning för en god och säker vård.

CSR, Corporate social responsibility, är ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den påverkan på samhälle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt från minskade utsläpp och bättre leveranssätt till förbud mot barnarbete och rättvisa löner. Som företag handlar det om att kartlägga alla risker i sin produktionskedja och upprätta en policy att jobba efter. Företagen väljer själva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning. Genom ett bra CSR-arbete och starkt engagemang kan man stärka sina relationer till sina kunder och övriga intressenter och det kan i sin tur ge en positiv inverkan på sitt varumärke. Ett varumärke bör spegla företagets värderingar och lyckas man bygga fördelaktiga associationer till sitt varumärke har man till följd en stark image. De flesta företagen är idag mer eller mindre tvungna att arbeta aktivt med CSR. I takt med att konsumenternas medvetenhet kring ämnet ökar, ökar också pressen på företagen att tydligt kommunicera ett ansvarsfullt förhållningssätt till samtliga intressenter. CSR har blivit ett verktyg för att stärka sin konkurrensförmåga då ett aktivt miljöarbete ger nöjdare kunder. Fallföretaget i uppsatsen är Ellos som är ett välkänt varumärke och ett av nordens största distanshandelsföretag. Ellos har under lång tid gjort ett aktivt val att inte marknadsföra stora delar av deras arbete med CSR. Detta på grund av att man sett det som riskfyllt att lova för mycket till sina intressenter. Nu har de dock ändrat åsikt och valt att arbeta fram ett bättre och mer transparent sätt att kommunicera ut sitt engagemang via sin hemsida. Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bättre uppfattning om vad CSR är och hur det kan användas som en konkurrensstrategi. Vi vill få en fördjupad kunskap i hur det påverkar ett företags varumärkesimage positivt och specifikt hur det kan komma att påverka Ellos. Uppsatsen behandlar även hur kommunikationen fungerar mellan Ellos och deras konsumenter. Datainsamlingen har skett med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den insamlade empirin har analyserats efter de teoretiska referensramarna som behandlar CSR, varumärke, varumärkesimage och kundens förväntningar, attityder och image. Utifrån uppsatsens resultat ser man att CSR definitivt kan ha en positiv inverkan på ett företags varumärkesimage. Enligt enkätundersökningen som utfördes var det en betydande del som ansåg att ett ansvarstagande företag ger ökat förtroende som i sin tur stärker varumärket. Däremot kan man se ett glapp mellan konsumenters moraliska åsikter och faktiska handlande då det var betydligt färre som skulle ändra sina köpvanor på grund av ett starkt engagerat företag. Dessutom vill de flesta konsumenter att information kring företagets CSR-arbete ska finnas men mycket få anstränger sig för att hitta den. Utifrån det kan man anta att en tydlig och lättillgänglig information är att föredra och sättet att kommunicera med sina konsumenter har betydelse för dess effekt. / Program: Butikschef, textil och mode

This thesis is a study of Facebook users’ beliefs attitudes and behaviour towards personalised adverts on the site, using Wang &amp; Suns theory about the relationship between beliefs and attitude toward online advertising (ATOA) and the connection between attitude and behaviour. The result, based on qualitative research and interviews, will introduce a deeper understanding and interpretation of users’ beliefs, attitudes and behaviour toward personalised adverts. The result showed that people perceive the site’s personal adverts as intrusive and interfering with their personal space and the purpose of the site. Users also have a slightly more positive attitude towards adverts which were recommended or “liked” by a friends. Furthermore, the result shows that users negative attitude towards the ad also affects their behaviour and interaction with the ads. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Bakgrund: Cervixcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor globalt och omkring en halv miljon kvinnor drabbas varje år. Sjukdomen är även en av de främsta orsakerna till cancerrelaterad död i utvecklingsländer där nationella screeningprogram saknas. Sverige har ett nationellt screeningprogram sedan 1960-talet där kvinnor mellan 23–64 år erbjuds cellprovtagning var tredje år. Detta screeningprogram har i Sverige haft en betydelsefull effekt för minskat insjuknande av cervixcancer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus och är en av riskfaktorerna till cervixcancer och som kan upptäckas genom screening av livmoderhalsen. Screeningen innefattar både cellprovtagning och HPV-test.   Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors attityder till cellprovtagning för upptäckt av cervixcancer ur ett globalt perspektiv.   Metod: Författarna genomförde en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med underlag av tio artiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Dessa artiklar analyserades och ligger som grund i denna litteraturöversikt.   Resultat: Resultatet redovisas med två huvudteman som är; Attityd till cellprovtagning och Hindrande faktorer. Det fanns en del hindrande faktorer som kunskap, ekonomi och kultur som påverkade kvinnornas deltagande vid cellprovtagning. Även kvinnornas attityder hade en betydande roll vid deltagandet. Överlag var kvinnors attityder till cellprovtagning positiv men det fanns även kvinnor som hade en negativ attityd till cellprovtagning. Attityderna påverkades av kvinnornas tidigare erfarenheter, kunskap, utbildningsnivå och ålder.   Diskussion: Hindrande faktorer som bland annat kvinnors kunskapsnivå har påverkat deras attityder till cellprovtagning. Kvinnornas positiva och negativa attityder har varierat beroende på deras ekonomi, kultur, socioekonomisk ställning och geografiska placering. Informationsspridning från hälso- och sjukvårdspersonal har en betydande roll för att öka kunskapen och kunna inspirera till en positivare attityd till cellprovtagning Jean Watsons teori belyser vikten av vårdrelationen med tillit och kommunikation och den personcentrerade vården och dessa diskuteras utifrån resultatens huvudfynd.

<p>De dövas kamp för en egen kultur har formats till att de har teckenspråket som sitt första språk och svenska skriftspråket som sitt andra språk. Idag har många döva och hörselskadade Cochleaimplantat (CI) i tidig ålder. Det har varit hårt debatterat under en period. Syftet i föreliggande studie var att undersöka attityden hos döva/gravt hörselskadade ungdomars inställning till Cochleaimplantat. 21 ungdomar mellan 14-18 år har besvarat en enkät och fem intervjuer har genomförts, tre med döva ungdomar utan CI (varav en hade haft CI tidigare) och två intervjuer med ungdomar med CI.</p><p> </p><p>Följande frågor har studerats i föreliggande studie:</p><ul><li>Vilka för- respektive nackdelar finns med Cochleaimplantat enligt ungdomarna?</li><li>Hur upplever döva/gravt hörselskadade ungdomarna det är att vara döv/gravt hörselskadad idag med eller utan Cochleaimplantat?</li><li>Hur tänker döva/gravt hörselskadade ungdomar om dövkulturens framtid?</li></ul><p> </p><p>Ungdomarna med CI ser inga större nackdelar med CI. Samtliga av deras familjer är hörande. De anser att det är bra att höra ljud och att de får mer tillgång till de hörandes värld genom CI. Några nackdelar är när implantatet går sönder då kan det förekomma en lång reparationstid. Andra ungdomar med CI har svårt när det blir tekniska problem med CI. Ungdomarna utan CI ser sig inte ha något behov av att operera in CI, det är endast några som har haft funderingar kring det. I deras familjer förekommer det i några fall andra personer som är döva.</p><p> </p><p>Ungdomarna utan CI anser att de som har implantat är svikare mot dövkulturen. En rädsla för att teckenspråket ska dö ut finns. Föräldrar som fattat beslut om att operera in implantat på barn i tidig ålder fattar ett avgörande över barnets egen vilja medan några ungdomar utan CI menar att CI är fult och att det syns. Ett ingrepp i hjärnan kan också väcka en rädsla.</p><p> </p><p>Alla ungdomarna i föreliggande studie har de flesta kamrater både med eller utan CI. De anser sig trivas i sin vardag och umgås med varandra i skolan. På fritiden träffas de med jämna mellanrum på ett teckenspråkscafé. Andra fritidsaktiviteter har de tillsammans med hörande och då är ofta en teckenspråkstolk närvarande.</p><p> </p><p>Samtliga ungdomar tänker fortsätta studera i framtiden. Flertalet kommer söka till riksgymnasiet i Örebro. I Örebro finns ett stort programutbud för döva och gravt hörselskadade. Undantagsvis tror någon deltagande om denne hade haft CI skulle han/hon ha kunnat söka en mer avancerad utbildning, medan några anser att de söker till den utbildning de har tänkt sig vare sig det finns en anpassning eller inte till dövhet och hörselnedsättning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>