No description available.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras- undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin,- användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och- attityd gentemot geografi som undervisningsämne.Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden äninriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling.

Studiens syfte var att undersöka gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro i svenska gymnasieskolor. Studiens frågeställning var “Hur ser gymnasielärares attityder till elevfrånvaro ut?”. Genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med erfarna gymnasielärare i södra Sverige analyserades materialet med tematisk innehållsanalys, ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Sex teman identifierades: Eleven, Hemmet, Läraren, Omgivning, Relation och Skolan. Resultaten visade att lärares attityder påverkades av känslor och tankar gentemot faktorer som hemförhållanden och psykisk ohälsa. Analysen baserades på ABC-modellen och den funktionella attitydteorin. Det framkom att lärarnas attityder till största del baserades på affekt och kognition från ABC-modellen medan samtliga funktioner från den funktionella attitydteorin kunde urskiljas ungefär lika mycket. Slutsatsen är att gymnasielärares attityder mot elevfrånvaro är komplexa där attityderna präglas av en önskan att skapa positiva relationer till eleverna och stödja dem. Attityderna gentemot elevfrånvaro värderades positivt eller negativt beroende på elevens inställning till skolan, vilja att ta emot hjälp och deras beteenden. / The aim of the study was to explore teachers' attitudes towards student absenteeism in Swedish upper secondary schools. The question investigated was: How do upper secondary school teachers’ attitudes towards student absenteeism manifest? This was investigated through 8 qualitative semi-structured interviews, analyzed using thematic content analysis, the ABC-model and the functional attitude theory. The participants included 8 teachers in upper secondary schools in southern Sweden. The analysis resulted in 6 themes: Student, Home, Teacher, Environment, Relationship and School. These themes were analyzed based on the ABC model and the functional attitude theory. Teachers' attitudes toward student absenteeism were linked to all parts of the ABC-model in various ways.   In the functional attitude theory, several functions could be discerned reflecting teachers' ways of reasoning and forming their attitudes. Teachers’ attitudes are complex and are charactarized by a desire to create positive relations and support the students. The attitudes were impacted either positively or negatively by students’ behaviour, will to accept the help offered by the teachers and their view of the importance of school and attendance.

Introduktion/bakgrund: Suicid är ett stort världsomfattande hälsoproblem. Cirka 700 000 människor dör varje år till följd av suicid. Patienter med suicidtankar kan påträffas såväl inom den psykiatriska som den somatiska vården. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om samsjuklighet och hur detta ska hanteras. Sjuksköterskan är en del av vårdteamet och har ett ansvar för suicidbedömning och suicidpreventionsåtgärder. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd mot patienter med suicidtankar inom den somatiska vården. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Roséns granskningsprocess (Rosén, 2017).  Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod nio vetenskapliga artiklar. I samband med databearbetningen och analysen identifierades tre huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat: Det fanns många faktorer som påverkade sjuksköterskans attityd till patienter med suicidtankar. Faktorerna var på individnivå, samhällsnivå och organisationsnivå. Faktorer på individnivå inkluderade utbildning, erfarenhet och självkänsla. Faktorer på samhällsnivå inkluderade religion, kultur och stigmatisering. Faktorer på organisationsnivå inkluderade brister i arbetsmiljön.   Slutsats: Många sjuksköterskor upplevde att det fanns en kunskapsbrist, och därav ett behov av utbildning inom området. Negativa attityder kunde påverka hur vården bedrevs och ge upphov till brister i omvårdnaden.  Några brister var vårdskador, påverkad personcentrerad vård, sämre vårdkvalitet och försämrad patientsäkerhet.

Bakgrund: Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och år 2014 var suicid dödsorsaken för 790 000 personer över hela världen. I Sverige, år 2014, var det över 1500 personer som begick suicid. Över 9 000 patienter i Sverige vårdas på sjukhus till följd av självskador, där suicidförsök räknas in. Sjuksköterskans attityd påverkar vårdandet av patienter.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utforska sjuksköterskans attityd i förhållande till suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikten utformades enligt Fribergs modell för allmän litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades för att bilda resultatet i litteraturöversikten. Resultat: Sjuksköterskans attityd i förhållande till suicidnära patienter var generellt mer negativ än positiv. Flera förklaringar fanns som orsak till den negativa attityden; sjuksköterskans egna värderingssystem, sjuksköterskans ålder, sjuksköterskans erfarenhet av att vårda suicidnära patienter och sjuksköterskans utbildningsbakgrund. Ju längre utbildning sjuksköterskan hade desto mer positiv attityd hade hen i förhållande till suicidnära patienter. Om sjuksköterskan var yngre än 45 år hade hen en mer positiv attityd. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori där ”jag-du-relationen” är en del av deras teori. Teorin bygger på det mänskliga mötet mellan två individer och belyser hur viktigt det är att inte se nedvärderande på patienten. Att det behöver finnas en öppen dialog där patienten får utrymme att berätta om sin livsvärld, och uttrycka sina känslor, önskningar och vilja. / Background: Suicide is a global public health problem and in year 2014 it was 790 000 individuals that committed suicide. Suicide is one of the twenty most common reasons that citizens in the world die of. In Sweden, 2014, fifteen hundred individuals committed suicide. Over nine thousand patients in Sweden is hospitalized every year for deliberated self-harm, in which attempted suicide are included. Patients has experienced that nurses’ attitudes have an impact on their care when hospitalized after an attempted suicide.  Aim: The aim was to explore nurses’ attitudes towards suicidal patients within somatic care. Method: This literature review was conducted in accordance to Friberg. Ten scientific articles were included and has been analyzed to constitute the result. Results: Nurses’ attitudes towards suicidal patients was in general mostly negative. Several explanations were found for nurses’ attitudes; nurses’ valuation system, nurses’ age, experience of caring for suicidal patients and nurses’ educational background. The longer education nurses’ had the more positive were they in their attitude towards suicidal patients. Absence of experience contributed to a more negative attitude. Attitudes of nurses were more negative if they were older than 45 years. Discussion: The result of this literature review has been discussed from Paterson and Zderads’ humanistic nursing theory which includes the "Me-you relationship." Based on the human encounter between two individuals and that highlights how important it is not to see the inquisition of the patient.  The nurse-patient relationship requires an open dialogue in which the patient is given space to talk about their life-world and express their feelings, desires and will.

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

Ledarskapsstilar och dess relation till kön har varit ett forskningsfält i många decennier. Oftast har det ansetts att män intar en auktoritär ledarroll medan kvinnor intar en demokratisk. På senare tid har dock följaren blivit mer uppmärksammad och i föreliggande studie kommer följarens relation till ledarroller och kön studeras. Framförallt är detta intressant i skolans värld, där läraren innehar en maktposition som ledare i klassrummet. Syftet är således att studera elevers attityd till lärare i relation till läraren och elevens kön. Genom ett skattningsformulär har 82 elever bedömt fiktiva scenarier för att bedöma vad de ansåg om lärarens ledarskapsstil. Resultatet visade på att elever generellt sett skattade demokratiskt ledarskap högre än auktoritärt. Dock visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om läraren var en man eller kvinna. Likaså visade resultatet inte på någon signifikant skillnad om eleven var en man eller kvinna. Detta resultat ligger i linje med tidigare forskning, både inom Sverige och i övriga världen.

Bakgrund: Patienter som avsiktligt skadar sin egen kropp blir allt vanligare inom dagens sjukvård. Självskada innebär att personer tillfogar yttre skador på sin egen kropp med olika föremål, och kommer därmed inte enbart i kontakt med psykiatrin, utan även med den somatiska vården. Därför är det av vikt att även sjuksköterskor inom den somatiska vården kan ge dem en god vård. Människor som skadar sig själv har ofta traumatiska erfarenheter i sin bakgrund och det kräver att sjuksköterskan både kan behandla och se bakom de fysiska skadorna för att hjälpa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens känslor gentemot patienter som skadar sig själva. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats där vetenskapliga artiklar granskades. Totalt var det fyra kvalitativa artiklar och tre kvantitativa artiklar som granskades och sammanställdes med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i de fem olika kategorierna; ”känslor av oförståelse”, ”känslor av otillräcklighet”, ”känslor av ilska och frustration”, ”känslor av ambivalens”, samt ”känslor av stress och bristande stöd”. Resultatet visade att personalen kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper för att kunna hjälpa patienter som skadar sig själva. Detta ledde till att känslor som oförstående, ilska, frustration och otillräcklighet uppstod hos vårdpersonalen. Resultatet visade även att vårdpersonalen var stressad och i behov av stöd från kollegor och ledning, för att orka kunna ge en god vård till patienter som skadar sig själva. Slutsats: Vårdpersonalen behöver mer utbildning och kunskap för att kunna förstå och hjälpa patienter som skadar sig själva. De behöver även mer stöd från sina kollegor och ledning för att kunna bemöta patienterna på ett professionellt sätt.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

Att nordbor enkelt kan kommunicera på sina modersmål är grunden i den nordiska språkgemenskapen. Idag är det endast de skandinaviska språken – danska, norska och svenska – som är mellanförståeliga och tanken är att hela Norden ska kunna kommunicera med dem som bas. Forskning visar dock att den internordiska språkförståelsen har försämrats hos nordiska ungdomar. Syftet med denna uppsats är att studera hur internordisk kommunikation mellan ungdomar som engagerar sig nordiskt fungerar och jämföra resultatet med tidigare forskning om hur internordisk kommunikation fungerar mellan ungdomar allmänt. För att undersöka detta har en enkätundersökning och ett antal fokusgruppintervjuer genomförts på tre olika ungdomsevenemang. Sammanlagt har 103 ungdomar från alla de nordiska länderna samt självstyrande områdena svarat på enkäten. Tolv ungdomar deltog också i fokusgrupperna. Undersökningens resultat visar att de nordiskt engagerade ungdomarna har en väldigt positiv bild av den internordiska kommunikationen och hur den fungerar på nordiska möten. Bäst gick det för norrmännen att kommunicera med andra nordbor och färingarna visade också bra resultat vad det gäller förståelse av alla de andra språken. Islänningarna hade störst språkliga problem, tätt följda av grönlänningarna. Övergripande är ungdomarna positivt inställda till den nordiska språkgemenskapen och de tycker det är viktigt att vi bevarar den. De använder sig av engelska i internordisk kommunikation när det behövs men ser det mer som ett hjälpspråk än ett huvudspråk. De vill bevara den nordiska kulturen genom att bevara de nordiska språken. När studiens resultat jämförs med tidigare forskning om kommunikation vid nordiska möten visar det sig att de nordiskt engagerade ungdomarna tycker att den internordiska kommunikationen är lättare än vad forskning visar att nordiska ungdomar tycker allmänt. De nordiskt engagerade ungdomarna tycker att det är lika lätt att förstå varandra som informanter i alla åldrar som deltog i en liknande undersökning för 25 år sedan.