Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.   Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

Syftet med studien var att undersöka hur anställda som arbetar med employer branding i Jönköpings Län upplever arbetet, samt hur de arbetar med att attrahera och rekrytera högskolestudenter efter examen. Studien var av en kvalitativ ansats och underlaget utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Ett kriteriebaserat urval applicerades och totalt deltog femton respondenter fördelade på tio organisationer. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och resulterade i tre huvudteman: Avsaknad av övergripande employer branding-strategi, frustration och individanpassat jobberbjudande. Resultatet visade att det fanns stora skillnader gällande hur employer branding arbetet prioriterades inom organisationerna samt en polarisering av hur strukturerat och strategiskt arbetet var. Avsaknaden av en enhetlig och övergripande employer branding-strategi skapade frustration hos deltagande respondenter. Det fanns en medvetenhet i organisationerna om att studenter och nyexaminerade främst tenderar att efterfråga symboliska attribut när de söker arbete, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand. Resultatet påvisade att respondenternas sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborg främst är kopplade till deras kundvarumärke och inte till dem som arbetsgivare. Vid jämförelsen av värderingen mellan Attraktiv Arbetsgivare och Länsförsäkringar Skaraborg och erhöll Länsförsäkringar Skaraborg ett generellt lägre medelvärde.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur införandet av en arbetstidsförkortning till sex timmar arbetsdag påverkar en tillverkande organisation inom den privata sektorn. Metod: En fallstudie om fenomenet arbetstidsförkortning med en induktiv ansats och med en kvalitativ forskningsprocess. Datainsamlingen har skett via ostrukturerade intervjuer och analysmetoden som används är grundad teori.   Slutsats: Studien visade att arbettidsförkotningen haft en påverkan på en privat tillverkande organisations upplevda hälsa och välbefinnande till följd av tid till återhämtning och bättre balans mellan arbets- och privatliv. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkades till följd av att kraven kvarstod som innan arbetstidsförkortningen samt ledde till mindre utrymme för socialt samspel. Produktiviteten påverkades då medarbetarnas motivation ökade samt ökad effektivitet. Studien visade även på att organisationens attraktivitet som arbetsgivare förbättrades genom att arbetstidsförkortningen bidrog till att behålla befintlig personal samt attrahera ny. Slutligen påverkades även organisationens ekonomi genom att olika kostnadsbesparingar möjliggjordes.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att få en djupare förståelse för vilka kriterier som gör en arbetsgivare attraktiv för personalvetare. Eftersom humankapitalet är viktigare än någonsin måste arbetsgivare kunna både attrahera och behålla bra anställda, och detta är något som många arbetsgivare arbetar med. Studien är gjord utifrån anställdas perspektiv men det är snarare arbetsgivare som kan dra nytta av de resultat som vår studie har visat. De teoretiska referensramar vi har använt oss av är employer branding, vad som attraherar hos en arbetsgivare och vad som gör en arbetsgivare attraktiv för generation Y. Vi har även använt oss av motivation som begrepp samt Herzbergs tvåfaktorteori om arbetsmotivation. De teoretiska referensramar vi har använt oss av ligger till grund för både utformandet av intervjuguiden och för hur resultatet har analyserats. Det empiriska materialet har införskaffats genom åtta digitala semistrukturerade intervjuer med personalvetare som arbetar inom HR runt om i Sverige. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval för vår studie genom att vi har kontaktat personer i vår närhet som ingår i populationen för studien. Resultatet visar att det är många faktorer som samspelar för att en arbetsgivare ska vara attraktiv för personalvetare. Några av de viktigaste faktorerna för att arbetsgivaren ska vara attraktiv är en bra arbetsmiljö, flexibla arbetstider, att alla behandlas lika och att få utvecklas i arbetet. De faktorer som har utmärkt sig gällande motivation är till exempel att göra skillnad för andra, att få utvecklas och utmanas samt en bra arbetsmiljö.

<p>This essay ventilates the relatively new phenomenon employer branding. Due to societal changes, such as demographical and financial changes, the labour market in Sweden has changed. It is evident that an increasing number of organisations need to put more of an effort in their methods of attracting talent and retaining competence within the organisation. By a case study based on five interviews, the purpose of the study was to compare literature and practice to see how well they compare as well as how employer branding bring about different aspects of the effect. There was also an ambition to highlight aspects of employer branding considered important to have in mind when undertaking an employer branding exercise. The results reveal several themes and aspects of employer branding, among which one finds individual development, the importance of communication and the importance of cooperation.</p>

Studiens syfte var att i samarbete med en kommun i Mellansverige genomföra en studie om kommunens arbete vad gällde deras arbetsgivarvarumärke samt upplevelsen av en attraktiv arbetsgivare. Detta har undersökts ur arbetsgivarens respektive medarbetarnas perspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod och byggde på semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I resultatet framkom olika teman till respektive frågeställning. De teman som framkom angående hur kommunen arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke var Kommunens varumärke och Värdegrundsarbetet. De teman som framkom kring frågeställningen om vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare enligt medarbetarna var Kollegor och stöttande chefer, Arbetsmiljö och trygghet, Personlig utveckling, Möjlighet till att påverka, förändra och bidra, Personalvård, Kommunikation och struktur samt Introduktion. De teman som framkom enligt kommunens representanter var Stöttande chefer och kommunikation, Personlig utveckling och möjlighet att påverka samt Arbetets innehåll. Arbetsgivarens och medarbetarnas uppfattning av en attraktiv arbetsgivare visade sig ha många gemensamma nämnare, däremot lyfte medarbetarna ytterligare teman. De teman som utkristalliserades som faktorer för att vara en attraktiv arbetsgivare stämde väl överens med synen på ett starkt arbetsgivarvarumärke, något som stärkte syftet med studien. / The aim of this study was to, in collaboration with a municipality in Central Sweden, carry out a study on the municipality's work regarding their employer brand and the experience of an attractive employer. This has been examined from the perspective of the employer and the employees. The study was conducted with a qualitative method and was based on semi-structured interviews. Data was analyzed using an inductive thematic analysis. In the result, various themes emerged from each question. The themes that emerged regarding how the municipality works with its employer brand were the Municipality's brand and the overall Values. The themes that emerged about the issue of what characterizes an attractive employer according to the employees were Colleagues and supportive managers, Work environment and security, Personal development, Opportunity to influence, change and contribute, Staff welfare, Communication and structure, and Orientation. The themes that emerged according to the municipality's representatives were Supportive managers and communication, Personal development and the opportunity to influence, and Work content. The employer's and employees' perception of an attractive employer turned out to have many common themes. However, the employees highlighted additional themes. The themes present in the study for being an attractive employer matched well with the view of a strong employer brand, which strengthened the purpose of the study.