Framställandet av kön och genus i läseboken utvecklas kontinuerligt och konstruerar normer. Detta är av intresse då läseboken är en central del av undervisningen som elever möter tidigt under sin skolgång. Barnlitteraturen som studerats, har förekommit under den egna verksamhetsförlagda utbildningen, under vårterminen 2021. Studien grundas på två böcker ur respektive serie: LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (2010), Jakten på Jack av Martin Olczak (2011) samt Musse och Helium av Camilla Brinck (2018, 2019). Syftet med denna studie var att få en större förståelse för hur kön och genus framställs i text i läseböcker som används i ämnet svenska för årskurs 3. För att besvara studiens frågeställningar: Hur framställs de olika könen i läseböckerna? och Vilka könsmarkerade ord och beteckningar förekommer i läseböckerna för årskurs 3? gjordes en kvalitativ textanalys. För att genomföra den kvalitativa textanalysen, nyttjades Hirdmans (1988) genussystem, vilket innefattar kvinnans underordning och mannen som norm. Utöver Hirdmans (1988) genussystem, användes också Nikolajevas (2017) schema över stereotypa manliga och kvinnliga attribut (Hirdman, 1988, s. 51; Nikolajeva, 2017, s. 193). Resultatet från studien visade en skillnad gällande antalet manliga respektive kvinnliga könsmarkerade ord, där de manliga könsmarkerade orden nämns flest antal gånger. Utifrån den insamlade empirin gjordes en analys som visade på ett återkommande mönster gällande kvinnliga och manliga attribut. Analysen visade att kvinnans överordning i relation till mannen grundas i att hon tillskrivs manliga attribut. Det mönster som framträdde för mannen var att han framställdes som underordnad genom att tillskrivas kvinnliga attribut.

Hypotension är vanligt förekommande vid anestesi och i den postoperativa fasen. Om blodtrycket sjunker till för låga nivåer eller pågår under för lång tid kan vitala organ som hjärta och njurar ta allvarlig skada. De flesta fall av hypotension behandlas idag retroaktivt. Med möjlighet att kunna upptäcka hypotension innan det uppstår skulle behandling kunna ske i ett förebyggande syfte och på så sätt minska tiden i hypotension för patienten. Med hjälp av maskininlärning går det att analysera blodtryckskurvor och kunna hitta vilka attribut i dem som kan förutse hypotension. Detta projekt har gått ut på att definiera och beräkna attribut för att i framtida arbeten kunna låta en maskininlärningsalgoritm analysera dem. Utöver detta har arbetet med signalbehandling skett för att kunna upptäcka bristande kvalitet på den analyserade signalen och kunna förbättra den vid behov. Målet att definiera och beräkna attribut har lyckats. Målet att kunna avgöra kvaliteten på signalen har lyckats delvis.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka mentala egenskaper som behövs för att bli framgångsrik i boxning och hur dessa mentala egenskaper bidrar till att skapa framgång. Syftet undersöktes genom sex semistrukturerade intervjuer med svenska boxningscoacher via digitala verktyg som Zoom och Microsoft teams. Efter transkribering och tematisk analys av innehållet kunde fem mentala egenskaper identifieras: Mental tuffhet, Kontroll och närvaro, Motivation, Självförtroende samt Reflektion och självmedvetenhet. Analysen av innehållet tydde på att mental tuffhet bidrar med uthållighet och boxarens förmåga att bemöta utmaningar i och utanför boxningsringen. Kontroll och närvaro möjliggör kontroll över boxarens känslor och handlingar som kan resultera i en närvaro och ett fokus under match samt god förberedelseförmåga. Självförtroende gör att boxaren kan lita på sin förmåga och därigenom pressa sig under träning och tävling. Motivation till egen utveckling och framför allt inre motivation skapar bättre förutsättningar för boxarens förbättring. Reflektion och självmedvetenhet kan bidra med långsiktighet genom att sätta dåliga och goda resultat från tävling i rätt perspektiv och skapa ett bättre sinnestillstånd hos boxaren. Avslutningsvis pekade resultatet på att de nämnda mentala egenskaperna behövs för att bli framgångsrik i boxning. Dock behövs ytterligare forskning på grund av ett litet urval för att säkerställa studiens resulta

Die Informationssuche und –integration konnten bei gedächtnisbasierten Multi-Attribut-Entscheidungen bislang nicht untersucht werden. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Entwicklung eines neuen prozessbasierten Verfahrens, das auf einer Analyse von Blickbewegungen beruht. Das Verfahren wurde in einer experimentellen Untersuchung erprobt. In einer vorangestellten Lernphase eigneten sich die Versuchsteilnehmer Eigenschaftsausprägungen (Cue-Ausprägungen) von sechs verschiedenen Alternativen an. Die Eigenschaftsausprägungen waren in Textform in rechteckigen Kästen um eine bildliche Darstellung einer Alternative angeordnet. In der darauf folgenden Entscheidungsphase führten die Teilnehmer gedächtnisbasierte Entscheidungen zwischen jeweils zwei der Alternativen durch. Die eine Hälfte der Versuchsteilnehmer bekam die nichtkompensatorische Take the best (TTB) Heuristik instruiert, die andere Hälfte die kompensatorische Dawes Rule (DR). Während der Entscheidungsphase wurden die Blickbewegungen der Versuchsteilnehmer aufgezeichnet. Es wurde angenommen, dass sich die Blickbewegungen zwischen den zwei Gruppen instruierter und nach ihrem Entscheidungsverhalten klassifizierter Versuchsteilnehmer hinsichtlich der strategieinduzierten Suchmuster unterscheiden würden. Diese Annahme beruht auf Befunden, die zeigen, dass Versuchsteilnehmer beim Informationsabruf an die Orte zurückblicken, an denen sie zuvor Informationen aufgenommen haben, selbst wenn diese Informationen dort nicht mehr stehen. Verwender der TTB Heuristik zeigten mehr Blickwechsel zwischen den Alternativen, je später der erste Cue differenzierte, und sie verweilten kürzer in einer Alternative, bevor sie den Blick auf die andere Alternative richteten. Bei DR Verwendern fanden sich erwartungsgemäß keine Unterschiede in den Blickwechselhäufigkeiten, je später der erste Cue differenzierte, und sie verweilten länger innerhalb einer Alternative vor einem Blickwechsel. Die Ergebnisse stützen die Idee, dass Blickbewegungen wertvolle Informationen über die kognitiven Prozesse während der Gedächtnissuche liefern können. Das Potenzial der Blickbewegungsmessung als Prozessmaß zur Untersuchung gedächtnisbasierter Entscheidungen wird diskutiert. / The common methods for studying heuristics in memory-based multi-attribute decisions provide outcome and response measures but do not directly observe information search. Hence, foregoing cognitive processes cannot be explored. In the presented experiment a novel process-tracing method is introduced that uses eye-tracking to study memory-based decisions. It is based on the so-called ‘looking at nothing’ effect that assumes that people fixate on blank locations if a relevant visual stimulus previously occupied that location. Therefore, participants learned cue information of decision alternatives in spatial frames. In the decision phase they were presented with emptied displays of two alternatives and performed binary choices between them. Participants were instructed to decide either according to a lexicographic or a compensatory strategy. Fixation patterns on former cue locations and reaction times mirrored memory search and cue processing as assumed for the tested strategies.

Bakgrund: I Sverige går en majoritet av barn i åldrarna 1–6 i förskolan. Det ligger i förskolans uppdrag enligt rådande styrdokument att lära ut konflikthanteringsstrategier till barnen. Konflikter är en naturlig del i livet och uppstår dagligen när människor samspelar med varandra. Detta inkluderar samspelet mellan förskollärare och barn. Konflikter kan ses som positiva eller negativa och hur förskolläraren ser på konflikter påverkar hur hen agerar när de uppstår.  Syfte: Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om konflikter och konflikthantering i förskolans kontext. Mer specifikt intresserar vi oss för konflikter mellan förskollärare och barn.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med 9 förskollärare från olika förskolor i Sverige.  Resultat: Resultatet visar att förskollärarna beskriver fyra huvudteman som orsakar konflikter mellan barn och förskollärare: barns ouppfyllda behov, barns personliga attribut, barns bristande förmågor och förskollärarens ouppfyllda behov. Majoriteten av förskollärarna är överens om att konflikter med barn påverkar relationen på något sätt. Vikten av att ha en stabil grundrelation innan förskolläraren kan gå in i konflikt med ett barn tas upp av flera informanter. Begrepp som kommer upp i flertal intervjuer är kommunikation, makt och förebyggande arbete. Förskollärarnas barnsyn visar sig påverka deras konflikthanteringsstrategier.

Textilindustrin en av nutidens smutsigaste industrier och inte minst fast fashion-industrin haren väldigt stor negativ påverkan på miljön. Trots det framhäver marknadsföringen hos många av de största fast fashion-företagen idag hållbara produkter. Till följd av den rådandeklimatkrisen har detta uppmärksammats och bidragit till en hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommandegenerationers möjlighet att tillgodose sina behov. När då fast fashion-industrin revolutionerade textilindustrin på bekostnad av miljön, är det rimligt att ifrågasätta denna påstådda hållbarhethos deras produkter. Tidigare forskning har visat att hållbarhet har en positiv påverkan på konsumenters köpintention och även till viss mån specifika attribut som bidrar till detta samband. Därmed undersöks detta samband vidare med förhoppningen att det blir tydligare vilka attribut som har en inverkan på konsumenten vid önskan om att vilja köpa fast fashionplaggmed hållbara egenskaper. Genom en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning samt hypotesprövningar undersöker denna uppsats fast fashionkonsumenters inställning till följande attribut: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, återanvändbarhet/återvinningsbarhet, miljömärkningar, socialt hållbara märkningar, ekologiska material och närliggande produktion. Resultaten visades genom flertal regressionsanalyser som samtliga påvisade ett negativt samband mellan hållbarhetsattributen och köpintention. Varavfyra av dessa var signifikanta: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, miljömärkningar och ekologiska material. Detta betyder att en ökning av konsumentens köpintention mot fastfashion-plagg leder till att inställningen gentemot plagg med hållbarhetsattribut minskar. Slutsatsen som dras utifrån detta är att de konsumenter som har en låg intention att konsumerafast fashion-produkter värderar hållbarhet högt. / The textile industry is one of the present day’s dirtiest industries and not least the fast fashion industry has a very large negative impact on the environment. Despite this, the marketing of many of the largest fast fashion companies today highlights sustainable products. This has been observed as a result of the current climate crisis and contributed to the sustainable development of today’s society. Sustainable development is a development that meets today's needs without compromising the ability of future generations to meet their needs. So, when the fast fashion industry revolutionized the textile industry at the expense of the environment, it is reasonable to question this alleged sustainability of their products. Previous research has shown that sustainability has a positive impact on consumers' purchase intention, and further, to some extent, specific attributes that contribute to this relationship. Thus, this connection is further studied with the hope that it will become clearer which attributes have an impact on the consumer's desire to buy fast fashion garments with sustainable characteristics. By using a quantitative study in the form of a survey, and implementation of hypothesis tests this essay examines fast fashion consumers' attitudes towards the following attributes: recycled materials, biodegradability, reusability/recyclability, eco-labels, socially sustainable labels, organic materials, and production nearby. The results were shown through several regression analyzes, all of which showed a negative relationship between the sustainability attributes and purchase intention. Four of which were significant: recycled materials, biodegradability, eco-label, and organic material. This means that an increase in the consumer's purchase intention towards fast fashion-products leads to a reduction in attitudes towards garments with sustainable attributes. The conclusion drawn from this is that consumers who have a low intention to consume fast fashion products value sustainability highly. The thesis is written in Swedish.

Zugl.: Budapest, Univ., Diss., 2003 / Zsfassung in engl. Sprache

Die Informationssuche und –integration konnten bei gedächtnisbasierten Multi-Attribut-Entscheidungen bislang nicht untersucht werden. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Entwicklung eines neuen prozessbasierten Verfahrens, das auf einer Analyse von Blickbewegungen beruht. Das Verfahren wurde in einer experimentellen Untersuchung erprobt. In einer vorangestellten Lernphase eigneten sich die Versuchsteilnehmer Eigenschaftsausprägungen (Cue-Ausprägungen) von sechs verschiedenen Alternativen an. Die Eigenschaftsausprägungen waren in Textform in rechteckigen Kästen um eine bildliche Darstellung einer Alternative angeordnet. In der darauf folgenden Entscheidungsphase führten die Teilnehmer gedächtnisbasierte Entscheidungen zwischen jeweils zwei der Alternativen durch. Die eine Hälfte der Versuchsteilnehmer bekam die nichtkompensatorische Take the best (TTB) Heuristik instruiert, die andere Hälfte die kompensatorische Dawes Rule (DR). Während der Entscheidungsphase wurden die Blickbewegungen der Versuchsteilnehmer aufgezeichnet. Es wurde angenommen, dass sich die Blickbewegungen zwischen den zwei Gruppen instruierter und nach ihrem Entscheidungsverhalten klassifizierter Versuchsteilnehmer hinsichtlich der strategieinduzierten Suchmuster unterscheiden würden. Diese Annahme beruht auf Befunden, die zeigen, dass Versuchsteilnehmer beim Informationsabruf an die Orte zurückblicken, an denen sie zuvor Informationen aufgenommen haben, selbst wenn diese Informationen dort nicht mehr stehen. Verwender der TTB Heuristik zeigten mehr Blickwechsel zwischen den Alternativen, je später der erste Cue differenzierte, und sie verweilten kürzer in einer Alternative, bevor sie den Blick auf die andere Alternative richteten. Bei DR Verwendern fanden sich erwartungsgemäß keine Unterschiede in den Blickwechselhäufigkeiten, je später der erste Cue differenzierte, und sie verweilten länger innerhalb einer Alternative vor einem Blickwechsel. Die Ergebnisse stützen die Idee, dass Blickbewegungen wertvolle Informationen über die kognitiven Prozesse während der Gedächtnissuche liefern können. Das Potenzial der Blickbewegungsmessung als Prozessmaß zur Untersuchung gedächtnisbasierter Entscheidungen wird diskutiert. / The common methods for studying heuristics in memory-based multi-attribute decisions provide outcome and response measures but do not directly observe information search. Hence, foregoing cognitive processes cannot be explored. In the presented experiment a novel process-tracing method is introduced that uses eye-tracking to study memory-based decisions. It is based on the so-called ‘looking at nothing’ effect that assumes that people fixate on blank locations if a relevant visual stimulus previously occupied that location. Therefore, participants learned cue information of decision alternatives in spatial frames. In the decision phase they were presented with emptied displays of two alternatives and performed binary choices between them. Participants were instructed to decide either according to a lexicographic or a compensatory strategy. Fixation patterns on former cue locations and reaction times mirrored memory search and cue processing as assumed for the tested strategies.

<p>Konkurrensen blir allt hårdare på den globaliserande marknaden. Fler företag inser därav vikten av att ha ett starkt varumärke. Ett sätt att uppnå detta är att skapa starka associationer kopplade till varumärket. Associationerna kan förmedlas och uppfattas via olika attribut som kan länkas med ett varumärke. Attribut kan exempelvis bestå av egenskaper, attityder och fördelar. Denna uppsats syftar till att utforma ett verktyg för att undersöka och synliggöra vilka positiva attribut som associeras med ett varumärke och därmed bidrar till dess differentiering gentemot andra företag. Detta sker genom att granska tidigare forskning inom området, vilken ger en teoretisk referensram som kompletteras med intryck av den svenska marknaden. De attribut som detta resulterar i reduceras samt bearbetas för att därefter ligga till grund för en enkätundersökning. Undersökningen bidrar till att synliggöra de attribut som anses vara mest önskvärda för ett varumärke att associeras med. De mest önskvärda attributen visade sig vara förknippade med ansvar samt moral och används i det slutgiltiga verktyget som uppsatsen har i syfte att skapa.</p>

Concept of identity within digital games is believed to be a prominent subject as the bond between the player and the character could potentially enhance the gameplay experience. There is as yet a lack of studies addressing the visual identification of predefined game characters. Therefore, this study aims to examine how the identification is established through visual attributes of a game character. To this end, a qualitative online survey was undertaking, gathering responses from 350 respondents. The responses were analysed using thematic analysis, and the elicited themes indicate that the identification has in fact been established, where visual attributes such as hair, weapons, outfits and even abilities had an influence on how the participants perceived and identified themselves with the character. / Begreppet identitet inom digitala spel tros vara ett betydande ämne när det kommer till spelforskning då samhörigheten mellan en spelare och en karaktär potentiellt kan förstärka spelupplevelsen. Eftersom en liten mängd studier använder termen identifiering inom visuella studier av fördefinierade spelkaraktärer, syftar denna studie till att undersöka hur identifiering etableras genom spelkaraktärens visuella attribut. Totalt har 350 respondenter besvarat ett kvalitativt online-frågeformulär. Svaren har analyserats med hjälp av tematisk analys, och de uppfunna teman indikerar på att identifiering har fastställts, där visuella attribut såsom hår, vapen, kläder men även förmågor har inverkat på hur deltagarna uppfattade och identifierade sig med en karaktär.