När apoteksmonopolet 2009 upphörde bildades en ny marknad för konkurrens, där både kunder och medarbetare blev av intresse för de nya apoteksföretagen. När utbudet av kompetenta medarbetare är lägre än efterfrågan är det viktigt för arbetsgivare att identifiera vilka faktorer som attraherar arbetstagare, i syfte att tillmötesgå sin egen efterfrågan. Med kunskapen kring detta kan arbetsgivare kommunicera dessa i sin marknadsföring för att attrahera potentiella arbetstagare. Syftet med studien är att analysera vilka arbetsgivarattribut som av farmacistudenter ses som attraktiva. Genom att identifiera de attribut som av farmacistudenterna ses som attraktiva, kan företag i apoteksbranschen belysa och bemöta dessa i sitt rekryteringsarbete, vilket kan leda till att företaget växer och vidareutvecklas. Denna studie utförs på uppdrag av LloydsApotek. Studiens teoretiska referensram har identifierat tidigare attraktiva attribut utifrån liknande studier på området. Det i sin tur har bidragit till formuleringarna av studiens hypoteser. Det främsta bidraget är utifrån Berthon et al. (2005) studie och formulering av EmpAtskalan och Dabirian et al. (2017) vidareutveckling av skalan. Genom ett kvantitativt tillvägagångssätt, i form av en enkät, insamlades empirin från urvalet av denna studie som sedermera utmynnade i studiens resultat. Enkäten studiens respondenter fick besvara bestod av bakgrundsvariabler, påståendefrågor och en rangordning av studiens identifierade attribut. Detta för att i sin tur kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i studien presenteras både i löpande text, figurerar och tabeller. Detta för att tydliggöra resultatet för läsaren. Med studiens resultat kan LloydsApotek belysa och bemöta dessa attribut i deras rekryteringsarbete för att kunna utvecklas som organisation. Studien utmynnade i nio hypoteser där varje attribut motsvarades av en hypotes. Resultatet från studien indikerar att åtta av nio attribut positivt bidrar till att öka incitamenten för farmacistudenter att ansöka om arbete hos en arbetsgivare inom apoteksbranschen. Slutsatserna från studien är att de attribut som av farmacistudenter är högst ansedda är intressanta arbetsuppgifter, ekonomisk ersättning och utvecklings- och karriärmöjligheter. Utöver dem är även tilltalande arbetsmiljö, balans mellan privat- och arbetsliv samt ledarskapet attraktivt för farmacistudenter. Studien avslutas med rekommendationer till uppdragsgivaren, förslag på framtida forskningsområden inom ämnet employer branding och kritiska reflektioner.

Vi lever i ett konsumtionssamhälle där vi dagligen blir exponerade för reklam i alla dess olika former. Företag försöker ständigt komma på nya innovativa marknadsföringstekniker för att nå fram i mediabruset, där Influencer marketing identifierats som en av de mest framgångsrika marknadsföringsmetoderna i nutid. Tidigare forskning som pekar på strategins framgång har mestadels gjorts på en yngre målgrupp. Därmed har vi identifierat ett gap i litteraturen och ämnar att undersöka vilken effekt denna marknadsföringsmetod har på en äldre generation. Studiens syfte är att undersöka vilken relation kvinnor i ålder 50-65 har till Influencer marketing, samt få en bild av vad som influerar deras vilja att köpa kläder för eget bruk. Som ett delsyfte ämnar vi även att undersöka vilka personliga egenskaper företag bör leta efter hos en Influencer, för att kvinnor i åldern 50-65 ska ta till sig deras budskap. Vi har använt oss av kvalitativa metoder med induktiv ansats. Främst av semi-strukturerade intervjuer i form av fokusgrupper samt metoden foto elicitation interview. Studien visar ett tydligt resultat på att Influencer marketing på sociala medier inte är en framgångsrik marknadsföringsmetod på denna målgrupp. Främst på grund av att respondenterna inte använder sociala medier i den utsträckning som krävs för att detta ska vara en möjlig marknadsföringsmetod. Däremot visade sig traditionell reklam och personer i omgivningen har stor påverkan på klädvalen. Väljer man trotts detta att använda sig av Influencer marketing är trovärdighet, identifikation och karisma tre viktiga personligaegenskaper som målgruppen uppskattar hos en potentiell Influencer. / We live in a consumer society where we daily are being exposed for advertising in all its different forms. Companies are constantly striving to find new innovative marketing techniques that will break through the media noise, where Influencer marketing has been identified as one of the most successful marketing strategies of today. Previous research that points to the strategy's success has mostly been done on a younger target group. Thus, we have identified a gap in the literature and intend to investigate the effect of this marketing method on an older generation. The purpose of the study is to investigate what relationship women at the age 50-65 have to Influencer marketing, as well as get an idea of what influences their wish to buy clothes for personal use. A subsidiary aim is also to investigate what personal attributes businesses should look for in an Influencer, for women aged 50-65 to embrace their message. We have used qualitative methods with inductive approach. Mainly semi-structured interviews in the form of focus groups, complemented with the method photo elicitationinterview. The result shows that Influencer marketing on social media is not a successful marketing strategy for this target group. Mainly because the respondents do not use social media to the extent required for this to be a possible marketing method. On the other hand, traditional advertising and people in their surroundings showed to hold great influence when it comes to the choice of clothes they wear. Although, if you choose to use Influencer marketing to target these women, trustworthiness, similarity and charisma are three key personal attributes that the target audience appreciates in a potential Influencer.

Purpose: The main purpose of the study is to create an understanding of whether a company's development work with creating a high degree of integration is of relevance to consumers. This because there are shared opinions about consumer behaviour in a multi-channel environment. Method: The survey methodology used in this study is qualitative study. The collected data was made through focus group interviews which represent the primary data. The secondary data consists of previous research. Conclusion: The conclusion from this study shows that channel integration in many cases gives a positive attitude towards consumers. However, there are exceptions where channel integration is not attractive or sought after. Instead attributes are more in focus. But overall, channel integration has a positive impact on consumers / Syfte: Studiens huvudsakliga syfte är att skapa en förståelse kring huruvida ett företags utvecklingsarbete med att skapa en hög grad integration är av relevans enligt konsumenterna, då det råder skilda meningar från tidigare forskning. Metod: Den utförda undersökningsmetod som används i denna studie är en kvalitativ under-sökning. Där den insamlade datan gjordes genom fokusgruppsintervjuer, vilket representerar den primära datan. Den sekundära datan bestårav tidigare forskning. Det utfördes sedan en jämförelse mellan primär och sekundär data. Slutsats: Studiens slutsats visar på att konsumenter erhåller en positiv attitydtill kanal-integration, men det finns dock undantag där kanalintegration inte är lika eftertraktat och attraktivt där attribut står mer i fokus. Men överlag visas kanalintegration ha en positiv inverkan på konsumenters attityd.

Syftet med denna studie var att genom ett medarbetarperspektiv få en fördjupad förståelse för konceptet arbetsgivarvarumärke och vad som uppfattas attraktivt i ett varuproducerande företag på landsbygden. För att uppnå syftet har ett kvalitativt metodval med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har skett med både tjänstemän och kollektivanställda. Dessutom användes företagets medarbetarenkäter för att generera ett rikare datamaterial. Studien bidrar till förståelsen att arbetsgivarvarumärkeskonceptet kan användas i ett varuproducerande företag på landsbygden. Resultatet visar att företaget är unikt genom att de är en av få arbetsgivare på orten samt att de erbjuder branschunika arbetstider. Vidare visar resultatet att företaget är attraktivt av anledning att de erbjuder trygga anställningsförhållanden i en trivsam och säker arbetsmiljö. Dessutom erbjuds utvecklings- och karriärmöjligheter, tillfredställande kollegiala relationer och en familjär atmosfär. Resultatet visar även att arbetslivsbalansen och relationen till chefen är attribut som värderas, trots att dessa inte nämndes spontant av respondenterna. Studiens resultat påvisar även en skillnad mot tidigare forskning, att förmåner i form av lön inte har någon större påverkan på attraktiviteten så länge de basala behoven tillfredsställs. / The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the concept of employer brand and what is perceived as attractive in a manufacturing company in the countryside through an employee perspective. To achieve the purpose, a qualitative method choice with semistructured interviews has been used as a data collection method, where the interviews have been conducted with both chiefs and coworkers. In addition, the company's employee surveys generated a richer data material. The study contributes to the understanding that the employer brand concept can be used in a manufacturing company on the countryside. The result shows that the company is unique because it is one of few employers in the area and that they also have unique working hours. Furthermore, the company is attractive because of the secure employment conditions in a pleasant and safe work environment. In addition, the employer offers development and career opportunities, satisfactory relationship between colleagues and a familiar atmosphere. The results also show that the work life balance and relationship with the manager are attributes that are valued, even though these were not spontaneously mentioned by the respondents. This study also displays a distinction towards previous research that benefits in the form of pay have no major impact on attractiveness as long the basic needs are satisfied.

This study aims to investigate how the main characters of Law & Order: SpecialVictims Unit are portrayed by using a list of gender-coded attributes. By using aquantitative content analysis the authors of this study examined the behaviour of 14different characters over 19 seasons to find similarities and differences in how thefemale and male characters were portrayed. The findings showed that both thefemale and male characters had a higher amount of male coded attributes thanfemale coded attributes, and that the highest showing attributes varied very littlebetween both the individual characters and the gender groups as a whole. This kindof study has scarcely been done regardless of genre, and so it serves as a solidfoundation for future research.

Bakgrund: Employer brand är en strategi som används för att attrahera och behålla medarbetare i organisationen genom att marknadsföra de fördelar som organisationen erbjuder. Dessa erbjudanden kan tolkas som löften och underförstådda förväntningar hos medarbetare. De underförstådda förväntningar går under begreppet psykologiskt kontrakt som är villkoren för ett ömsesidigt utbytesavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tidigare forskning inom området har visat att employer brand har stor inverkan över skapandet av det psykologiska kontraktet då det skapar förväntningar hos arbetstagaren. Däremot upplevs det saknas forskning kring kombinationen av employer brand och psykologiskt kontrakt, samt hur medarbetarnas förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur medarbetares förväntningar påverkas av en organisations employer brand.Metod: En kvalitativ metod har använts då studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer där fokuset var att få en förståelse för individers upplevelse av hur employer brand påverkar förväntningar. Intervjuerna transkriberades och tematiserades genom en tematisk analys. Analysen av resultatet har varit abduktivt då nya teman hittades i empirin och tidigare forskning har använts för att bekräfta eller ifrågasätta resultatet.Resultat: Resultatet visar tydliga brister i organisationens arbete med employerbrand vid tidpunkten då respondenterna anställdes. Respondenterna hade få förväntningar på organisationen som arbetsgivare, men upplever att de förväntningar de haft blivit uppfyllda.Slutsats: Slutsatsen är att en organisation kan ha ett svagt employer med som skapar svaga förväntningar, men ändå attrahera och behålla medarbetare, samt uppfylla det psykologiska kontraktet. En arbetsgivare kan upplevas attraktiv utan att behöva arbeta under konceptet employer brand. / Background: Employer brand is a strategy to attract and retain employees in the organization by marketing the benefits that the organization offers. These offers can be interpreted as promises and implicit expectations of employees. The implicit expectations fall under the concept of psychological contract, which are the conditions for a mutual exchange agreement between employer and employee. Previous research in the field has shown that employer brand has a great impact on the creation of the psychological contract as it creates expectations in the employee. On the other hand, there is a lack of research on the combination of employer brand and psychological contract, as well as how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Aim: The aim of the study is to create an understanding of how employees' expectations are affected by an organization's employer brand.Method: A qualitative method has been used when the study was conducted through semi-structured interviews where the focus was to gain an understanding of individuals' experience of how employer brand affects expectations. The interviews were transcribed and thematized through a thematic analysis. The analysis of the results has been abductive as new themes were found in the empirical data and previous research has been used to confirm or question the results.Results: The results show clear shortcomings in the organization's work with employer brand at the time when the respondents were hired. The respondents had few expectations of the organization as an employer, but feel that the expectations they had were met.Conclusion: The conclusion is that an organization can have a weak employer who creates weak expectations, but still attract and retain employees, and fulfill the psychological contract. An employer can be perceived as attractive without having to work under the concept of employer brand.

Digitisation, quantitative analysis, and data-driven methods have been used for investment decision support for more than two decades within the finance sector, however there are great differences of its adoption in different parts of the financial market. One part of the market that has not yet achieved a high level of adoption is the Venture capital (VC) industry. In this study, quantitative analysis will be applied to a dataset of 25430 early stage start-ups in Europe to determine which characteristics of a founder and executive team are most influential when predicting start-up success. This study is part of an effort towards the digitisation of the industry, enlightening quantitatively robust insights into evaluating the teams of new ventures, and reducing bias in the venture capital investment process. It is also part of an effort in bringing insights to current and aspiring entrepreneurs about the most important start-up team characteristics, something that could be used to become a better entrepreneur or build a more efficient and well balanced entrepreneurial team. / Digitalisering, kvantitativ analys, och datadrivna metoder har använts som support vid investeringsbedömning i mer än två decennier inom finanssektorn. Emellertid finns stora skillnader mellan dess adaption in olika delar av finansmarknaden. En del av marknaden som ännu inte uppnått en hög grad av adaption är riskkapitalindustrin (VC). In denna studie kommer en kvantitativ analys genomföras av 25430 nystartade företag i Europa för att dra slutsatser kring vilken karakteristik hos grundare och chefsteamet som har störst inverkan vid prediktion av vidare företaget blir framgångsrikt eller inte. Studien är en del av en satsning mot att digitalisera industrin, belysa kvantitativt robusta insikter i utvärderingen av start-up-team, och minska bias i investeringsprocessen. Arbetet är också en del av en satsning att bidra med insikter till befintliga och aspirerande entreprenörer om vilken karakteristik som är viktigast för att grunda ett framgångsrikt företag, något som kan användas för att bli en bättre entreprenör eller för att bygga ett mer effektivt och välbalanserat team.

The aim of this thesis is to study how words denoting age are used in newspaper texts. I have chosen mainly to study the following Swedish focus words for females and males of different ages (flicka, kvinna, tjej, dam; pojke, man, kille and herre) as they relate to age. Furthermore, age lexemes – different variations of Swedish expressions of age – are investigated and finally also a number of new Swedish expressions that are used to describe age – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior and what I call “plus gradings” – e.g. 50 +. The study is particularly concerned with where and how age is referred to and how the chosen focus words relate in different ways to age and sex – and finally also with how these things have changed over time. I have examined newspaper corpora from three separate years – 1965, 1987 and 2000. My theoretical perspective is social constructivist, age being understood as something that is constructed and negotiated in language use. As for method, I adopt a corpus linguistic approach – large corpora and quantitative language patterns in frequencies and lexical content. Thus, my investigation is aimed at the focus words, the age lexemes and the terms in their linguistic contexts, primarily as regards adjective attributes, lexical relations and collocations. My conclusion is that the examined expressions occur in different contexts and are used in different ways, but are not always related to age or age differentiation. I have noticed a couple of tendencies; one relates to vagueness when it comes to age and one relates to a semantic division of labour. The focus words are both used as synonyms and as oppositions, and they refer to referents belonging to different age groups. At the same time there is a clear division of labour between them in that variation in many contexts relates more to subject and contextual pattern than to different chronological ages. Ihave also noticed that chronological age is generally used when something is unusual, deviant or when the context has to do with crime, sports, (change of or debut in) a profession, birthday announcements etc. / Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam och herre som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +. Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer. Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.

La Grammaire Générale et Raisonnée de Port-Royal (1660) adopte une représentation logique de la proposition : sujet-est-attribut. Le verbe être, à la troisième personne et à l'indicatif, est appelé verbe substantif, il préexiste à tous les autres verbes, appelés adjectifs, ainsi Pierre vit est équivalent à Pierre est vivant. Ce modèle propositionnel engendre deux contraintes considérables dans la description des constructions verbales. Premièrement, la définition du verbe substantif évacue toute théorie de la transitivité. Deuxièmement, la réécriture logique de tout verbe en est suivi du participe présent, bloque la reconnaissance d'un syntagme nominal dépendant du verbe. Les grammairiens du français, tiraillés entre l'acceptation de cette structure comme implication du programme de la grammaire générale et le constat de son inadéquation, vont adapter ce modèle. Il fait alors l'objet de différents remaniements, du point de vue de la définition du verbe et des constituants de la proposition. Ce sont précisément ces aménagements qui vont permettre l'émergence de la catégorie fonctionnelle de « complément » ainsi que celle de « verbe transitif ». Pour ce qui est du complément, la notion va s'élaborer en interférence avec celle, ancienne, de « régime », à l'aide du concept de « détermination » provenant de la logique. Pour ce qui est du verbe, les critères mêlés du classement latin en cinq « genres » : actif, passif, neutre, commun, déponent, vont être séparés jusqu'à l'émergence des classes modernes de verbe transitif direct et indirect vs verbe intransitif au milieu du 19ème siècle.

<p>This survey focuses on the omissible constituents of a sentence, which not only relate to the verb but also describe the subject or object. In a sentence analysis, they cannot be determined by the syntactic structure alone, but need an additional semantic approach. These units are commonly used, but so far have been insufficiently described in grammars and research literature, although the understanding of the function of these units is necessary in order to be able to make a complete sentence analysis. Further, there is no consensus regarding terminology and classification. The term depictive secondary predication is commonly used in English, and the terms <i>prädikatives Attribut, freies Prädikativ </i>and <i>Koprädikativ</i> are the most widely used terms in German. In this study, the term <i>freies Prädikativ</i> (FP) is used. The classification of these constituents in the literature varies between FP, adverbials and in some cases attributes.</p><p>Based on the information available in German grammars and mainly German research literature, a model was developed, which makes it possible to distinguish FP from adverbials and attributes. A corpus containing German novels and newspapers was analysed in the light of this model. The controlled sentences of grammar books and research literature almost always use adjectives as examples of FP. This study shows that FP can be found in all types of phrases like adjective phrases, participle constructions, als- phrases and prepositional phrases. In addition, it is shown that FP occur with all types of verbs.</p>