Antal studenter som tar programmeringskurser på universitet och högskolor ökar kraftigt och kräver mycket resurser vilket gör kurserna nästintill omöjliga att bedriva utan att öka antalet lärare. Genom att introducera automatisering i dessa kurser, speciellt vid bedöm- ning, är det möjligt att upprätthålla kvalitén i dessa kurser. Därav är syftet med denna studie att konstruera, implementera och utvärdera ett bedömningssystem för att ta reda på för- och nackdelar med användningen av bedömningssystem i programmeringskurser. Resultatet från studien visar att fördelarna med ett bedömningssystem är direkt återkopp- ling, tillgänglighet och förmågan att verifiera korrektheten av studenters program bättre än vad en lärare kan. Resultatet visar att nackdelarna med ett bedömningssystem är att det innebär ökade krav på välutformade uppgifter och testfall samt svårighet att bedöma kvalitativa aspekter i studenters program. / Number of students that take programming courses at universities is increasing rapidly and requires a lot of resources which makes the courses almost impossible to conduct without increasing the number of teachers. By introducing automation in these courses, especially in the assessment part, it is possible to maintain the quality of these courses. Hence, the aim of this study is to design, implement and evaluate an assessment system to find out the benefits and drawbacks of the use of an assessment systems in programming courses. The results of the study shows that the benefits of an assessment system is direct feedback, its availability and its ability to verify the correctness of students programs better than a teacher. The result shows that the drawbacks of an assessment system is the required increased effort of designing well-designed tasks and test cases, as well as the systems inability to assess the qualitative aspects of the students programs.

Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen. / The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

Användandet av mobila applikationer har växt radikalt de senaste åren och de samverkar med många system. Därför ställs det högre krav på kvaliteten och att applikationen ska anpassas till många olika enheter, operativsystem samt plattformar. Detta gör att test av mobila applikationer blivit viktigare och större. Detta arbete har bedrivits som en jämförande fallstudie inom området test av mobila applikationer samt testverktyg. Syftet har varit att beskriva hur testning av mobila applikationer sker idag vilket gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med IT-företag. Ett annat syfte har varit att utvärdera fyra testverktyg, deras för- och nackdelar samt hur de kan användas vid testning av mobila applikationer och jämföras mot manuell testning utan testverktyg. Detta har gjorts genom att skapa förstahandserfarenheter baserat på användandet av testverktygen. Under arbetet har vi utgått från mobila applikationer som vi fått tillgång till av Triona, som varit vår samarbetspartner.Idag finns många olika testverktyg som kan användas som stöd för testningen men få företag har implementerat något eftersom det kräver både tid och kompetens samt valet av testverktyg kan vara svårt. Testverktygen har olika för- och nackdelar vilket gör att de passar olika bra beroende på typ av projekt och applikation. Fördelar med att använda testverktyg är möjligheten att kunna automatisera, testa på flera enheter samtidigt samt få tillgång till enheter via molnet. Utmaningarna är att det kan vara svårt att installera och lära sig testverktyget samt att licenserna kan vara dyra. Det är därför viktigt att redan innan implementationen veta vilka tester och applikationer testverktygen ska användas till samt vem som ska använda det. Utifrån vår studie kan slutsatsen dras att inget testverktyg är helt komplett men de kan bidra med olika funktioner vilket effektiviserar delar av testningen av mobila applikationer. / The use of mobile applications has grown dramatically in recent years and they interact with many systems. Therefore the requirement on the quality is higher and the application must often be adapted to many devices, operating systems and platforms. This means the testing of mobile applications becomes more and more important. This study has been conducted as a comparative case study in the field testing of mobile applications and testing tools. The aim has been to describe how the testing of mobile applications takes place today which have been made through literature studies and interviews with IT-companies. Another aim was to evaluate four testing tools, their advantages and disadvantages and how they can be used in the testing of mobile applications and compared to manual testing without testing tools. This was done by using and experience the testing tools. During the study, we have used mobile applications that we got access from Triona, who has been our partner.Today there are many different testing tools that can be used to support testing, but few companies have implemented these because it requires both time and expertise as well as the selection of testing tools can be difficult. Testing tools have different advantages and disadvantages which make them fit differently depending on the type of project and application. Advantages of using testing tools is the ability to automate, test on multiple devices simultaneously and get access to physical devices via the cloud. The challenges are that it can be difficult to install and learn the testing tool and that the licenses can be expensive. It is therefore important that even before implementation to know which tests and applications the testing tools will be used in and who will use it. Based on our study we can conclude that no testing tools are complete but they may contribute with different features which streamlines parts of the mobile applications testing.

As the world rapidly propels further through the ever-evolving field of automation, there is also an increased demand for properly regulated robots. While the use of automated machines is nothing new, the industry remains in a continuous effort to develop systems that both push the number of manageable inputs and the limits of optimization. One of the most foundational parts of many automated machines is the robotic arm. During this project, a self-regulating robot arm with the ability to maintain a desired position based on multiple inputs was constructed and tested. The resulting design managed to maintain a set height with varying levels of flow and precision, enabling further development and optimization with stronger components. / I takt med att världen snabbt genomgår det ständigt föränderliga automationsområdet, finns det också en ökad efterfrågan på korrekt reglerade robotar. Även om användningen av automatiserade maskiner inte är något nytt, fortsätter branschen att arbeta kontinuerligt med att utveckla system som både ökar mängden hanterbar indata och tänjer på gränserna för optimering. En av de mest fundamentala delarna i många automatiserade maskiner är robotarmen. Under detta projekt konstruerades och testades en självreglerande robotarm med förmågan att bibehålla en önskad position baserat på flera insignaler. Den resulterande designen lyckades bibehålla en inställd höjd med varierande nivåer av jämnhet och precision, vilket möjliggör vidareutveckling och optimering med starkare komponenter.

Automated guided vehicles are an integral part of industrial production today. They are moving products to and from shelves in storage warehouses and fetching tools between different workstations in factories. These robots usually follow strict pre-determined paths and are not good at adapting to changes in the environment. Technologies like artificial intelligence and machine learning are currently being implemented in industrial production, a part of what is called Industry 4.0, with the aim of increasing efficiency and automation. Industry 4.0 is also characterized by more connected factory environments, where objects communicate their status, location, and other relevant information to their surroundings. Automated guided vehicles can take advantage of these technologies and can benefit from self-optimizing approaches for better navigation and increased flexibility. Reinforcement learning is used in this project to teach automated guided vehicles to move objects around in an Industry 4.0 warehouse environment. A 10x10 grid world with numerous object destinations, charging stations and agents is created for evaluation purposes. The results show that the agents are able to learn to take efficient routes by balancing the need to finish tasks as fast as possible and recharge their batteries when needed. The agents successfully complete all tasks without running out of battery or colliding with objects in the environment. The result is a demonstration of how reinforcement learning can be applied to automated guided vehicles in Industry 4.0 environments. / Automatiserade styrda fordon är en integrerad del av dagens industriproduktion. De flyttar produkter till och från hyllor i lagerlokaler och hämtar verktyg mellan olika arbetsstationer i fabriker. Dessa robotar följer vanligtvis strikta förutbestämda vägar och är inte bra på att anpassa sig till förändringar i miljön. Teknik som artificiell intelligens och maskininlärning implementeras just nu i industriproduktion, en del av det som kallas Industri 4.0, i syfte om ökad effektivitet och automatisering. Industri 4.0 kännetecknas också av mer uppkopplade fabriksmiljöer, där objekt kommunicerar sin status, plats och annan relevant information till sin omgivning. Automatiserade styrda fordon kan utnyttja de här teknikerna och kan dra nytta av självoptimerande metoder för bättre navigering och ökad flexibilitet. Förstärkningsinlärning används i detta projekt för att lära automatiserade styrda fordon att flytta runt föremål i en Industri 4.0 lagermiljö. En 10x10 stor rut-värld med flertalet destinationer, laddningsstationer och agenter skapas i utvärderingssyfte. Resultaten visar att agenterna kan lära sig att ta effektiva vägar genom att balansera behovet av att slutföra sina uppgifter så fort som möjligt och ladda upp sina batterier när det behövs. Agenterna slutför framgångsrikt sina uppgifter utan att få slut på batteri eller att kollidera med föremål i miljön. Resultatet är en demonstration av hur förstärkningsinlärning kan tillämpas på automatiserade styrda fordon i Industri 4.0-miljöer.

ROI och break-even finns för att beräkna vinster i verksamheter men det är svårt att veta hur dessa metoder kan appliceras på automatiserade GUI-test. Genom en utförd fallstudie där litteraturstudier, dokumentstudier, enkäter och intervjuer använts har det visat sig att dessa metoder kan anpassas för att beräkna vinster med automatiserade GUI-tester. Nackdelarna med dessa metoder är att de är svåra att använda om inte automatiseringen är gjord. Det behövs konkreta uppgifter över till exempel tidsåtgång för körning av både manuella och automatiserade testfall. Även om metoderna kan visa att det finns ekonomiska vinster med automatiserade GUI-tester så kan det vara många andra vinster som inte kan identifieras genom att metoderna appliceras. Dessa immateriella vinster och förluster har i arbetat identifierats genom intervjuer och enkäter och resultatet presenteras med en SWOT-analys. Flera viktiga immateriella vinster som till exempel ökad kvalitet och tidsvinst har framkommit. Även några materiella förluster har framkommit som att det kan vara kostsamt att införa automatiserade GUI-tester. Även immateriella förluster har identifierats, en av dessa är att det krävs särskild kompetens för att konstruera och köra de automatiserade testerna. / ROI and break-even are available for calculating profits in operations, but it is difficult to know how these methods can be applied to automated GUI tests. By a conducted case study in which literature review, document studies, questionnaires and interviews have been used, it has been shown that these methods can be adapted to calculate the profits with automated GUI-tests. The disadvantages with these methods are that they are difficult to use unless the automation is made. There is a need for concrete data on, for example, the time taken for the execution of both manual and automated test cases. Although the methods can show that there are financial gains with automated GUI tests, there may be many other gains that cannot be identified by applying the methods. These intangible profits and losses have been identified in the work through interviews and surveys and the results are presented with a SWOT analysis. Several important intangible benefits such as increased quality and time savings have emerged. Some material losses have also come to light as it can be costly to introduce automated GUI tests. Even intangible losses have been identified, one of these is that it requires special skills to design and run the automated tests.

Automatiska flygningssystem och kontrollpresentationsenheter utvecklas hela tiden inom flygteknik. Avionik företag skapar datoriserade system som ska kunna automatisera ytterligare aspekter av de operationer som sker i cockpit. Att flyga ska inte bedömas vara något riskfyllt och för att säkerställa säkerhetssynen är det betydelsefullt att ta reda på om människor uppfattar teknikens framgång som positiv. Syftet är att ta reda på människans uppfattning och inställning till automatiserade flygplan. Frågeställningen besvaras genom en empirisk studie där först en noggrann bakgrundsundersökning gjorts för att få fram information om var automatiserade flygplan befinner sig gällande dess utveckling och framgång. Med hjälp av en gedigen bakgrund har en kvantitativ enkät undersökning genomförts som på bästa sätt ger svar på frågeställningen om automatiserade flygplan anses vara ett säkert transportmedel. Majoriteten av respondenterna, 86,9%, anser det vara viktigt eller väldigt viktigt att det finns en pilot som styr flygplanet. Automatiserade fraktflygplan är det som ligger närmast i framtiden jämfört med civila flygplan. Det har framförts att ökad förståelse om teknik ger en ökad tillit till AI och ju mer tillit till AI desto större chans till att skapa en bättre trygghetskänsla till automatiserade flygplan. Det kan även konkluderas att pilotlösa flygplan som styrs från kontrollrum på marken inte bör agera som en övergång till helt automatiserade flygplan. Istället föredras en stegvis automatisering i form av en digital andrepilot som hjälpmedel. Det måste dessutom skapas en större medvetenhet i hur flygplanen opererar för att få passagerare mottagbara till vidare utveckling. Slutligen måste inte automatiserade flygplan vara helt perfekta och eftersträva en omöjlig standard. / Automatic flight systems and control presentation units are constantly being developed in aviation technology. Avionic companies create computerized systems that will be able to automate additional aspects of the operations that take place in the cockpit. Flying should not be judged to be somewhat risky and to ensure safety, it is important to find out whether people perceive the technology's success as positive. The purpose is to find out about the people’s perception and attitude towards automated aircraft. The question is answered through an empirical study in which a thorough background study was first made to obtain information about where automated aircraft are located in relation to its development and success. With the help of a solid background, a quantitative questionnaire survey has been conducted that best answers the question of whether automated aircraft are considered a safe means of transport. The majority of respondents, 86.9%, consider it important or very important that there is a pilot who controls the aircraft. Automated cargo aircraft are the closest in the future compared to civil aircraft. It has been argued that increased understanding of technology gives increased confidence in AI and the more confidence in AI the greater the chance of creating a better sense of security for automated aircraft. It can also be concluded that pilotless aircraft controlled from control rooms on the ground should not act as a transition to fully automated aircraft. Instead, a step-by-step automation in the form of a digital second pilot is preferred. In addition, a greater awareness must be created in how the aircraft operate to get passengers susceptible to further development. Finally, automated aircraft need not be perfectly perfect and strive for an impossible standard.

Den underliggande idén för denna studie är frågan om en ljudrelaterad grammatik kan undervisas via fonologiska övningar och diktamen för att förbättra den mekaniska skrivförmågan och om språkundervisningsmetoder för årskurs 1–2 kan också utnyttjas för äldre elever. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur sverigefinska elever behärskar ljud av standardfinska med fokus på långa och korta vokaler och konsonanter samt diftonger. Dessutom är målet att testa en diktamensmetod som bedömer utgångsnivån av elevernas färdighetsnivå för att skriva korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger. Forskningsfrågorna är följande: 1) Vilka slags avvikelser jämfört med standardfinska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 2) Hur mycket avvikelser jämfört med standard finska finns i sverigefinska elevers skrivning av korta och långa vokaler och konsonanter samt diftonger? 3) Vilken typ av korrelation kan man hitta mellan avvikelser jämfört med standard finska och externa bakrundsvariabler. Denna studie av vilken teoretisk bakgrund läggs på fonologi, pedagogik och sociolingvistik har ett särskilt fokus på sverigefinsk kultur och flerspråkighet. Huvudmaterialet samlades in genom en diktamensövning med 22 skolelever i åldern 9–13 år och analyserades med hjälp av ordstrukturanalys. Utöver detta analyserades ett berättande textprov från tio elever. Bakgrundsinformation samlades in från föräldrar och jämfördes med resultaten av ordstrukturanalysen med hjälp av en implikationsskala. Studien visar att de viktigaste avvikelserna kring långa vokaler och konsonanter är de saknade bokstäverna, dvs enkelskrivning av ljuden. De mest utmanande långa vokalerna är oo, ee, yy och ää och de långa konsonanterna ss, rr och nn. Dessutom sker omkastning mellan bokstäver: för vokaler u > o, o > å och y > u och för konsonanter: m > n och kk > ck. De mest utmanande diftongerna är yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy och iy och de lättaste att hantera är ai, oi, au, eu och öi. Dessutom blandas ibland o ihop u, u ihop y och ä ihop e. Det verkar som att bakgrundsvariablerna inte visar någon betydande korrelation med de språkliga färdigheterna vid hantering av vokaler, konsonanter och diftonger. Hur som helst säger en försiktig tolkning att det verkar ha en positiv effekt om man har lärt sig språket under de första tre åren och om man använder språket med släktingar. / The underlying idea of this study is a question if phoneme related grammar can be taught via phonological exercises and dictations in order to improve mechanical writing skills and if language teaching methods for grade 1–2 can also be utilized for older students. The main objective of this study is to study the command of standard Finnish phonemes among Sweden Finn pupils, focusing on long and short vowels and consonants, and diphthongs. In addition, the target is to test a dictation method which assesses the starting level of pupils’ competence in writing short and long vowels and consonants, and diphthongs. The research questions are the following: 1) What kind of deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 2) How much of the deviations compared to standard Finnish can be found in Sweden Finn pupils’ writing of short and long vowels and consonants and diphthongs? 3) What kind of correlation can be found between these deviations, compared to standard Finnish and the background variables? The theoretical background of this study is based on phonology, educational science and sociolinguistic, and it has its special focus on Swedish-Finnish culture and multilingualism. The main data was collected with a dictation from 22 pupils aged 9–13 years old and analyzed by using word structure analysis. In addition to this the narratives of text samples by ten pupils were analyzed. Background information was collected from parents and compared with the results of the word structure analysis, by using an implication scale. The study shows that the main deviations regarding long vowels and consonants are missing letters, that is, the use of single letters where two are expected.  The most challenging long vowels are oo, ee, yy and ää and the long consonants ss, rr and nn. In addition, a replacement between letters appears: with vowels u > o, o > å and y > u and with consonants: m > n and kk > ck.The most challenging diphthongs are yi, ey, ie, uo, yö, öy, äy and iy, and the easiest to manage are ai, oi, au, eu and öi. Besides this some disorders between o and u, u and y and ä and e appear. It seems that background variables do not show any significant dependencies on competences in managing vowels, consonants and diphthongs. However with a cautious interpretation, there seems to be a positive effect if the language have been learnt during the first three years and if the language is used with relatives.

Bakgrund: Webbtillgänglighet är mer aktuellt än någonsin med införandet av nya lagkrav och då webben har en så viktig roll i samhället. Bristande tillgänglighet på webbplatser kan orsaka problem för individer med olika funktionsvariationer att interagera med webben och vara delaktiga på lika villkor.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tillgänglighetstester av webbsidor kan genomföras för att säkerställa att de lagkrav som finns följs, samt att undersöka vilka delar av testprocessen som kan automatiseras. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie där datainsamlingen har skett i form av intervjuer. För att utröna vilka delar av testprocessen som kan automatiseras utvecklades en webbsida med ett antal tillgänglighetsbrister, som evaluerades med olika valideringsverktyg. Resultat och slutsatser: Av de automatiska valideringsverktyg som utvärderades presterade Axe DevTools i kombination med Axe Linter bäst och upptäckte flera tillgänglighetsbrister. Att automatisera tillgänglighetstestning underlättar testarbetet och medför att många tillgänglighetsbrister upptäcks som kan vara svåra att upptäcka manuellt, vilket är ett argument att för att implementera det i testprocessen. / Background: Web accessibility is more relevant than ever with the introduction of new legal requirements and when the web has such an important role in society. Lack of accessibility on websites can cause problems for individuals with different functional variations to interact with the web and participate on equal terms. Purpose: The purpose with the essay is to investigate how accessibility tests of websites can be carried out to ensure that the legal requirements are complied with, and to investigate which parts of the testing process can be automated. Method: The authors have used a qualitative study where data collection has taken place in the form of interviews. To find out which parts of the test process can be automated, a website was developed with a number of accessibility shortcomings that various validation tools evaluated. Results and conclusions: Of the automatic validation tools that were evaluated, Axe DevTools in combination with Axe Linter performed best and discovered several accessibility shortcomings. Automating accessibility testing facilitates the test work and means that many accessibility shortcomings are discovered that can be difficult to detect manually, which is an argument for implementing it in the testing process.

Carefully scanning and analysing web- applications is important, in order to avoid potential security vulnerabilities, or at least reduce them. Traditional code reviewing methods, such as manual code reviews, have various drawbacks when performed on large codebases. Therefore it is appropriate to explore automated code reviewing tools and study their performance and reliability. The literature study helped identify various prerequisites, which facilitated the application of automated code reviewing tools. In a case study, two static analysis tools, CodeQL and Semgrep, were used to find security risks in three open source web- applications with already known vulnerabilities. The result of the case study indicates that the automated code reviewing tools are much faster and more efficient than the manual reviewing, and they can detect security vulnerabilities to a certain acceptable degree. However there are vulnerabilities that do not follow a pattern and are difficult to be identified with these tools, and need human intelligence to be detected. / Det är viktigt att skanna och analysera webbapplikationer noggrant för att undvika potentiella säkerhetsproblem eller åtminstone minska dem. Traditionella kodgranskningsmetoder, såsom manuella kodgranskningar, har olika nackdelar när de utförs på stora kodbaser. Därför är det lämpligt att utforska automatiserade verktyg för kodgranskning och studera deras prestanda och tillförlitlighet. Litteraturstudien hjälpte till att identifiera olika förutsättningar, som underlättade tillämpningen av automatiserade kodgranskningsverktyg. I en fallstudie användes två statiska analysverktyg, CodeQL och Semgrep, för att hitta säkerhetsrisker i tre open sourcewebbapplikationer med redan kända sårbarheter. Resultatet av fallstudien indikerar att de automatiska kodgranskningsverktygen är mycket snabbare och effektivare än de manualla kodgranskningar och att de kan upptäcka säkerhetsproblem i viss acceptabel grad. Det finns emellertid sårbarheter som inte följer ett mönster och som är svåra att identifiera med dessa verktyg, och behöver mänsklig intelligens för att upptäckas.