Matsvinn är försummandet av mat som är producerat för att konsumeras. Matsvinn innebär inte bara en ekonomisk förlust, utan bidrar också till ökat koldioxidutsläpp. Matsvinn sker i alla sektorer av matkedjan, men till stor del i livsmedelsbutiker. Sedan flera år använder livsmedelsbutiker automatiserade ordersystem för att räkna ut hur mycket av vad som ska inhandlas till butiken. Sedan införandet av dessa system har prognostiseringen av vad som kommer att säljas förbättrats och matsvinnet har därmed minskat. Syftet med denna studie är att diskutera potential till ytterligare utvecklingsmöjligheter inom dessa automatiska ordersystem i arbetet för minskat matsvinn. En fallstudie utfördes och kvalitativ data insamlades dels genom semistrukturerade intervjuer med tre butikschefer och en hållbarhets- och kvalitetssamordnare inom en matvarukoncern, och dels genom information som finns öppen på internet kring befintliga ordersystem som används i dessa matvarukoncerner. Analysen av datan gav återkommande teman som användes för att, tillsammans med relaterad forskning om bland annat Bullwhipeffekten, Green Supply Chain Management, Sustainable frameworks och Grading systems analysera hur man kan förbättra butikernas system för att minska matsvinn. Ytterligare utvecklingsmöjligheter innefattar fler ingående variabler i de automatiserade systemen, men också vikten av kommunikation och samarbete mellan utvecklare av systemen och användarna i butiken, så att systemet används optimalt. / Food waste is the neglect of food that is produced for consumption. Food waste is not only an economic loss but also contributes to increased carbon dioxide emissions. Food waste occurs in all sectors of the food chain, but second most in grocery stores. For several years now, grocery stores have been using automated ordering systems to calculate how much of what is to be purchased for the store. Since the introduction of these systems, the forecasting of what will be sold has improved and food waste has thus decreased. The purpose of this study is to discuss the potential for further development opportunities within these automatic order systems in the work to reduce food waste. A case study was conducted and qualitative data was collected partly through semi-structured interviews with three store managers and a sustainability and quality coordinator within a food group, and partly through information available on the internet about existing systems used by store chains against food waste and the parameters used in these systems was used to, together with related research on the Bullwhip effect, Green Supply Chain Management, Sustainable Frameworks and Grading systems, analyze how to improve stores' systems to prevent food waste. The thesis explores how existing automated ordering systems for purchasing and forecasting sales can be improved to reduce food waste. Additional development opportunities include more in-depth variables in the automated systems, but also the importance of communication and collaboration between developers of the systems and users in the store, so that the system is used optimally.

The field of explainable artificial intelligence (XAI) has gained momentum in recent years following the increased use of AI systems across industries leading to bias, discrimination, and data security concerns. Several conceptual frameworks for how to reach AI systems that are fair, transparent, and understandable have been proposed, as well as a number of technical solutions improving some of these aspects in a research context. However, there is still a lack of studies examining the implementation of these concepts and techniques in practice. This research aims to bridge the gap between prominent theory within the area and practical implementation, exploring the implementation and evaluation of XAI models in the Swedish credit scoring industry, and proposes a three-step framework for the implementation of local explanations in practice. The research methods used consisted of a case study with the model development at UC AB as a subject and an experiment evaluating the consumers' levels of trust and system understanding as well as the usefulness, persuasive power, and usability of the explanation for three different explanation prototypes developed. The framework proposed was validated by the case study and highlighted a number of key challenges and trade-offs present when implementing XAI in practice. Moreover, the evaluation of the XAI prototypes showed that the majority of consumers prefers rulebased explanations, but that preferences for explanations is still dependent on the individual consumer. Recommended future research endeavors include studying a longterm XAI project in which the models can be evaluated by the open market and the combination of different XAI methods in reaching a more personalized explanation for the consumer. / Under senare år har antalet AI implementationer stadigt ökat i flera industrier. Dessa implementationer har visat flera utmaningar kring nuvarande AI system, specifikt gällande diskriminering, otydlighet och datasäkerhet vilket lett till ett intresse för förklarbar artificiell intelligens (XAI). XAI syftar till att utveckla AI system som är rättvisa, transparenta och begripliga. Flera konceptuella ramverk har introducerats för XAI som presenterar etiska såväl som politiska perspektiv och målbilder. Dessutom har tekniska metoder utvecklats som gjort framsteg mot förklarbarhet i forskningskontext. Däremot saknas det fortfarande studier som undersöker implementationer av dessa koncept och tekniker i praktiken. Denna studie syftar till att överbrygga klyftan mellan den senaste teorin inom området och praktiken genom en fallstudie av ett företag i den svenska kreditupplysningsindustrin. Detta genom att föreslå ett ramverk för implementation av lokala förklaringar i praktiken och genom att utveckla tre förklaringsprototyper. Rapporten utvärderar även prototyperna med konsumenter på följande dimensioner: tillit, systemförståelse, användbarhet och övertalningsstyrka. Det föreslagna ramverket validerades genom fallstudien och belyste ett antal utmaningar och avvägningar som förekommer när XAI system utvecklas för användning i praktiken. Utöver detta visar utvärderingen av prototyperna att majoriteten av konsumenter föredrar regelbaserade förklaringar men indikerar även att preferenser mellan konsumenter varierar. Rekommendationer för framtida forskning är dels en längre studie, vari en XAI modell introduceras på och utvärderas av den fria marknaden, dels forskning som kombinerar olika XAI metoder för att generera mer personliga förklaringar för konsumenter.

Titel: Brister och åtgärder i produktionsprocessen i en distributionscentral - En fallstudie på Staples AB i Växjö Författare: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Handledare: Hana Hulthén Examinator: Peter Berling Bakgrund: Den mest tids- och arbetskraftintensiva processen i lagret är plockprocessen, vilket omfattar hämtning av objekt från lagerplatser för att uppfylla kundorder. Plockprocessen står även för en stor del av lagrets kostnader och det är därför viktig att undersöka den för att öka effektiviteten i organisationen. En stor del av den kostnaden går till arbetskraften som arbetar med detta manuellt. Det finns idag idag stor potential för att göra denna process mer automatiserad.   Syfte: Studiens syfte är att visa vilka åtgärder det finns till brister inom manuella samt automatiserade plockprocesser inom företag som levererar kontorsmaterial.   Genomförande: Den genomförande studien är en fallstudie på Staples. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer på Staples men även genom enkäter som besvarats av Atea och Office Depot. Målet med studien har varit att ta reda på vilka brister som finns i en plockprocess och hur dessa kan åtgärdas.   Slutsats: Ett företag som levererar kontorsmaterial kan effektivisera sin plockprocess och åtgärda sina felplock genom att använda sig av automatiserade lösningar, så som WMS. Detta hjälper dessa företag att integrera sina system vilket kommer att stödja det dagliga lagerarbetet genom att exempelvis visa information i realtid av vad som finns i lagret och vart det är placerat. Genom att ha detta system behöver inte lagerarbetare plocka efter minne eller erfarenheter utan de kan hela tiden förlita sig till systemet. Genom att implementera detta kan kostnaderna minska kraftigt.   Nyckelord: Logistik, Lager, Automatiserat lager, Manuellt lager, Plockprocessen, Plockning, WMS, Manuella brister, Automatiserade brister / Title: Shortcomings and measures in the production process in a distribution center - A case study at Staples AB in Växjö Authors: Melita Gredelj & Emine Sadikaj Tutor: Hana Hulthén Examiner: Peter Berling   Background: The most time- and labor-intensive process in the warehouse is the picking process, which includes retrieving objects from storage locations to fulfill customer orders. The picking process also accounts for a large part of the warehouse's costs and it is therefore important to examine it to increase the efficiency of the organization. Much of that cost goes to the workforce who works with this manually. Today, there is great potential for making this process more automated.   Purpose: The aim of the study is to show what measures are available for deficiencies in manual and automated picking processes within companies that supply office supplies.   Method: The implemented study is a case study at Staples. Data has been collected through semi-structured interviews at Staples but also through questionnaires that were answered by Atea and Office Depot. The aim of the study has been to find out which shortcomings exist in a picking process and how these can be fixed.   Conclusions: A company that supplies office supplies can streamline its picking process and fix its picking error by using automated solutions, such as WMS. This helps these companies integrate their systems, which will support the daily inventory work by, for example, displaying real-time information of what is in the warehouse and where it is located. By having this system, warehouse workers do not need to pick by memory or experience, and they can always rely on the system. By implementing it, costs can decrease sharply.   Keywords: Logistics, Warehouse, Automated Warehouse, Manual Warehouse, Picking Process, Picking, WMS, Manual Shortcomings, Automated Shortcomings

”I could either watch it happen or be a part of it.” - Elon Musk De autonoma fordonens intåg på svenska vägar är ett stundande faktum med utblick mot 2030. Med dessa förs även förhoppningar om säkrare trafikmiljöer, större utrymme och prioritering av fotgängare och cyklister, mindre trängsel, reducerad miljöpåverkan och förenklade livsmönster. För att dessa positiva konsekvenser ska infalla krävs dock en förebyggande och långsiktig planering. Majoriteten av svenska kommuner har i dagsläget en reaktiv inställning till planering för autonoma fordon, det vill säga att först se utvecklingen äga rum och därefter tillämpa åtgärder. För att utvecklingen ska få ett önskvärt utfall måste kommunerna börja föra en proaktiv planering för autonoma fordons introduktion på marknaden. Det som hittills hämmat planeringen är framförallt bristen på konkreta förslag och principer för hur trafik och gatumiljöerna bör anpassas efter de nya förutsättningar som autonoma fordon medför. Samhället står just nu på kanten inför en storskalig omställning av fordonsflottan, där eldrivna autonoma fordon i slutändan förmodligen utgör en majoritet. Syftet med detta projekt är inte att förespråka en omedelbar implementering av åtgärder för fordon som ännu inte existerar, men fenomenet måste börja betänkas, diskuteras och konkretiseras på det långsiktiga planeringsstadiet. År 2050 ses som en relativt säker tidpunkt där autonoma fordon utgör en absolut majoritet av fordonsflottan, under en lång period kommer dock vanliga fordon och autonoma fordon behöva samsas om trafikutrymmet. Inom detta tidsspann råder många oklarheter över hur den fysiska planeringen ska positionera sig. De planeringsåtgärder som produceras i detta projekt är menade att utgöra ett första underlagsmaterial som kan börja lappa igen den kunskapslucka som existerar idag. Om kommunerna fortsätter med en reaktiv inställning ökar risken för att de negativa konsekvenser som autonoma fordon kan medföra infaller, såsom kapacitetsbrist i trafikinfrastrukturen på grund av ökade trafikmängder samt ett ökat parkeringsbehov. Sveriges kommuner bör vara med och styra utvecklingen för att privata aktörer och marknadskrafter inte anskaffar enväldig kontroll, och för att målsättningarna ska forma den teknologiska utvecklingen och inte vice versa. Vilket utfall som är mest sannolikt att inträffa beror till stor del på två faktorer; graden av proaktiv planering som bedrivs av de samhällsbyggande institutionerna samt i vilken grad delade lösningar av autonoma fordon anammas av allmänheten. Det är således omotiverat att inte bedriva en proaktiv planering på grund av de osäkerheter kring vilken typ av genomslag de autonoma fordonen får, för att institutionernas arbete kan påverka utvecklingen i den riktning som anses önskvärd. Detta projekt bidrar med något nytt till forskningen kring autonoma fordons påverkan på stadsplaneringen inom urbana miljöer, genom att konkretisera nödvändiga åtgärder som behöver tas med hänsyn till denna utveckling. Projektet resulterar i gestaltningsprinciper och förslag på lämplig utformning med hänsyn till autonoma fordon. Förhoppningen är att detta arbete är ett första steg i att möjliggöra en mer proaktiv planering, vilket är ett kriterium för att skapa en framtid med gång- och cykelprioriterade miljöer där delade autonoma fordon har ett reducerat anspråk i det offentliga rummet.

Tekniska innovationer förknippas alltmer med modernt, utvecklade IT-komponenter i dagens samhällsutveckling. Detta framträder framförallt inom fordonsindustrin där självkörande/automatiserade fordon tagit ett rejält språng på den globala fordonsmarknaden. Automatiserade fordon anses av många som framtidens teknik inom områden som framförallt berör kollektivtrafik och varutransporter, men visionen om en helt automatiserad trafik lämnas inte oberörd. Men då ny, främmande teknologi även kan ses som avskräckande för gemene man - vad krävs då för att ändra på detta synsätt? Hur kan det säkerställas att tekniska innovationer såsom automatiserade fordon accepteras av allmänheten och används i praktiken? Dessa är frågor som legat till grund för föreliggande rapport som syftat till att presentera en studie som undersöker vilka faktorer som har en inverkan på användningen av automatiserade fordon. Detta har genomförts genom en omfattande litteratursökning av tidigare och aktuell forskning inom ämnet, samt intervjuer och enkätundersökningar för att ta del av synpunkter och erfarenheter från befintliga användare av automatiserad teknologi. Forskningen har resulterat i en kunskapsprodukt som utgörs av en tabell innehållandes ovan nämnda faktorer med en kort beskrivning, typ av faktor, samt en motivering till varför de bedömts till att ha en inverkan på användningen av automatiserade fordon. Tabellen har därtill kompletterats av en relationsmodell som beskriver hur faktorer samverkar och är beroende av varandra. Resultatet ska med förhoppningar kunna användas som stöd till framtida studier och forskningsprojekt, samt ge inspiration till företag och organisationer som bedriver verksamhet med koppling till automatiserade fordon och dess användning. / Technological innovations are increasingly associated with modern, developed IT-capabilities in today’s societal evolution. This is seen primarily in the automobile industry where self-driving/automated vehicles has taken a great leap on the global automobile market. Automated vehicles are considered by many to be the technology of the future which mainly involves public transport and transport of goods, but the vision of a completely automated traffic is not left untouched. But because new, foreign technology also can be seen as detrimental to people - what is then required to change this approach? How can it be ensured that technical innovations such as automated vehicles are accepted by the public and used in practice? These are issues that gave rise to the following report with a purpose to present a study that investigates which factors that has an impact on the use of automated vehicles. This has been accomplished through an extensive literature search of previous and current research of the topic, along with interviews and surveys to acquire personal opinions and experiences from existing users of automated technology. The research has eventuated in a knowledge product represented by a table of above mentioned factors including a brief description, type of factor, and a justification to as why they have been assessed as having an impact on the use of automated vehicles. Furthermore, the table has been supplemented with a relational model that describes how factors interact and depend on each other. Hopefully, the result can be used as support for future studies and research projects, as well as inspire companies and organizations engaged in automated vehicles and their use.

Röntgenavdelningen har ett blandat flöde av patienter vilket medför att denna är en potentiell smittväg för olika sjukdomar. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att de basala hygienrutinerna följs, dock visar studier på att följsamheten till de basala hygienrutinerna är låg. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur röntgensjuksköterskans följsamhet till handhygienrutiner kan förbättras. Metod: En integrativ litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar har kvalitetsgranskats, kategoriserats, analyserats och slutligen har resultatet sammanställts och en syntes skrivits. Resultat: Olika typer av interventioner, såsom utbildning, information, automatiserade observationssystem och multimodala interventioner kan vara hjälpsamma i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutinerna Slutsats: Praktisk och teoretisk utbildning, en engagerad ledning och ett klimat i kombination med god tillgång till handhygienprodukter och påminnelser om att utföra handhygien är viktiga delar i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutiner. / The radiology department has a mixed flow of patients which means that it has the potential to become a site for infection transmission. In order to reduce the risk of infection spreading it is important that the basic hand hygiene routines are followed. However, studies show that the compliance with the basic hand hygiene routines is low. Aim: The aim was to examine how the radiographer's adherence to hand hygiene practices can be improved. Method: An integrative literature review where scientific articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. 15 articles have been quality reviewed, categorized, analyzed and finally the result has been compiled and a synthesis written. Result: Different types of interventions, such as education, information, automated observation systems and multimodal interventions, can be helpful in improving compliance with hand hygiene routines. Conclusion: Practical and theoretical education, dedicated management and a responsible climate combined with good access to hand hygiene products and reminders to perform hand hygiene are important parts of the work to improve compliance with hand hygiene routines.

Introduktion: Vänsterkammarens ejektionsfraktion (VKEF) är ett central mått på systolisk funktion i vänster kammare och är en av de mest betydelsefulla parametrar vid ekokardiografiska undersökningar. Idag är Simpson biplan metoden den mest använda metoden för bestämning av ejektionsfraktionen. Vid ekokardiografiska undersökningar sänder givaren med piezoelektriska kristaller ut ultraljudsvågor med en frekvens över 20 000 Hz. Ljudvågorna som skickas ut i kroppen reflekteras och sedan återvänder de till givaren för att skapa en bild. Denna studie jämför den tvådimensionella (2D) ultraljudsmetoden Simpsons biplan med Philips Heart Model som är en automatiserad tredimensionella (3D) funktion för bedömning av VKEF.  Material och metod: I studien inkluderades 31 hjärtfriska försökspersoner mellan åldrarna 21-64. Det samlades in bilder på apikala 4- och 2 kammarbilder från alla försökspersoner där Simpsons biplan metoden användes för att beräkna ejektionsfraktion. Apikala 4-kammarbilder samlades in för att beräkna ejektionsfraktionen med Philips Heart Model 3D funktion.  Resultat: Resultatet från denna studie visade att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan Simpsons biplan metoden och Philips Heart Model metoden för bestämning av ejektionsfraktion. Båda metoderna visade likvärdiga mätresultat.  Diskussion: Philips Heart Model metoden är en relativ ny funktion som använder sig av artificiell intelligens för att analysera 3D bilder. Philips Heart Model metoden är en säker funktion att använda då de flesta studier bevisar likvärdiga och säkra mätresultat i jämförelse med andra metoder.  Konklusion: Enligt denna studie ger Philips Heart Model funktionen likvärdiga mätresultat av vänsterkammarens ejektionsfraktion i jämförelse med Simpsons biplan. / Introduction: Simpson’s biplane method is the most used method for determining the left ventricular ejection fraction (LVEF) in echocardiographic examinations. Ejection fraction is a central measurement of the heart's global systolic function. The probe with piezoelectric crystals emits ultrasound waves with a frequency above 20,000 Hz. The sound waves that are sent out into the body are reflected and then return to the probe to create an image. This study compares the two-dimensional (2D) ultrasound Simpson's biplane method with the Philips Heart Model method, which is an automated three-dimensional (3D) function for assessment of LVEF.                                                                                                                          Material and method: 31 subjects with no recorded heart pathologies between the ages of 21-64 were included in the study. Apical 4- and 2-chamber images were collected from the test subjects, where the Simpson's biplane method was applied to calculate the ejection fraction. 2D apical 4-chamber images were collected to convert to 3D and used to calculate the ejection fraction with the Philips Heart Model.    Results: The results of this study showed that there is no significant difference between the Simpson’s biplane method and the Philips Heart Model method for determining ejection fraction.    Discussion: The Philips Heart Model method is a relatively new feature that uses artificial intelligence to analyze 3D images. The Philips Heart Model method is a reliable feature to use as most studies have proven similar and reliable measurements when comparing it with other methods for determining LVEF.    Conclusion: According to this study, the Philips Heart Model feature provides equivalent measurements in comparison with the manual method Simpson's biplane.

Produktionsindustrin står just nu inför den fjärde industrirevolutionen där en ökad grad avanslutning och datastyrd produktion har möjligheten att skapa självoptimerande fabriker därmaskiner och system kommunicerar automatiskt i realtid. Införandet av ny teknik kan skapa storaförändringar men även konkurrensfördelar för organisationer, vilket även är fallet för Industri 4.0.Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som påverkar införandet av Industri 4.0 hostillverkande företag och hur problem inom automatiserad cellproduktion kan reduceras genom attintroducera Industri 4.0 koncept. Studien utfördes som en fallstudie hos Sandvik Coromant därinterna observationer och intervjuer utfördes. Dessutom intervjuades fem externa organisationerverksamma inom industriell digitalisering.Studien visade att det finns olika faktorer som påverkar införandet av Industri 4.0, kategoriseradei tekniska, organisatoriska och marknadsmässiga faktorer. För de tekniska faktorerna harsmåskaliga applikationer, ökad transparens genom anslutning av enheter och en ökad integrationav olika informationssystem en positiv effekt på införandet av industri 4.0. För att möjliggörainförandet i organisatoriska sammanhang måste produktionsorganisationer skaffa digitalakompetenser, integrera sin IT-organisation i sin produktion samt förändra sin kultur och inställningtill Industri 4.0. Dessutom är standardisering, skapande av digitala ekosystem och IT-säkerhet deviktigaste marknadsaspekterna som påverkar införandet av Industri 4.0.Hos Sandvik Coromant har elva problem identifierats som kan reduceras med införandet avkoncept från Industri 4.0. Studien föreslår att anslutning, visualisering och dataanalys används föratt reducera dessa problem. / The fourth industrial revolution is emerging, where connection and data driven production has thepotential to create self-optimizing factories, in which machines and systems can communicate inreal-time. However, adopting new technologies can impose big changes but also create competitiveadvantages for organisations, which is certainly the case of Industry 4.0.The purpose of the study was to identify what main factors that affects the adoption of Industry4.0 for production organisations and how problems in automated production cells could bereduced by introducing Industry 4.0 concepts. The study was performed as a case study at SandvikCoromant, where observations and interviews were conducted. In addition, five externalorganisations specialized in industrial digitalization were interviewed.The study found that there are various factors affecting the adoption of Industry 4.0 categorizedinto technological, organisational and external/environmental factors. In terms of technology,small scale applications, increased transparency through connection and an increased integrationof information systems have positive effect on the adoption of Industry 4.0. In organisationalcontext, production organisations must acquire digital competence, integrate their IT organisationinto their production and change the culture and attitude towards the adoption of Industry 4.0.Furthermore, standardization, creation of ecosystem and IT security are the mainexternal/environmental aspects which affect Industry 4.0 adoption.At Sandvik Coromant, eleven problems were identified which has the potential to be reduced by implementing concepts of Industry 4.0. The study proposes use of connectivity, visualization, dataanalysis to reduce these problems.

Decision-making is one of the key challenges blocking full autonomy of automated vehicles. In highway scenarios, automated vehicles are expected to be aware of their surroundings and make decisions by interacting with other road participants to drive safely and efficiently. In this thesis, one and multistep lookahead rollout algorithm and its variants are applied to address this problem. The results are evaluated using metrics related to safety and efficiency and compared with the DQN baseline. To improve the collision-avoidance performance of the ego-vehicle, I combine the idea of fortified rollout and rollout with multiple heuristics and propose the safe rollout method for the decision-making problem of automated vehicles. The experimental results show that the rollout agents have decent decision-making performance and can outperform the DQN baseline by collecting higher total reward. Experiments are also conducted to investigate the agent’s ability to adapt to varying behaviour of surrounding vehicles, as well as the impact of different horizon and reward function setting. The difference between deterministic and stochastic problems and its impact on the performance of different rollout agents is discussed. Two approaches to implement data-driven simulation are presented, and the feasibility of utilizing these data-driven simulator as control and decision support is investigated. / Beslutsfattande är en av de viktigaste utmaningarna som blockerar full autonomi för automatiserade fordon. I motorvägsscenarier, förväntas automatiserade fordon att vara medvetna om sin omgivning och fatta beslut genom att samspela med andra vägdeltagare för att köra säkert och effektivt. I den här avhandlingen tillämpas en och flerstegs lookahead-utrullningsalgoritm och dess varianter för att lösa detta problem. Resultaten utvärderas med hjälp av mått relaterade till säkerhet och effektivitet och jämförs med DQN-baslinjen. För att förbättra ego-fordonets kollisionsundvikande prestanda kombinerar jag idén om förstärkt utrullning och utrullning med flera heuristiker och föreslår den säkra utrullningsmetoden för beslutsfattande problem med automatiserade fordon. De experimentella resultaten visar att utrullningsagenterna har rimligt beslutsfattande prestanda och kan prestera bättre än DQN-baslinjen med högre total belöning. Experiment genomförs också för att undersöka agentens förmåga att anpassa sig till olika beteenden hos omgivande fordon, samt påverkan av olika horisont- och belöningsfunktionsinställningar. Skillnaden mellan deterministiska och stokastiska problem och dess inverkan på prestandan hos olika utrullningsagenter diskuteras. Två tillvägagångssätt för att implementera datadriven simulering presenteras, och möjligheten att använda dessa datadrivna simulatorer som styr- och beslutsstöd undersöks.

The last decade has seen a rapid advancement in the fields of artificial intelligence (AI) and automation, with terms such as machine learning, deep learning and algorithms finding their way into everyday conversations. The usage of AI is evergrowing and present in many areas of life such as health care, financial services, and social media interactions. One subject which has garnered a significant amount of attention is the introduction of autonomous vehicles (AVs) and their promise of a safer and more efficient global traffic environment. However, while self-driving technology is developing at an exponential rate, associated laws and regulations are falling behind. The legal issues connected to AVs tend to differ from one jurisdiction to another, but a concern shared among most is the uncertain state of the legal landscape with respect to criminal liability. This study is focused on critically evaluating this uncertain legal landscape from a Swedish perspective. The method used in this thesis is a blend of legal dogmatics and legal analytics. A specific branch of legal analytics, legal informatics, is largely applied due to its suitability in analyzing the relationship between law and information technology. After a brief introduction to AI and AVs, the investigation begins by examining current law to determine how a general implementation of AVs would be handled by existing regulation. The thesis then continues to analyze the potential effects of the European proposal of an electronic legal personhood for AI and its associated ethical considerations. Lastly, the paper explores the Swedish proposal for a specialized AV regulation in comparison to current Swedish and international law. The conclusion of this study is that certain traffic scenarios tend to make the criminal liability assessment clearer than others. A human driver will generally not be held responsible if a vehicle driven by an automated driving system causes an incident. In most cases, the liability will be attributed to the vehicle’s owner or manufacturer. The most interesting and complex situations involve AVs with a lower level of autonomy. These vehicles require human assistance and oversight, leading to intricate questions about culpability and causality. However, the lack of existing specialized law and the unsettled nature of the proposed regulation means that any conclusions drawn regarding criminal liability and AVs are, to some extent, uncertain and hypothetical, emphasizing the need of a globally harmonized legal landscape.