Municipal waste management aims to collect waste from people and businesses in a sustainable manner. Today's waste management relies on an old container system which is simple and flexible. There are some problems with this type of management for both waste generators and collectors. The working environment is not the best for municipal waste collectors, there is heavy lifting and risk elements in the handling of containers and bags. There are also risks involved with heavy vehicles moving in sensitive areas such as residential areas and around schools. Forecasts show that most urbanized areas are expected to grow further for some time. This creates problems of increasing waste volumes, thereby increasing traffic. This makes it interesting to evaluate new and existing solutions of the collection and transportation of municipal solid waste. The study aims to identify the current municipal solid waste management theories and evaluate the opportunities that exist to develop the theory forward with focus on the collection in urban areas. The study intends to review whether it is economically feasible to implement automated vacuum systems in existing infrastructure. The theory shows that it is often possible to implement this in new construction projects, but the research is vague and inadequate regarding implementation in existing infrastructure. The case study examines whether implementation of an automated vacuum collection system is possible in central Gothenburg. The analysis assesses the financial feasibility of the implementation. Specifically, the unused surface of the refuse rooms can be utilized differently, thus reducing the costs that arise initially. The study shows that it will be profitable to implement an automated vacuum system in the study area since the initial investment can be offset through the alternative use of the floor space in the waste rooms. The study results suggest that other areas in existing infrastructure can implement similar solutions without economic losses.

Vi har byggt vår studie kring vår egen och tidigare forskning om effekterna av daglig fysisk aktivitet, samt kring olika aspekter av vad fysisk aktivitet kan innebära för vår hälsa. Inledningsvis ger vi även en historisk tillbakablick för att på så sätt informera läsarna om hur idrottsämnet växt fram i Sverige. Med grund i att idrottsundervisningen förändrats under de senaste åren, samtidigt som forskningen kring den fysiska aktiviteten ökat, gjordes ett läroplanstillägg 2003. Tillägget innebär att skolan ska erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur läroplanstillägget om daglig fysisk aktivitet implementeras i Stockholm stads grundskolor. Trots omfattande forskning kring den dagliga fysiska aktivitetens positiva effekter, är det inget som tycks prioriteras i dagens skola. Vår undersökning har vi riktat till skolornas rektorer, då de har det pedagogiska ansvaret för att läroplanens mål realiseras. Vi har koncentrerat vår studie kring grundskolor upp till år 6 och därför utgått från läroplanstillägget i Lpo 94, som kom 2003. Vi har även nämnt det läroplanstillägg som samtidigt gjordes i Lpf 94 och som riktar sig till gymnasieskolan. Detta har vi valt att göra för att förtydliga regeringens ansatser om att den dagliga fysiska aktiviteten ska gälla alla skolformer.

En identity provider är en del av ett system, eller tjänst, som lagrar och hanterar information om användares identiteter och autentiserar användare åt andra applikationer. Tjänsten har möjlighet att logga in användare utan att inloggningsuppgifter behöver skickas mellan de olika parterna över Internet. Detta möjliggörs bland annat tack vare användandet av ramverket IdentityServer4 och protokollen Web Services Federation och OAuth 2.0. Arbetet fokuserar på vilka olika automatiserade säkerhetstester som en identity provider (IdP) bör genomföra för att inte av misstag introducera säkerhetsrisker under uppdateringar hos tjänsten. Detta genomförs genom att först samla de attacker som tjänsten riskerar att bli utsatt för. Exempelvis finns risken att bli utsatt för Server-Side Request Forgery på grund av hur protokollen är utformade. Därefter införs säkerhetstester hos en IdP som hanterar exempel från de redovisade attackerna. Detta görs genom färdiga verktyg och genom manuella säkerhetstester av IdPn. Resultatet av detta är att en del befintliga risker kunde upptäckas genom de färdiga verktygen. Även genom de manuella testerna kunde risker hittas. Samtliga risker åtgärdades utifrån resultaten. Dock är det mycket tids- och resurskrävande att hindra en stor del av samtliga säkerhetsrisker med hjälp av automatiserade säkerhetstester.

The focus of this Master’s thesis project is automated penetration testing. A penetration test is a practice used by security professionals to assess the security of a system. This process consists of attacking the system in order to reveal flaws.  Automating the process of penetration testing brings some advantages, the main advantage being reduced costs in terms of time and human resources needed to perform the test. Although there exist a number of automated tools to perform the required procedures, many security professionals prefer manual testing. The main reason for this choice is that standard automated tools make use of techniques that might compromise the stability and integrity of the system under test. This is usually not acceptable since the majority of penetration tests are performed in an operating environment with high availability requirements. The goal of this thesis is to introduce a different approach to penetration testing automation that aims to achieve useful test results without the use of techniques that could damage the system under test. By investigating the procedures, challenges, and considerations that are part of the daily work of a professional penetration tester, a tool was designed and implemented to automate this new process of non-aggressive testing. The outcome of this thesis project reveals that this tool is able to provide the same results as standard automated penetration testing procedures. However, in order for the tool to completely avoid using unsafe techniques, (limited) initial access to the system under test is needed. / Det här examensarbete fokuserar i automatiserade penetrationstester.  Penetrationstester används av säkerhetsspecialister för att bedöma säkerheten i ett system. Processen av ett penetrationstest består av olika attacker mot ett system för att hitta säkerhetshål. Automatiserade penetrationstester har fördelar som faktumet att det kostar mindre i tid och i mänskliga resurser som krävs. Trots att det finns många olika automatiserade verktyg för penetrationstestning, väljer många säkerhetsspecialister att göra det manuellt. Den största anledningen till att det görs manuellt är för att automatiserade verktygen använder sig av tekniker som kan kompromissa systemets stabilitet samt integritet. Det tillåts ofta inte, eftersom majoriteten av penetrationstesterna utförs i produktionsmiljöer som kräver hög tillgänglighet. Målet för det här examensarbetet är att introducera ett nytt tillvägagångssätt för automatiserad penetrationstestning, som inriktar sig på att ta fram användbara resultat utan tekniker som kan störa system under drift. Genom att undersöka procedurerna, utmaningarna samt vad som en penetrationstestare tar hänsyn till kommer ett verktyg designas och implementeras för att automatisera flödet av ett icke-aggressivt test. Resultatet av examensarbetet visar på att verktyget utvecklat kan uppnå samma resultat som de standardiserade penetrations-procedurerna givet begränsad tillgång till systemet.

Det finns för närvarande en stark, nationell och internationell, efterfrågan på effektivare bruk av resurser och färskvaror, bland annat från svensk dagligvaruhandel, den svenska regeringen och FN. Naturvårdsverket visar samtidigt att i Sverige så slängs cirka 1.3 miljoner ton mat årligen och att 40% av detta slängs i konsument och butiksled. Detta till trots att dagligvaruhandeln har automatiserade inköpssystem, så kallade Automatiska Ordersystem (AOS). Med utgångspunkt ur dessa system har författarna undersökt, med hjälp av evidensbaserad managementmetodik, intervjuer och observation, Axfoods AOS, Autoorder (AO) utifrån ett inventory managementperspektiv hur systemets nuläge ser ut samt utvecklat en prototyp-modell. Dynamiken av systemet låg fokus, utifrån teoretisk applicering från nutida forskning inom Inventory management. Studien resulterade i teoretisk prototyp som ämnar att bidra till underlag för vidare forskning av AOS. / There’s currently a strong demand, national and international, for a more effective use of resources and perishable goods, among those behind this demand is the Swedish government, the UN and the daily grocery business interest group, Svenskt Näringsliv. At the same time the environmental protection agency in Sweden reports that 1.3 million tons of food are thrown away yearly and that 40% of this originates from the end consumer and the daily grocery business. This problem occurs even though the daily grocery business operates with automated ordering systems (AOS). With this as a starting point the authors have, using evidence-based management methods, interviews and observations, studied the current stat of the Swedish grocery chain Axfood’s AOS, called Autoorder (AO) from an inventory management-based perspective. This resulted in a simple prototype model, where the dynamic modelling of inventory management took center, to act as a foundation for future research within AOS.

Syftet med studien är att undersöka hur artificiell intelligens kan komma att påverka fastighetsvärdering och vilka för- och nackdelar det finns när man värderar kommersiella fastigheter med artificiell intelligens. Uppsatsen behandlar även hur den traditionella värderingsprocessen och värderingsprocessen med automatiserade värderingsverktyg går till. Uppsatsen visar främst på att värderingsprocessen kan effektiviseras, göras mer rationell och tillförlitlig med artificiell intelligens om det finns tillräckligt med indata och jämförelseobjekt att tillgå. För att få en djupare förståelse inom ämnet har kvalitativa intervjuer genomförts med de fyra personer som anses ha betydande och fördjupade kunskaper i ämnet. Respondenterna har valts med hänsyn till att de är de enda som anses ha den kunskap som krävs för att uttala sig inom uppsatsens ämne.Den information som framkommit från intervjuerna stödjer och kompletterar till stor del den teori som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av respondenternas kunskap om värderingsbranschen och det systemtekniska inom området har frågeställningarna studerats och utretts tillsammans med den berörda teorin. Några av de fördelar som presenteras i uppsatsen är möjligheten att beakta fler faktorer och parametrar vid värderingsprocessen samt minskade tidsfördröjningar och kortare intervall mellan värderingar, vilket leder till en ökad kontinuitet. De största riskerna som identifierats i uppsatsen är bristen på indata samt att kommersiella fastigheter är heterogena och det genomförs relativt få transaktioner årligen. Samtliga respondenter tror att fastighetsvärderingsprocessen och fastighetsvärderares yrke kommer att förändras i framtiden men när denna förändring kommer ske är fortfarande oklar och svårbedömd. / The purpose of this study is to explore how artificial intelligence can come to affect real estate evaluation and the pros and cons that exist when valuing commercial properties through artificial intelligence. The essay also examines the traditional process of valuation and how it can be more efficient, rationalized and trust worthy by using artificial intelligence as long as there is enough data and comparison objects. For a deeper understanding in the subject, qualitative interviews have been conducted with four people that are considered to have significant and a deep understanding of the subject. The respondents have been chosen with according to that they are the only ones that is considered to have the knowledge that is acquired to express themselves within the subject of the paper.The information, that has come forward from the interviews, supports and looks to build upon a large portion of the theory that is presented in this paper. With help from the respondents and the technology that exists within the area, the issues have been studied and investigated with the associated theory. A few of the benefits that are presented in this paper are the possibilities to take more factors and parameters under consideration in the evaluation process, decreased time delays and shorter intervals in between evaluations. These benefits lead to increased continuity. The biggest risks that have been identified in this paper is the lack of incoming data and that commercial real estates are heterogenic with relatively few annual transactions. The respondents have a common opinion that the profession of real estate evaluation will see a change in the future, but when the change will happen is still uncertain and difficult to predict.

Att skapa inkluderande webbupplevelser innebär att användare, oavsett förutsättningar, ska kunna uppfatta, förstå sig på, interagera med och kunna bidra till tjänster på webben. För att arbeta med webbtillgänglighet finns uppsatta standarder för att upptäcka och minimera begränsningar. Trots uppsatta standarder tillhandahåller flertalet myndigheter otillgängliga tjänster, vilket sägs bero på inkompetens och resursbrist. Studiens mål är därmed att bidra med kunskap om automatiserade tillgänglighetstestverktygs effektivitet. Verktygen är implementerade inom och för mjukvaruprocesser och har integrerats med ett End-To-End-testverktyg. Studiens mål uppnås med hjälp av en kvantitativ datainsamling inspirerad av Brajniks definition av effektivitet som mäter verktygens exekveringstid, fullständighet, specificitet och korrekthet. Utifrån mätningar på 4 av World Wide Web Consortiums demonstrationswebbsidor baserat på WCAG 2.1 enligt DIGGs tillsynsmanual visar studien att tillgänglighetstestverktygen Pa11y, QualWeb, IBM Equal Access och Google Lighthouse presterar bättre och sämre inom olika områden. Studien uppmärksammar att QualWeb i genomsnitt har kortast exekveringstid med ca 3933 millisekunder. QualWeb har även högst andel genomsnittlig fullständighet (80,94 %) och specificitet (58,26 %). Det verktyg med högst andel korrekthet är Google Lighthouse (99,02 %). Inget av verktygen anses perfekt eftersom samtliga verktyg gör felbedömningar. Studiens slutsats menar därmed att QualWeb är ett effektivare tillgänglighetstestverktyg som kräver komplettering av ytterligare testningsmetoder såsom manuella och användarcentrala tester. / Creating inclusive web experiences means that users, regardless of their circumstances, should be able to perceive, understand, interact with, and contribute to services on the web. To ensure web accessibility, there are established standards to detect and minimize limitations. However, despite these standards, most authorities provide inaccessible services, due to incompetence and resource constraints. The goal of the study is thus to contribute knowledge about automated accessibility testing tools effectiveness. These tools are implemented within and for software processes and are integrated with an End-To-End testing tool. The study achieves its goals through quantitative data collection inspired by Brajnik’s definition of efficiency, measuring the tools’ execution time, completeness, specificity, and correctness. Based on measurements taken from four of the World Wide Web Consortium’s demonstration websites, following WCAG 2.1 according to DIGG’s supervision manual, the study shows that the accessibility testing tools Pa11y, QualWeb, IBM Equal Access, and Google Lighthouse perform better and worse in different areas. The study highlights that QualWeb has the shortest average execution time at approximately 3933 milliseconds. QualWeb also has the highest average completeness (80.94%) and specificity (58.26%). The tool with the highest correctness rate is Google Lighthouse (99.02%). None of the tools are considered perfect, as all of them make mistakes. The study’s conclusion suggests that QualWeb is a more effective accessibility testing tool that requires additional testing methods such as manual, and user testing.

Digitalisation means that the population, to a growing extent will be dependent on online services to be able participate in common acts such as travel. The number of people with a disability is consistently growing globally. People with disabilities require extra attention in order not to risk digital exclusion. In Europe, there is currently legislation that requires the websites of public sector to comply to a set of accessibility standards that are based on Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The private sector will soon fall under similar legislation regarding compliance with WCAG in websites. This study explores the level of accessibility in the Nordic private sector, more precisely in the websites of airline industry. The testing is done by taking advantage of automated tools that check the compliance to the WCAG standards of select airline websites. Similarly, but to a lesser extent, readability and usability of the websites are tested through automated tools and a manual test. Swedish public sector websites are included to provide a baseline when exploring the level of accessibility compliance and the level of readability and usability. The results show that there are currently shortcomings regarding the level of accessibility in the websites of airline industry when compared to the public sector. The level of readability and usability of the websites appears to be more even between the two sectors. When it comes to accessibility, the airline industry in the Nordic countries will have to continue to develop their websites to meet the upcoming legal requirements.

Personer med funktionsnedsättningar utgör en stor del av användarna av webbinnehåll, vilket har lett till införandet av lagar som kräver tillgänglighetsanpassningar på webbsidor. Trots detta visar tester utförda av WebAim och Funka att tillgängligheten på existerande webbsidor inte uppfyller många av de nödvändiga anpassningarna. För att motverka den bristande tillgänglighetsanpassningen på webbsidor har fallföretaget Nordic Medtest bett om en studie som analyserar tillgänglighetsverktyg.Syftet med denna studie är att utveckla metoder för att utvärdera tillgänglighetsverktyg. Genom syftet bidrar studien med metoder som kan användas för att identifiera och mäta effektivitet och användbarheten hos tillgänglighetsverktygen. Målet var att tillhandahålla resurser för webbutvecklare och testare som kan bidra till att främja tillgänglighetsanpassningar på webbinnehåll.Studien har omfattat 46 insamlade verktyg, baserade på rekommendationer från organisationen Nordic Medtest och W3C:s lista över tillgänglighetsverktyg. Dessa verktyg har testats mot följande framgångskriterier för tillgänglighet: 1.1.1 Non-text content, 1.3.1 Info and Relationships, 1.3.2 Meaningful Sequence, 1.4.3 Contrast (Minimum), 2.4.4 Link Purpose, 2.4.6 Headings and Labels, 3.1.1 Language of Page, 3.3.2 Labels or Instructions och 4.1.2 Name, Role, Value.Studien har utvecklat egna metoder för att testa och utvärdera verktygens förmåga att identifiera tillgänglighetsbrister. Dessa metoder är ”antal klick” och ”antal framgångskriterier uppfyllda”. Genom att tillämpa dessa metoder och existerande tillgänglighetsmetoder har studien resulterat i mätbara data för tillgänglighetsverktyg.Resultaten visar att den första studiemetoden ”antal framgångskriterier uppfyllda” har gett svar för 91,3% av de undersökta verktygen, medan den andra studiemetoden ”antal klick” har gett svar för samtliga verktyg. Detta indikerar att de använda studiemetoderna har möjlighet att indikera hur effektiva de är att uppfyllda tillgänglighetsbrister och om de har enkel användbarhet. Resultaten bidrar till att underlätta för webbutvecklare och testare att anpassa webbsidor med bättre tillgänglighet genom att välja mer effektiva verktyg.

Den här uppsatsen undersöker artificiell intelligens (AI):s förmåga att producera nyhetsartiklar, vad bristerna och styrkorna med AI-genererade artiklar är samt vilka etiska problem som finns med att implementera AI i journalistiska processer. Mer specifikt har GPT-4, som i skrivande stund är en ny men kraftig språkmodell, använts för att generera artiklarna som undersökts. I studien har sex deltagare blivit exponerade för totalt nyhetsartiklar varav fem var AI-genererade och fem var mänskliga. Deltagarna har sedan, utan att få veta vem som skrivit artiklarna, fått uttrycka sina tankar och känslor om artiklarna och AI-genererade nyheteröverlag i syfte att öka förståelsen för hur artiklarna upplevdes. Resultatet från undersökningen visar att deltagarna överlag hade svårt att identifiera vilka artiklar som var genererade av AI. Ofta gissade de att en människa hade skrivit texten, fast den var AI-genererad. Detta varierade dock något mellan texterna. Vissa av de AI-genererade artiklarna hade brister som gjorde att deltagarna kunde identifiera dem som icke-mänskliga. Exempel på brister var att de innehöll upprepningar, konstiga formuleringar, upplevdes som opersonliga eller innehöll politiskt vinklade budskap. De innehöll även faktafel. De AI-genererade artiklarna kunde dock, trots vissa brister, ofta övertyga läsarna om att de var skrivna av en människa. Ett inslag som visade sig vara särskilt effektivt var förekomsten av antropomorfiska, eller mänskliga inslag i artiklarna. Mot undersökningens slut fick deltagarna frågan hur de ser på att eventuellt läsa AI-genererade nyheter i framtiden. Deras åsikter visade sig vara blandade - vissa var positiva till att läsa algoritmiskt genererade nyheter men vissa var också skeptiska. Slutsatsen som kan dras utifrån litteraturstudien i kombination med resultatet från undersökningen är att även om generativ AI som GPT-4 är på god väg mot att kunna generera språkmässigt passerbara nyhetsartiklar, bör beslut om att implementera tekniken noga övervägas, inte minst på grund av de etiska problem som kan uppstå när AI agerar journalist.