Den växande digitaliseringen har resulterat i att distansarbete har blivit en allt vanligare arbetsform. I samband med den globala pandemi som drabbade världen 2019 ökade distansarbete allt mer. I takt med detta har även e-ledarskap blivit vanligare. Allt flera organisationer rör sig också mot en mer flexibel organisationsstruktur och olika former av delat ledarskap, såsom självledarskap, blir således allt mer betydelsefullt. Denna uppsats undersöker om och hur medarbetares självledarskap påverkas av distansarbete. Utöver detta undersöks vad de behöver av sin ledare för att utöva samt utveckla sitt eget självledarskap. Syftet med uppsatsen är att från medarbetares perspektiv undersöka om och hur självledarskap påverkas av distansarbete och vad de behöver av sin ledare för att lyckas med samt utveckla sitt självledarskap. Studien är kvalitativ och baseras på tidigare forskning samt sex semistrukturerade intervjuer med medarbetare som arbetat på distans under pandemin. Studiens resultat visar att medarbetarnas självledarskap påverkas positivt av distansarbete och att detta beror på en ökad ansvarskänsla. Vidare visar studien att ledare kan skapa förutsättningar för ökat självledarskap hos medarbetare i form av ökad kommunikation och feedback. Studien indikerar även på en dissonans mellan det teoretiska ramverket och studiens empiri gällande ledarens roll för medarbetares självledarskap i och med att externt ledarskap inte visade sig vara en nödvändighet för medarbetarens självledarskap. / As a result of the increasing digitalization, organizational structures have changed and working remotely has become an increasingly common form of work. In the context of the global pandemic that appeared in 2019, teleworking received an even larger increase. In line with this, the e-leadership also increases. More and more organizations are also moving towards a more flexible organizational structure and various forms of shared leadership, such as self-leadership is becoming more important. This study examines if and how the self-leadership of employees is affected by working remotely and also what they need from their leaders to succeed and develop their own self-leadership. The purpose of the study is to, from the employee point of view, examine if and how self-leadership is affected by remote work and what the employee needs from their leader to succeed and develop their self-leadership. The study has a qualitative approach and is based on previous research along with six semi-structured interviews with employees that have been working remotely during the pandemic. The results of the study suggest that the employees’ self-leadership is positively affected by teleworking, as a result of increased responsibility. Furthermore, the study suggests that leaders can create conditions for increased selfleadership in employees, in the form of increased communication and feedback. However, the study indicates a certain dissonance between the theoretical framework and the empirical studies regarding the role of the leader when it comes to the employee’s self-leadership, since it turned out that external leadership showed to not be a vital component.

Trots att integritet har ett fundamentalt värde i vårt samhälle finns det ingen klar definition av vad begreppet verkligen innebär. Syftet med denna studie var att belysa innebörden av begreppet integritet såsom det visar sig i mötet mellan vårdpersonal och patient. Studien är gjord som en systematisk litteraturstudie och bygger på 10 kvalitativa empiriska studier som behandlar fenomenet integritet. Resultatet visar att integritet är ett begrepp som inrymmer flera dimensioner såsom autonomi, att bli sedd som individ, att bli tagen på allvar, det privata rummet, fysisk integritet, information, kulturell identitet, social identitet samt förlöjligande. Trots att både patienter och vårdgivare till stor del delar uppfattning om hur integritet kan bevaras eller hotas utsätts många patienter för kränkande handlingar i omvårdnadssituationer. / Even though integrity has a fundamental value in our society there is no clear definition about the meaning of the concept. The aim of this study was to illuminate the meaning of the concept as it appears in the interaction between nursing staff and patient. The study is made as a systematic literature review and is based on 10 qualitative empirical studies that consider the concept of integrity. The result indicates that integrity is a concept with many dimensions like autonomy, to be seen as a person, to be seen as trustworthy, private space, corporal privacy, information, cultural identity, social identity and ridiculing. Even though patients and nursing staff have more or less the same opinion about how integrity can be preserved and violated many patients still suffer violations of integrity in nursing care.

Tidigare forskning presenterar skillnader i upplevelsen av vilka faktorer som är viktiga för en god vårdkvalitet mellan vårdpersonal och personer på vårdhem. Av den anledningen är det viktigt att sammanställa erfarenheter från de boende för att få en helhetsbild och utveckla ett personcentrerat omvårdnadsarbete på äldreboenden. Syfte: Att beskriva hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem. Metod: En litteraturstudie där det kvalitativa resultatet från 15 studier analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: De fyra huvudkategorierna som framkom ur analysen och beskrev hur äldre personer utan diagnostiserad kognitiv sjukdom upplever att bo på vårdhem var: Det finns förbättringsområden på vårdhemmet, Relationen till personal påverkar omvårdnaden, Fördriva tiden och dela sin tillvaro och Autonomi för en meningsfull vardag. Slutsats: Resultatet tydliggör de aspekter av den interpersonella relationen mellan personer som bor på vårdhem och personal som är grunden till bevarande av autonomi och ett personcentrerat arbetssätt. Det är ett viktigt verktyg för att skapa en meningsfull vardag för de boende på vårdhem. Livet skulle kunna förbättras med bättre arbetsvillkor och utbildad personal samt sociala relationer med likasinnade och aktiviteter för de boende. Förslag till framtida forskning är att lägga till ett genusperspektiv för att få en förståelse för könsskillnader / Previous research shows differences in the experience of nursing staff and the residents in nursing homes on which factors are important for a good quality of care. For that reason, it is important to compile experiences from the residents in order to get a holistic picture and develop person-centered nursing in nursing homes. Aim: Describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes. Methods: A literature study where the qualitative result from 15 studies became object of qualitative content analysis which was conducted with inductive approach. Result: The four main categories that emerged from the analysis and describe how elderly people without major neurocognitive disorders experience life in nursing homes were: There are areas for improvement at the nursing home, The relationship to staff impacts on nursing, Passing the time and share one's existence, Autonomy for a meaningful day to day life. Conclusion: The results of this study indicate the aspects of person-centredness and preservation of autonomy on which the interpersonal relationship between the resident and staff is founded. It is an important tool to instil a meaningful day to day life for residents in nursing homes. Life could be improved with better working conditions and trained staff and social relations with like-minded peers and activities for the residents. Suggestions for future research is to add a gender perspective to gain understanding of gender differences.

Den tidigare stabila finansbranschen har snabbt blivit hotad av den digitala transformationen. Ett strategiskt verktyg som används av etablerade banker som står inför denna nya och föränderliga miljö är strategiska riskkapitalinvesteringar i det närliggande området av finansiella teknologier (FinTech). Denna studie undersöker strategiskt riskkapital i termer av organisatorisk design; närmare bestämt graden av autonomi i riskkapitalverksamhetens investeringsprocess. Studien undersöker konceptet riskkapitalautonomi och analyserar kvalitativt konsekvenserna av den valda nivån av autonomi.  En abduktiv metodologi används, där insamling av empiriska data från fyra fallföretag sammanflätas med en omfattande litteraturstudie inom området organisationsdesign. Studien genererar en förlängning av den aktuella litteraturen då få tidigare studier undersökt riskkapitalorganisationers grad av autonomi och dess konsekvenser i kvalitativa termer.  Studien finner att graden av autonomi hos strategiska riskkapitalverksamheter i finansindustrin bör mätas på en kontinuerlig skala, och föreslår en sådan skala baserad på två dimensioner: autonomin i sökandet efter möjliga investeringar och autonomin i beslutsprocessen. Studien finner också skillnader i de valda nivåerna av autonomi hos det studerade urvalet och diskuterar två möjliga förklaringar till dessa skillnader; målet med riskkapitalaktiviteten samt miljön organisationen verkar i.  Vidare visar studien att olika grader av självständighet ger olika kvalitativa möjligheter och begränsningar för riskkapitalorganisationer vars syfte är att uppnå strategiska fördelar för ett kapitalgivande bolag. Det visar sig att en lägre grad av autonomi underlättar för riskkapitalenheten att leverera strategiskt värde till kapitalgivaren, men att det även kan begränsa vilka investeringar enheten kan göra. Högre autonomi kan istället möjliggöra fler typer av investeringar men begränsar vilken kunskap, och därmed strategisk nytta, riskkapitalenheten kan leverera till kapitalgivaren.  Studien konkluderar att flera aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid beslut av en riskkapitalenhets grad av autonomi och bidrar med en fördjupad förståelse av den strategiska ledningen av riskkapitalaktiviteter. / The previously stable financial industry has rapidly been threatened by the digital transformation. One strategic tool used by incumbent banks facing this new and changing environment is strategic venture capital investments in the closely related field of financial technologies (FinTech). This research studies strategic venture capital in terms of the organisational design of VC activities; more specifically, the degree of autonomy of the VC’s investment process. The study investigates the concept of VC autonomy and qualitatively analyses the implications of the chosen level of autonomy. An abductive approach is used, performing empirical data collection on four case companies  and intertwining the results with an extensive literature study within the field of organisational design and performance. The study generates an extension of the current literature as few previous studies have investigated a VC’s level of autonomy and its implications in qualitative terms. The study finds that the degree of autonomy of strategic VCs should be measured on a continuous scale, and proposes such a scale based on two dimensions: the autonomy of the sourcing of possible investments, and the autonomy of investment decision-making. Furthermore, the study reveals a variance in the chosen levels of autonomy of the studied sample, and discusses two possible explanations for this variance; the objectives of the VC activity and the environment the VC operates in. Furthermore, the study shows that different degrees of autonomy induce different qualitative opportunities and limitations for VCs aiming to achieve strategic benefit for a capital providing company. A lower degree of autonomy is shown to facilitate for the VC to deliver strategic value, but may limit which investments it can make. Higher autonomy can on the contrary enable more types of investments but limit which knowledge, and thus strategic benefit, the VC can deliver. The study concludes that several aspects are of high importance to consider when choosing a VC’s degree of autonomy and contributes with a deeper understanding of the strategic management of VC activities.

The present experimental study aimed to investigate the effect of a controlling leadership style, in contrast to an autonomy supportive leadership style on performance and state anxiety in student football players. The sample consisted of 35 participants, 25 men and 10 women, between 16 to 20 years. The experiment had an interventional effect with pre and post measurements. There were two intervention groups and one control group. The intervention groups consisted of a controlling leadership group and an autonomy supportive leadership group. Pre- and post-test performance was measured by means of four different football skill exercises with binary outcomes. There were four exercises and three measured trials which gave a maximum points total of 12 points in the exercises. State anxiety was measured by means of the Competitive State Anxiety Inventory-2 Revised. CSAI-2R is a self-report scale which aims to explore three dimensions of anxiety: Cognitive anxiety (CA), somatic anxiety (SA), self- confidence (SC). Each participant filled in this scale after they completed the four football exercises. No statistically significant pre- to post-test changes in CA, SA, SC or football performance, as an effect of leadership style, was found. However, players in the controlling leadership condition showed significantly higher levels of SA and lower levels of SC in comparison to the control group at post-test

Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.

Titel: Är det någon som bryr sig? - En studie av hur autonomi, kompetens och tillhörighet påverkar motivation och arbetsprestation hos högskolelärare och yrkesidrottstränare   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Jakob Sanfridsson och Lina Tollsten   Handledare: Monika Wallmon   Datum: 2024, januari   Syfte: Att undersöka och analysera motivationsfaktorer hos högskolelärare och yrkesidrottstränare, utifrån självbestämmandeteorin. Genom att identifiera likheter och skillnader i motivationsdrivkrafter för dessa två grupper, ämnar studien bidra till en djupare förståelse av hur olika faktorer påverkar motivationen inom olika yrkesområden.   Metod: Blandad metodansats, kombinerande både kvalitativa och kvantitativa tekniker, med tyngd i den kvalitativa delen. Kvantitativ del i form av en enkätundersökning, för undersökning av autonom och kontrollerad motivation. Kvalitativ del i form av semistrukturerade intervjuer utifrån Basic Psychological Needs Theory och de tre temana autonomi, kompetens och tillhörighet.    Resultat och slutsats: Visar att hög tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens, och tillhörighet, där tillhörighet visar sig ha en särskild betydelse för dessa yrkesgrupper, är starkt korrelerade med hög nivå av autonom motivation hos både lärare och tränare. Studien framhäver att skräddarsydda strategier för att tillgodose dessa motivationsbehov är avgörande för att främja arbetsprestation och nöjdhet inom dessa yrkesgrupper. Vikten av att beakta de unika aspekterna av olika arbetsroller i motivationsstrategier betonas för att effektivt stärka motivation och engagemang.   Uppsatsens bidrag: Bidrar praktiskt genom att ge riktlinjer för skolledningar och idrottsstyrelser om hur de kan arbeta med sina anställda för att bibehålla motivation. Teoretiskt bidrar det till en djupare förståelse av självbestämmandeteorin genom att utforska hur dess grundläggande psykologiska behov påverkar motivation hos dessa yrkesgrupper.    Förslag till fortsatta studier: Forskningen skulle gagnas av att undersöka andra psykologiska behov utöver de som självbestämmandeteorin fokuserar på, för att få en bredare förståelse av motivationsprocesser i arbetslivet.   Nyckelord: Självbestämmandeteorin, autonomi, kompetens, tillhörighet, ledarskap, motivation / Title: Does anyone care? - A study on how autonomy, competence and relatedness impact motivation and job performance among university lecturers and professional sports coaches.    Level: Student Thesis, Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Authors: Jakob Sanfridsson and Lina Tollsten   Supervisor: Monika Wallmon   Date: 2024, January   Aim: To investigate and analyse motivational factors among university lecturers and professional sports coaches, based on the self-determination theory. By identifying similarities and differences in the motivational drivers for these two groups, the study aims to contribute to a deeper understanding of how various factors affect motivation within different professional fields.   Method: Mixed method approach, combining both qualitative and quantitative techniques, with an emphasis on the qualitative part. Quantitative part in the form of a survey to examine autonomous and controlled motivation. Qualitative part consisting of semi-structured interviews based on the Basic Psychological Needs Theory and the three themes of autonomy, competence, and relatedness.   Results and conclusions: Shows that high satisfaction of the three basic psychological needs autonomy, competence, and relatedness, where relatedness proves to have a particular significance for these professional groups, is strongly correlated with a high level of autonomous motivation in both teachers and coaches. The study highlights the importance of tailored strategies to meet these motivational needs to enhance work performance and satisfaction in these professional groups. It emphasizes the importance of considering the unique aspects of different work roles in motivation strategies to effectively strengthen motivation and engagement.   Contribution of the thesis: Provides practical guidelines for school leaders and sports boards on how to work with their employees to maintain motivation. Theoretically, it contributes to a deeper understanding of Self-determination theory by exploring how its basic psychological needs affect motivation in these professions. The study underscores the importance of tailored strategies to meet specific motivational needs, which can improve work performance and satisfaction.   Suggestions for future studies: The research would benefit from exploring other psychological needs beyond those focused on by Self-determination theory, to gain a broader understanding of motivational processes in the workplace.   Keyword: Self-determination theory, Autonomy, Competence, Relatedness, Leadership, Motivation

Autonomous mobile robots in agriculture have brought digital transformations with new automation technologies. Mundane tasks in agricultural fields involve long-term deployment of scheduled assignments done over long working hours. Hectares of land also require much distance to be traveled by the robot, wherein surviving without stranding powerless amid operation is a key factor towards long-term autonomy. Scheduling tasks are usually required as the mobile robot’s battery life is limited. However, dynamic and unstructured outdoor environments make it practically challenging to abide by a schedule even with fixed charging routines. Most robot systems use hard thresholds and fixed periods to decide when to charge. These measures produce behaviors that ignore the safety risk by not considering current conditions. Instead, the robot should adaptively return to the charger or call for human assistance. Safety was a score in this work that represented the robot’s ability to return to the charger at any time. This thesis proposes a real-time safety watchdog that exploits parameters like charger distance, mileage, and current battery status to calculate safety. Hence, a safety-constraint based approach is followed to flexibly sustain survivability during long-term deployments.This work compared a typical rule-based system to the real-time safety watchdog that monitors multiple parameters based on the battery state. Simulated results empirically showed that the latter approach ensures survivability and maintains a healthy performance that supports long-term autonomy. The concept of a real-time safety watchdog is also showcased on a physical robot, pushing statistical evaluation that uses values of long-term deployment as future work. Although a watchdog ensures survivability to a planned schedule, adapting the experience in the upcoming schedule can be worked upon to continue this work. / Autonoma mobila robotar inom jordbruket har lett till digitala förändringar med ny automationsteknik. Vanliga arbetsuppgifter inom jordbruket innebär långvariga, schemalagda uppdrag som utförs under långa arbetstider. Hektar av mark kräver också att roboten färdas långa sträckor, och att överleva utan att stranda utan ström mitt i arbetet är en nyckelfaktor för långsiktig autonomi. Schemaläggningsuppgifter krävs vanligtvis eftersom den mobila robotens batteritid är begränsad. Dynamiska och ostrukturerade utomhusmiljöer gör det dock praktiskt taget svårt att följa ett schema även med fasta laddningsrutiner. De flesta robotsystem använder hårda tröskelvärden och fasta perioder för att bestämma när laddning ska ske. Dessa åtgärder ger upphov till beteenden som ignorerar säkerhetsrisken genom att de inte tar hänsyn till de aktuella förhållandena. I stället bör roboten adaptivt återvända till laddaren eller kalla på mänsklig hjälp. Säkerheten var ett poäng i detta arbete som representerade robotens förmåga att återvända till laddaren när som helst. I den här avhandlingen föreslås en säkerhetsövervakare i realtid som utnyttjar parametrar som laddningsavstånd, körsträcka och aktuell batteristatus för att beräkna säkerheten. Därför följs en säkerhetsbegränsningsbaserad strategi för att flexibelt upprätthålla överlevnadsförmågan under långvariga utplaceringar.I detta arbete jämfördes ett typiskt regelbaserat system med en säkerhetsövervakningshund i realtid som övervakar flera parametrar baserat på batteriets status. Simulerade resultat visade empiriskt att den senare metoden säkerställer överlevnadsförmåga och upprätthåller en sund prestanda som stöder långsiktig autonomi. Konceptet med en säkerhetsövervakningshund i realtid presenteras också. på en fysisk robot, genom att trycka på statistisk utvärdering som använder värden för långsiktig användning som framtida arbete. Även om en vakthund säkerställer överlevnadsförmåga till en planerad tidtabell, kan det vara svårt att anpassa erfarenheterna till den kommande tidtabellen. kan man arbeta med för att fortsätta detta arbete.

Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera kognitiva sjukdomar. Det är en obotlig sjukdom som blir allt vanligare ​i hela världen. Vårdandet består främst av olika omvårdnadsåtgärder som bör anpassas efter individens behov. Ett vanligt problem är att personen med demenssjukdomen blir allt mer begränsad i det senare sjukdomsförloppet. I samband med sjukdomsprogressionen är det vanligt att deras autonomi begränsas till följd av bristande kommunikation. Personer med demenssjukdomar trivs som bäst inom hemmiljön. Vård inom akutsjukvården är även vanligt förekommande, trots att den sällan är anpassad för patientgruppens behov. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med demenssjukdomar inom akutsjukvård. Metod ​​En litteraturöversikt utformades utifrån information hämtat från kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fyra steg.​ Resultat Författarna fann fyra teman i​ resultatet; en otrygg vårdmiljö, kommunikation mellan patient och sjuksköterska, ett gott bemötande samt organisationens påverkan. Ur dessa teman framkom det att miljön inom akutsjukvården inte var anpassad för personer med demenssjukdomar. Utöver det beskrev deltagarna vikten av att kunna föra god kommunikation och att bemöta patienten med respekt och förståelse. Slutsats Vårdmiljön inom akutsjukvården ansågs vara svåranpassad. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kunde leda till att patientens autonomi begränsades. Ett gott bemötande genomsyrades av ett personcentrerat förhållningsätt. Slutligen framkom det att samarbetet inom arbetsteamet ansågs vara bristande och att adekvat kunskap saknades.​ / Background Dementia is the collective name of several cognitive disorders. Dementia is an incurable disease that is becomming increasingly more common throughout the world. Care mainly consists of various nursing measures adapted to the needs of the individual. A common issue is that the person with the disease becomes increasingly limited in the later stages of the disease. With the progression of the disease, their autonomy is commonly limited as a result of a lack of communication. People with dementia feel the best in a homelike environment, care within an acute care setting is also common, despite the fact that it is seldom a care setting adapted to the patient groups needs. Aim The aim of this study was to describe nurses experiences of caring for people with dementia in an acute care setting. Method A literary review was designed based upon information from qualitative and quantitative articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The data analysis was performed according to Friberg's four steps. Results The authors found four themes in the results; an unsafe care environment, communication between the patient and nurse, good treatment, organizational impact. From these themes it was concluded that the environment within a emergency healthcare setting was not adapted for people with dementia. In addition, the study participants described the importance of being able to communicate with and to treat the patient with respect and understanding. Conclusions The emergency care environment was considered difficult to adapt. Poor communication between nurses and patients could lead to restrictions of the patients autonomy. Good treatment was characterised by a person-centred approach. Lastly, it was considered to be inadequate co-operation within the workforce and that there was a lack of adequate knowledge.

With the increasing number of satellites operating in orbit and the development of nanosatelliteconstellations, it has become more and more arduous for operators to keep track of every satellitestate, and perform corrective or avoidance manoeuvres. That is why CNES, the French space agency,is developing new algorithms, which aimed at making satellites more self-su cient. More especially,these algorithms are in charge of autonomous orbit control, collision risk calculations and satellitestatus monitoring. In this thesis, we present the architecture of these three algorithms and how theyinteract between them to deal with the autonomous control of a satellite. In addition, this paper studiestheir integration within the OPS-SAT nanosatellite, which is an in-orbit demonstrator developed bythe European Space Agency (ESA) and opened to worldwide experimenters. By analysing the dataused by the numerical propagators, the size of the input configuration files sent to the nanosatellitewas optimised. Thanks to this optimisation, the size of telecommands sent during each OPS-SATflyby above the ESOC ground station meets the requirements. Due to some issues encountered with the nanosatellite’s GPS, a solution was found to update thecurrent orbit on-board, and thus allow the proper algorithms’ operation. This thesis also introduceshow the tests were carried out in order to validate these algorithms, both on flat-sat and on the realsatellite. The results demonstrate that their integration on the OPS-SAT numerical environment issuccessful, meaning that the algorithms and their dependences are correctly packaged, sent and uploaded,and that they work as expected. Their execution time are of course longer due to the limitedcalculation capacity of the on-board computer, but are still compatible with real operations, except forthe collision risk computation, which can exceed the orbital period depending on the initial conditions.Finally, the thesis presents the process of real operations for one of the three algorithms developed byCNES, the di culties encountered and the solutions considered. / Med det ökande antalet satelliter i omloppsbana och utvecklingen av nanosatellitkonstellationer hardet blivit mer och mer krävande för operatörer att hålla reda på varje satellits tillstånd och utförakorrigerande eller undvikande manövrar. Det är därför som CNES, den franska rymdorganisationen,utvecklar nya algoritmer som syftar till att göra satelliter mer autonoma. Närmare bestämt ansvarardessa algoritmer för autonom omloppsbanereglering, kollisionsriskberäkningar och satellitstatusövervakning.I detta examensarbete presenterar vi arkitekturen för dessa tre algoritmer och hur de interagerarmellan sig för att hantera den autonoma styrningen av en satellit. Dessutom studeras deras integrationinom OPS-SAT-nanosatelliten, som är en demonstrator i omloppsbana som utvecklats av Europeiskarymdorganisationen (ESA) och öppnad för globala experiment. Genom att analysera de datasom används av de numeriska propagatorerna optimerades storleken på de ingångskonfigurationsfilersom skickades till nanosatelliten. Tack vare denna optimering uppfylls storlekskraven på telekommandonsom skickas under varje passage av OPS-SAT ovanför ESOC-markstationen. På grund av vissa problem med nanosatellitens GPS hittades en lösning för att uppdatera den aktuellaomloppsbanan ombord och därmed möjliggöra korrekt funktion av algoritmerna. Detta examensarbeteintroducerar också hur testerna genomfördes för att validera dessa algoritmer, både på en s.k. flat-satoch på den verkliga satelliten. Resultaten visar att deras integration i den numeriska miljön OPS-SATär framgångsrik, vilket innebär att algoritmerna och deras beroende är korrekt förpackade, skickade ochuppladdade och att de fungerar som förväntat. Deras exekveringstid är naturligtvis längre på grundav den inbyggda datorns begränsade beräkningskapacitet, men är fortfarande kompatibel med verkligaoperationer, förutom beräkningen av kollisionsrisk, som kan överstiga omloppsperioden beroende påde initiala förhållandena. Slutligen presenterar rapporten processen för verkliga operationer för en avde tre algoritmerna som utvecklats av CNES, svårigheterna och de lösningar som övervägs.