Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och innefattar rätten att ta beslut gällande sin egen kropp och sin vård. Barnmorskan träffar och vårdar mestadels kvinnor i sitt arbete och har en viktig roll i att värna och främja kvinnors rätt. Sverige ses som ett av världens mest jämställda länder, men det kan finnas strukturer och faktorer även i det svenska samhället som påverkar kvinnors möjligheter till självbestämmande negativt. Syfte: Att undersöka vilka barriärer barnmorskan upplever och uppfattar hindrar kvinnors rätt att bestämma över sin kropp utifrån professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska perspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Data från åtta semistrukturerade intervjuer utförda 2016, med legitimerade barnmorskor inom olika verksamhetsområden analyserades utifrån ramverket "What Prevents Quality Midwifery Care". Resultat: De professionella barriärer barnmorskorna uppfattade resulterade i tre subkategorier: "Lagar, riktlinjer och vårdprogram", "Kunskap, utbildning och profession" och "Personalens personliga åsikter, förutfattade mening och engagemang". Sociokulturella barriärer kategoriserades som: "Politik, jämställdhet och samhällets ideal", "Kultur, religion och familjeförhållanden", "Språk" samt "Personliga förutsättningar". Hälsoekonomiska barriärer delades in i: "Personal och tidsbrist" och "Kostnader och resurser". Slutsats och klinisk tillämpbarhet Studien visar att barnmorskor uppfattar att det finns professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer för kvinnans självbestämmande gällande sin egen kropp i det svenska samhället. Studien kan bidra till att olika yrkeskategorier inom vården kan öka sin förståelse och kompetens i mötet med kvinnor och kan då hjälpa kvinnan att stärka sin position, personligen och samhälleligt. Studien kan ge en bättre förståelse för barnmorskans roll när det gäller att hjälpa individer i en utsatt situation, genom att stärka deras autonomi och känsla av självbestämmande. Studien kan även få vårdpersonal att tänka kritiskt kring att de själva är en del av en kulturell kontext med en förförståelse för andra individer. / Background: Sexual and reproductive health is a human right and involves the right to make decisions concerning your own body and care. The midwife mostly meets and care for women and have an important role in defending and advocating women’s rights. Today there are global political influences that restricts women’s rights even though Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, there can be structures and factors in the Swedish society that affects women’s ability to make decisions about their own bodies in a negative way. The aim: To investigate midwives perceptions and experiences concerning professional, sociocultural and health economic barriers for women regarding decisions about their own bodies. Method: A qualitative content analysis with a deductive approach. Data from eight semi structured interviews with Swedish registered midwifes, active in different areas of the midwife profession, was analyzed based on the framework "What Prevents Quality Midwifery Care". Result: The professional barriers that the midwives perceived resulted in three subcategories: "Laws, clinical guidelines and policies", "Knowledge, education and profession" and "Caretakers personal opinions and commitment". Sociocultural barriers were categorized in: "Politics, equality and the society’s ideals", "Culture, religion and family relations", "Language" and "Personal abilities". The health economic barriers were divided in to: "Lack of time and staff" and "Costs and resources". Conclusion and clinical applicability: This study shows that there are professional, sociocultural, and health economic barriers that affects women’s autonomy in the Swedish society according to the midwives’ perceptions. The study can help caretakers increase their understanding and competence in meeting with women in care and help them strengthening their position in the society as well as on a personal level. This study can give a greater understanding for the midwife’s role when it comes to helping individuals in an exposed situation, by strengthen the women’s autonomy and sense of control. The study can also help caretakers to increase critical thinking regarding themselves in their own cultural context and preunderstanding for other individuals.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift i hälso- och sjukvården är att värna om patientens styrkor i omvårdnaden. Personcentrerad omvårdnad innebär att ett holistiskt synsätt och förhållningssätt till patienten praktiseras i omvårdnaden. Orems egenvårdsteori innebär att patientens hälsa främjas av att bedriva egenvård. Autonomi innebär självständighet och självbestämmande. Patientautonomi försummas inom omvårdnaden och det är därför väsentligt att undersöka patientens uppfattning av autonomins betydelse. Syfte: Att beskriva äldre och medelålders patienters upplevelse av autonomins betydelse vid omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt där (n=16) kvalitativa artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen har skett genom att hitta teman och subteman utifrån likheter/skillnader i artiklarnas resultat. Resultat: Äldre och medelålders patienter upplevde att autonomi vid omvårdnad påverkade deras värdighet och identitet. Dessa påverkade patienternas välbefinnande och livskvalitet. Sjuksköterskan hade en betydande roll för möjligheten till autonomi, där tidsbrist, respekt för patienten och egna attityder kunde påverka autonomin. Majoriteten av patienterna upplevde inte autonomi vid omvårdnad. Konklusion: Både sjuksköterskan och patienten upplever att patientautonomi försummas vid omvårdnad vilket påverkar patientens välbefinnande och livskvalitet negativt. Tidigare forskning i ämnet är begränsat och det behövs vidare forskning kring ämnet. / Background: The nurse's role in the health-care is to defend the patient's abilities. Person-centred care refers to the practice of a holistic approach towards the patient in the nursing care. Orem's theory of self care intends that patients' health benefits from practicing self care. Autonomy means independency and self-determination. Patient autonomy is found in previous research to be neglected in the nursing care, which makes it essential to further investigate the patient's experience of the meaning of autonomy. Aim: To describe elderly and middle-aged patients' experience of the meaning of autonomy in nursing care. Method: A review of the literature where (n=16) qualitative articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. The analysis focused on finding themes and subthemes in the similarities/differences of the articles' results. Results: Elderly and middle-aged patients experienced that the autonomy in nursing care affected their dignity and identity, which also affected their well-being and quality of life. The nurse had a significant role in terms of the opportunity to autonomy, their time restraints, respect for patients, and attitudes could influence the autonomy. The majority of the patients did not experience autonomy. Conclusion: Both nurses and patients experience that patient autonomy is neglected, which influences the patient's well-being and quality of life negatively. Few studies describes the patients' experience of autonomy in nursing care, so further research in this area is needed.

Banksektorn är en sektor som blir alltmer reglerad genom lagar och regler. Tidigare forskning har visat att regleringar kan påverka autonomin hos anställda. Eftersom autonomin är en förutsättning för att anställda ska kunna skapa självständig motivation kan därmed den yttre motivationen bli lidande. Denna studie syftar till att undersöka vilken typ av yttre motivation som upplevs av anställda inom en organisation där det råder kraftiga regleringar. En fallstudie på ett bankkontor har utförts genom enkäter samt intervjuer skapade utifrån Self-determination theory (SDT). Vidare presenteras vilken typ av yttre motivation bankanställda upplever samt huruvida de anställda upplever de tre grundläggande behoven enligt SDT som tillfredsställda eller inte. Sammanfattningsvis visar fallstudien att den framträdande motivationstypen på bankkontoret var kontrollerad motivation. De bankanställda upplevde autonomin som begränsad, men trots detta fanns det i vissa fall indikation på självständig motivation, vilket eventuellt kan förklaras av den starka samhörigheten på arbetsplatsen.

Sammanfattning Detta är en kvalitativ intervjuundersökning i form av fokusgruppsdiskussioner som innehåller åtta respondenter. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar lärare i ämnet Idrott och Hälsa i dagsläget anser vara goda för att stimulera autonomin så att fysisk aktivitet, ur ett livslångt perspektiv, ska kunna ske. Studien sker i en tanzanisk kontext och kopplas till Sverige utifrån ämnet - detta för att möjliggöra ett ömsesidigt lärande. I Tanzania heter detta ämne Physical Education, förkortat PE. Insamlade data kategoriserade med fokus på mening (dvs. meningskoncentrering) och resultaten sammankopplades därefter med det kognitiva perspektivet till utveckling, motsvarande på engelska cognitive orientation to development. Det kognitiva perspektivet till utveckling bildas av två ståndpunkter som är kognitivt utvecklingsperspektiv och Lev Vygotskijs kultur-historiskt utvecklingsperspektiv; dvs. cognitive development perspective respektive cultural-historical development perspective på engelska. Resultat visade att idrottslärare anser att personliga element, resurselement och ämnesplan för Idrott och Hälsa är essentiella förutsättningar för att stimulera autonomin kring fysisk aktivitet i det livslånga perspektivet. Det visade sig även att omgivningselement och lärarnas roll är grundläggande förutsättningar. Studien visade också att såväl elevernas motivation och personliga karaktärsdrag som deras fysiska, sociala, kulturella och historiska omgivning påverkar deras beteendeförändring. / Abstract This is a qualitative research by means of focus group discussions which brought together eight participants. The purpose of this study is to examine about Physical Education teachers’ experience concerning supportive environments that are considered necessary for stimulating autonomy so that physical activity, from a lifelong perspective, can take place. The research takes place in a Tanzanian context and is linked to Sweden based on the subject so as to enable a mutual learning. While termed as Idrott och Hälsa in Sweden, this school subject is called Physical Education in Tanzania, abbreviated to PE. The collected data were categorized with the emphasis upon their implication (i.e. their core meaning) and the results were then linked with the cognitive orientation to development. The cognitive orientation to development is made of two standpoints which are cognitive development perspective and Lev Vygotsky’s cultural-historical development perspective. The results showed that, PE teachers believe that personal elements, resources element and PE curriculum are essential prerequisites for stimulating the autonomy as regards to lifelong physical activity. It also turned out that the environment elements and the role of teachers are fundamental. The study also showed that both the students' motivation and personal characteristics, as well as their physical, social, cultural and historical environments, affect their behavioral change.

This study examines the issue regarding three reproductive aspects in relation to women’s right to make own decisions regarding her life, body and reproductive health. The aspects include abortion, assisted fertilisation and surrogacy. In addition, this study investigates if the perception of liberty, in relation to laws and regulation of the female body and the right and freedom of reproductive health, is rooted in explicit versus implicit liberal feminism or conservative feminism. By using idea analysis, this investigation aims to distinguish the ideas behind the regulation of the three aspects. The results of the study shows that explicit and implicit liberal and conservative ideas from a feminist perspective occurs in the distinct aspects. The study concludes that women have been given liberty and the right to make own decisions regarding her body and reproductive health when it comes to abortion, and also in great extent when it comes to assisted fertilisation. However, in the aspect of surrogacy, women has continuously been denied these decision-making rights regarding her own body.

Contemporary family life and intimate relationships today are characterised by increasing heterogeneity. In the growing body of research on this differentiation, the role of the elderly people has largely been ignored. But to an increasing extent the "young old" (65-74 years of age), in particular, are active participants in the process of the differentiation of intimate relationships. One of the least researched contributions of the elderly to the restructuring of contemporary intimate relationships is the establishment of lastint intimate relationships that do not include a mutual home, i.e. an alternative to marriage or other forms of cohabition. This type of relationship is referred to as Living Apart Together (henceforth LAT-relationships. In Swedish: särboende). The aim of this thesis is to examine LAT-relationships among elderly heterosexual individuals in Sweden, focusing in particular on the influence of this type of relationship on commitments, intimacy and autonomy. A major dilemma is the question of who should provide the care and service that ageing often demands. A pluralistic methodological approach has been adopted in the four differnt papers in this thesis, whick includes the use of a qualitative pilot study, a broad quantitative questionnaire study, a qualitative interview study and finally a qualitative study with a lifestory perspective.

Digitalisering möjliggör flexibelt och platsoberoende arbete, vilket utnyttjas av digitala nomader som arbetar samtidigt som de reser. Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur det är att arbeta och leva som svensk digital nomad, vad som motiverar dem i arbetet och till att bli samt fortsätta vara digitala nomader. Sju personer intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ tematisk metod. I resultatet framkom frihet, självbestämmande och värdedrivet beslutsfattande som centralt i respondenternas arbete, vardag och motivation. De upplevde utmaningar som att underhålla vänskapsrelationer, struktur och disciplin i arbetet samt att hitta stabila inkomstkällor. Möjliga tolkningar av resultatet är att digitala nomader har en arbetssituation och livsstil med övervägande goda förutsättningar att tillfredsställa grundläggande psykologiska behov, framförallt behoven av autonomi och kompetens, vilket kan främja inre motivation. Sett ur ett karriärperspektiv skulle digitala nomader kunna tolkas ha en proteansk karriärorientering och kompetenser som är relevanta på den samtida och framtida arbetsmarknaden.

Bakgrund: Att involvera patienterna och de närstående i planeringen av vården i livets slut är en essentiell del av palliativ vård. För att uppfylla detta behöver patienternas självbestämmande stärkas. Syfte: Syftet var att kartlägga begreppet självbestämmande i palliativ vård. Metod: Begreppsanalys enligt vårdforskarna Walker och Avants metod.  Resultat: De definierande attributen för självbestämmande i palliativ vård är; respektera patientens frihet, information, samarbete och kommunikation. Alla attribut behöver inkluderas för att stärka patienternas självbestämmande i palliativ vård. Slutsats: Patienternas självbestämmande i palliativ vård kan stärkas genom att vårdpersonalen arbetar personcentrerat enligt 6S-modellen. / Background: To involve patients and their families in the planning of care in the end of life is an essential part of palliative care. To meet this, patients self-determination needs to be strengthened. Aim: The aim was to clarify the concept of self-determination in palliative care. Method: Concept analysis according to Walker and Avants method. Results: The defining attributes of self-determination in palliative care are; respecting the patients freedom, information, cooperation and communication. All attributes needs to be included to be able to strengthen patients self-determination i palliative care. Conclusion: Patients self-determination in palliative care can be strengthened if healthcare professionals work person-centered according to the 6S-model.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>

Det är allt vanligare att personer använder sig av digitala lärplattformar för att lära sig nyafärdigheter. Lärplattformar gör det möjligt för personer att lära sig i sin egen takt och utan attbehöva infinna sig på en specifik plats vid specifika tillfällen, så länge denne har tillgång till endator och internetuppkoppling. Dessa digitala lärplattformar av typen Massive Open OnlineCourse eller MOOC har dock designats med ett linjärt upplägg i sin kursstruktur som inte tillåteranvändare att divergera från det utstakade spåret. Då det även rör sig om ett obegränsat antalanvändare som läser kurser i sin egen takt samtidigt så finns det heller inte möjlighet förinstruktörer att bidra med återkoppling eller hjälp när användare fastnar under kursens gång. Dettakan negativt påverka användarens motivation och leda till att kursen tar längre tid att läsa eller attanvändaren ger upp. Ett sätt att undvika detta är att lärplattformen och kurserna designas för attbidra till en känsla av inre motivation där man bryter den linjära strukturen genom att göraplattformen mer flexibel. Inre motivation handlar om att vara motiverad utifrån eget intresse, ochkan brytas ner till kategorierna autonomi, kompetens och gemenskap. Den här studien utfördesgenom en designorienterad forskningsansats där olika framtagna designelement sattes ihop i enprototyp för att se om de kunde bidra till en känsla av autonomi. Denna studie resulterade i olikadesignförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att bidra till en känsla av autonomi. / It’s becoming all the more common that people use digital learning platforms to learn new skills.Learning platforms makes it possible for people to learn at their own pace and without having tobe at a specific place at a specific time, as long as they have access to a computer and an internetconnection. These digital platforms called Massive Open Online Course or MOOC have beendesigned with a linear course structure that does not allow users to diverge from the establishedpath. Because there is an unlimited number of users taking courses at their own pace at the sametime it is impossible for instructors to provide feedback or help when users get stuck during thecourses. This can negatively affect the users motivation and result in increased time spent in thecourse or that the user gives up. One way to avoid this is to design the platform and the courses topromote intrinsic motivation by breaking the linear structure and make it more flexible. Intrinsicmotivation means that the person is motivated based on their interest, and can be broken down intothree categories: autonomy, competence and relatedness. This study was conducted using a designresearch approach where different design elements were assembled into a prototype to see if theycould contribute to a sense of autonomy. This study resulted in different proposed designguidelines for how digital learning platforms can be designed to promote autonomy.