Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

<p>Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor ska i möjligaste mån främja patientens delaktighet och egna vilja, även när patienten ej kan uttrycka den själv. Få områden inom sjukvården använder patientbrev för att tydliggöra patientens förväntningar och önskningar. Tidigare studier har visat att förlossningsbrev både har positiva och negativa effekter på patienters känsla av omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av hur förlossningsbrevet påverkade deras omvårdnad vid förlossningen relaterat till Kings omvårdnadsbegrepp i det mellanmänskliga mötet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av bloggar. Studien analyserade 25 stycken bloggar där kvinnor skrivit om sin upplevelse av förlossningsbrev. Resultat: Kvinnor som skrev förlossningsbrev upplevde en ökad trygghet, en känsla av kontroll, att de kände sig prioriterade, att det var en bra förberedelse inför vårdtillfället samt att det förbättrade kommunikationen och informationsbytet mellan sjuksköterska och patient samt att det ökade deras autonomi. Kvinnornas upplevde missnöje då förlossningsbrevet inte följdes. Några kvinnor upplevde en rädsla att förlossningsbrevet skulle begränsa dem. Slutsats: Det är mestadels positiva upplevelser av förlossningsbrevet. Användandet bör dock ske med vetskap om att ett brev som inte respekteras eller efterlevs ökar risken för missnöje med omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studien tyder på att ett patientbrev kan öka patienters delaktighet, trygghet, autonomi och förbättra den personcentrerade vården. / Background: Nurses should increase patient participation, even when patients’ ability to communicate is reduced. Parts of the healthcare system use patient plans to clarify patients’ expectations and wishes. Previous studies show that patient plans both bring positive and negative features to the feeling of care. Aim: The aim was to describe women’s experiences of how the birth plan affected their care related to King’s concepts of the interpersonal system. Method: A qualitative concept analysis where 25 blogs were analyzed. Result: Women who wrote a birth plan felt an increased sense of safety, control and being prioritized. Women experienced that the birth plan was a good way to prepare and that it enhanced the communication. Some women felt unsatisfied with their care when the birth plan was not followed and some were afraid that it would limit their care. Conclusion: The outcome are almost exclusively positive. But the usage of patient plans should be done with the knowledge that a plan which is not followed might cause dissatisfaction. Clinical importance: This study indicates that a patient plan could increase patients’ feelings of participation, safety, autonomy and enhance the patient centered care.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor. Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer. Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter. Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

Bakgrund: Användandet av informellt tvång riskerar begränsa patientens självbestämmande i   utformandet av sin vård. Trots detta vidmakthåller vårdpersonal användandet av informellt tvång på grund av dess effektivitet för patientens följsamhet till föreslagen behandling och för att upprätthålla en säker vårdmiljö. Att begränsa patientens självbestämmande utöver vad som regleras i lag är i gråzonen till vad som kan betraktas vara tillåtet. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av informellt tvång samt beskriva alternativ som främjar personcentrerad vård.  Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt av nio kvalitativa artiklar. Dataanalysen genomfördes utifrån Whittemore och Knafls metod.   Resultat: Två övergripande teman identifierades; Vårdens inverkan på informellt tvång och Konsekvenser av informellt tvång med två respektive tre subteman som inspirerades av   NANDA-I; Otillräcklig relation, Potential för förbättrad stresshantering, Risk för hotad värdighet, Maktlöshet samt Defensiv- och ineffektiv stresshantering. Slutsats: Vårdpersonalens användande av informellt tvång har medfört negativa upplevelser och   hanteringsstrategier för patienterna. Ur patienternas beskrivningar återfanns alternativ till det informella tvånget som är kunskap vårdpersonal kan använda sig av för att arbeta enligt principer för personcentrerad vård. / Background: The use of informal coercion poses a risk to limit the patient’s autonomy in the formation of their care. Regardless of this, healthcare personnel maintain the use of informal coercion due to its effectiveness in compliance, and maintaining a safe care environment. This restrictive act of patient’s autonomy is in a grey area to what can be considered as allowed.  Aim: To describe patients’ experiences of informal coercion and alternatives that promote person-centered care. Method: A systematic integrative review of nine qualitative articles. The data analysis was performed based on the method by Whittemore and Knafl. Results: Two major themes were identified; The impact of care on informal coercion and Consequences of informal coercion with two, respective three minor themes inspired by NANDA-I; Ineffective relationship, Readiness for enhanced coping, Risk for compromised human dignity, Powerlessness, Defensive- and ineffective coping.  Conclusions: Healthcare personnels’ use of informal coercion has led to negative experiences and coping for the patients. From the patients’ descriptions, alternatives were found, which is knowledge that   healthcare personnel can use to work according with principles for person-centered care.

Genom detta kandidatarbetet vill jag utmana och ifrågasätta autonomins roll inom speldesign, som ofta tolkas som att ge frihet eller självständighet åt spelaren. Jag har redogjort för autonomi utifrån en psykologisk utgångspunkt och en yttrad frihetsvillfarelse. Denna undersökning syftar till att utforska begreppet autonomi utifrån personlig investering och kunna applicera dessa kunskaper inom speldesign. En praktisk undersökning exemplifierar sedan tillämpningar genom en designprocess, bestående av spelanalyser och en spelgestaltning som prövar personlig investering genom olika designperspektiv, riskinnefattande val och roguelike element. Spelgestaltningen skapar en pågående interaktion mellan vänner och familj genom en webbplattform och involverar personliga värderingar, strategier och risker. Denna praktiska undersökning syftar även till att utvinna insikter och lärdomar som kan stå till grund för vidare forskning och förståelse för autonomi inom speldesign. / Through this bachelor thesis I wish to challenge and question the role of autonomy in game design, which is often interpreted as providing freedom or independence for the player. I’ve presented autonomy from a psychological standpoint and a described freedom fallacy. This study aims to explore the concept of autonomy from the view of personal investment and apply this knowledge within game design. A practical study then exemplifies applications through a design process, consisting of game analysis and a game design which tests personal investment through varying design perspectives, choices comprised of risks and roguelike elements. The game design establishes an ongoing interaction between friends and family through a web platform and involves personal values, strategies and risks. This practical study aims to extract insight and learnings which can be used as the basis for further studies and the understanding for autonomy through game design.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer.</p> / <p>This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.</p>

<p> </p><p>Background: Euthanasia means help to die. Some terminally ill patients wish for euthanasia. Purpose: Illuminating terminally ill patients' desire for voluntary euthanasia. Method: A general literature study. Seven articles were reviewed and analyzed. Results: Patients do not want to live a painful life or die a painful death, patients want control over their lives and feel involved in decisions affecting their lives and the patients want to feel quality of life despite their illness or treatment. The result showed that pain, loss of control and lost quality of life were the major reasons for the terminally ill patients’ wish for euthanasia. Discussion: To understand why these patients wished for euthanasia there was a need to go to the root causes. Pain was the major cause of desire for euthanasia and needs to be illuminated as it was the basis for the two other discoveries, quality of life and control over the patients’ lives. Conclusion: To get terminally ill patients pain-free and meet their individual health needs can change their wish for euthanasia.</p><p> </p> / <p>Bakgrund: Eutanasi är idag synonymt med aktiv dödshjälp. En del obotligt sjuka patienter har en önskan om att avsluta sina liv. Syftet: Belysa obotligt sjuka patienters önskan om frivillig eutanasi. Metod: Allmän litteraturstudie. Sju artiklar granskades och analyserades. Resultat: Patienter vill inte leva ett plågsamt liv eller dö en plågsam död, patienter vill ha kontroll över sitt liv och känna sig delaktiga i beslut som rör deras liv och patienter vill känna livskvalité trots sin sjukdom eller behandling. Resultatet visar att smärta, förlorad kontroll och förlorad livskvalité var de stora orsakerna till att obotligt sjuka önskade eutanasi. Diskussion: För att förstå varför dessa patienter önskade eutanasi bör man gå till de underliggande orsakerna. Smärta som var främsta orsaken till önskan om dödshjälp bör framhävas då den ligger till grund för de andra fynden, livskvalité och kontroll över sitt liv. Slutsats: Att få obotligt sjuka patienter smärtfria och tillgodose deras individuella vårdbehov kan få deras önskan om eutanasi att ändras.</p>

<p>Contemporary family life and intimate relationships today are characterised by increasing heterogeneity. In the growing body of research on this differentiation, the role of the elderly people has largely been ignored. But to an increasing extent the "young old" (65-74 years of age), in particular, are active participants in the process of the differentiation of intimate relationships. One of the least researched contributions of the elderly to the restructuring of contemporary intimate relationships is the establishment of lastint intimate relationships that do not include a mutual home, i.e. an alternative to marriage or other forms of cohabition. This type of relationship is referred to as Living Apart Together (henceforth LAT-relationships. In Swedish: särboende). The aim of this thesis is to examine LAT-relationships among elderly heterosexual individuals in Sweden, focusing in particular on the influence of this type of relationship on commitments, intimacy and autonomy. A major dilemma is the question of who should provide the care and service that ageing often demands. A pluralistic methodological approach has been adopted in the four differnt papers in this thesis, whick includes the use of a qualitative pilot study, a broad quantitative questionnaire study, a qualitative interview study and finally a qualitative study with a lifestory perspective.</p>