Syftet med föreliggande uppsats är att bidra med kunskap om hur rektorer ser på ett hållbart lärararbete. I fokus står rektorernas uppfattning om vad som är betydelsefullt för att förskollärarnas arbete ska bli hållbart samt förståelse kring vems ansvar förskollärarens arbetsmiljö är. De tre frågeställningarna som besvaras i studien är: Vad beskriver rektorer att det finns för hälsofrämjande faktorer inom förskolläraryrket? Vilket ansvar anser rektorer att de själva har för arbetsmiljön på förskolan? och vad beskriver rektorer att det finns för orsaker till förskollärares bristande hälsa inom förskolläraryrket? Dessa frågor är betydelsefulla för att kunna undersöka vad som behöver göras för att upprätthålla ett hållbart lärararbete samt vad rektorerna redan gör för förskollärarnas arbetsmiljö. För att undersöka rektorers perspektiv utgår studien från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och en fenomenologisk inspirerad metod. För att fördjupa förståelsen för rektorers uppfattningar om vad hälsa och ohälsa innebär samt vad rektorerna har för ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö, används teorier om hälsa och ansvar. Studiens empiriska material består av intervjuer med sex verksamma rektorer. I resultatet betonas att fenomenet hållbart lärararbete handlar om kollegialt samspel, förskollärarnas inställning till sin arbetssituation och möjligheten till autonomi. Rektorerna beskriver förskolläraryrket som ett bristyrke då det uppfattas ha låg status och är i behov av att bli mer attraktivt. Däribland föreslås att ökad lön, arbetsförmåner och nedkortad utbildning är gynnsamt för öka attraktiviteten. En nedkortad utbildning som anpassas skulle innebära att barnskötare blev klara med sin utbildning fortare och det i sig skulle kunna innebära att fler barnskötare väljer att vidareutbilda sig. Rektorerna anser sig ha ansvar för förskollärarnas arbetsmiljö men resultatet visar att de saknar ekonomiska och beslutsfattande befogenheter. Det gör det svårt för rektorerna att påverka förskollärarnas arbetsmiljö. Resultatet visar på engagerade rektorer som vill förbättra arbetsmiljön men deras handlingsförmåga påverkar hur de väljer att förändra den inre organisationen. Slutsatsen är att förskollärarnas arbetsmiljö har stora brister och är i behov av förändringar från högre instanser inom politiken.

Whitin motorsport, women and men compete on equal terms with the same physical prerequisites. Despite this, the research in this field is deficient regarding female drivers’ experience of being active in a male-dominated sport (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). The aim of the study was to examine how female drivers withinmotorsport in Sweden experience their well-being in relation to autonomy, competence, and relatedness from a self-determining perspective. The study was based on the Self-determination theory on how the satisfaction of the three psychological needs autonomy, competence, and relatedness contribute to perceived well-being and increased intrinsic motivation. The definition of well-being was adopted based on Giles et al. (2020) where the concept was divided into physical-, mental-, and social well-being. Nine female drivers within motorsport in Sweden participated in the study, the participants were between 19-29 years of age (M=23.44; SD=3.56). Every participant competed at either national or international championship level in at least one discipline within motorsport. The result showed that the participants’ experience of well-being within motorsport could be linked to the satisfaction of autonomy, competence, and relatedness. It emerged that the main motivating factor for the participants came from the joyfulness they experienced from practicing motorsport, which indicated that they were driven by intrinsic motivation. The conclusion drawn was that the satisfaction of all needs was important for the participants’ perceived well-being, where relatedness seemed to be the most vital factor. / Inom motorsporten tävlar kvinnor och män på lika villkor med samma fysiska förutsättningar. Trots detta är forskningen inom området bristfällig gällande kvinnliga förares upplevelser av att vara aktiv i en mansdominerad idrott (Kochanek et al., 2021; Matthews & Pike, 2016). Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige upplever sitt välbefinnande i relation till autonomi, kompetens och tillhörighet utifrån ett självbestämmande perspektiv. Studien baserades på självbestämmandeteorin om hur tillfredsställelsen av de tre psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet bidrar till upplevt välbefinnande samt ökad inre motivation. Definitionen av välbefinnande antogs med grund i Giles et al. (2020) där begreppet delades in i fysiskt-, mentalt-, och socialt välbefinnande. Nio kvinnliga förare inom motorsporten i Sverige deltog i studien, åldern på deltagarna var mellan 19–29 år gamla (M=23.44; SD=3.56). Samtliga deltagare tävlade på antingen nationell eller internationell mästerskapsnivå i minst en disciplin inom motorsporten. Resultatet visade att deltagarnas upplevelse av välbefinnande inom motorsport kunde kopplas ihop med tillfredsställelsen av autonomi, kompetens och tillhörighet. Det framkom att deltagarnas främsta motivationsfaktor komfrån glädjen de upplevde från att utöva motorsport vilket indikerade på att de drevs av inre motivation. Slutsatsen som drogs var att tillfredsställelsen av samtliga behov var viktigt för deltagarnas upplevelse av välbefinnande där tillhörighet visade sig vara den viktigaste faktorn.

Det metabola syndromet är ett utbrett och omfattande problem. På grund av syndromets komplexa symtombild valdes insulinresistens alternativt diabetes typ 2 att belysas, eftersom detta är WHO:s (World Health Organisation) huvud-kriterium för syndromet. En stor del av sjuksköterskans arbete med dessa patienter är undervisning. Syftet med föreliggande studie var att belysa sjuksköterskans undervisande funktion i arbetet med patienter med insulinresistens alternativt diabetes typ 2. Litteraturstudie utfördes med 8 inkluderade artiklar som analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier av denna identi-fierades; förmedling av kunskap, utbildning i grupp samt empowerment med subkategorin individanpassat tillvägagångssätt. Dessa visade sig vara användbara strategier för sjuksköterskan att tillämpa vid patientundervisningen. Autonomi/ self-management identifierades vara målet med undervisningen. Detta uppnådde patienterna med hjälp av sjuksköterskornas förhållningssätt och tillämpning av dessa patientundervisande strategier. Undervisningen bör baseras på ett samarbete mellan sjuksköterskan och patienten, där den senares behov och intresse är centrala. / The Metabolic Syndrome is a widely spread and extensive problem. Due to its complexity, one diagnostic criterion was chosen to be elucidated. WHO (World Health Organisation) has selected insulin resistance or diabetes type 2 as the main criteria for the syndrome, therefore that symptom/disease was chosen. A major part of the nurse’s work with these patients is education. Hence the purpose of this study was to illuminate the educational function of the nurse working with patients having insulin resistance or type 2 diabetes. Manifest content analysis of 8 articles, which illuminated patient education, was done. This resulted in three categories; mediation of knowledge, group education, empowerment with the subcategory individualization. These were revealed to be useful teaching strategies for the nurse. Autonomy/self-management was identified to be the goal of patient education. The patients achieved this with the help from the nurses using these teaching strategies. The education should be based upon cooperation between the nurse and the patient, of which the patient’s needs and interests are central.

Studiens syfte är att skapa förståelse för de utmaningar som lärare står inför i den svenska skolan genom sex legitimerade lärares upplevelser. För att skapa en nyansering har undersökningen utgått ifrån lärare som vid ett eller flera tillfällen har varit långtidssjukskrivna till följd av arbetsrelaterade psykosociala faktorer. För att besvara studiens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställningar: Hur upplever långtidssjukskrivna lärare återgången till arbetet? Vilka utmaningar kan identifieras i detta sammanhang? Samt vilka faktorer upplever lärare ha lett till deras sjukskrivning? Teorierna som använts var Antonovsky’s Känsla av sammanhang, förkortat KASAM, som bidrog med en infallsvinkel gällande hur vissa lärare byggt upp en tolerans mot överbelastning. Karasek och Theorells välanvända krav-kontroll-stöd modell användes också för att nyansera relationen mellan arbetares hälsa och inflytande i sitt arbete. De kvalitativa intervjuer som hölls visade att respondenterna upplever läraryrket som ett komplext uppdrag, där obalans mellan de krav som arbetsgivaren ställer kontra de resurser som de får till sitt förfogande samexisterar. Det framkom även att yrkesrollens utformning upplevdes som ett omöjligt uppdrag och att en förståelse från skolledning saknades. Vidare redogjorde intervjupersonerna för brist på socialt stöd samt att det är svårt att återgå till arbetet efter sjukskrivning när arbetsuppgifterna är det som leder till ohälsa. Samtliga respondenter upplevde att läraryrkets utformning behöver konkretiseras och att vissa arbetsuppgifter bör utföras av andra yrkesroller inom skolväsendet.

Bakgrund: Vid en första anblick kan det vara svårt att skilja samtyckta BDSM aktiviteter från våld i nära relationer. För att kunna särskilja mellan sexuella övergrepp och samtyckta sexuellt aggressiva handlingar, oavsett relation eller tillfällig förbindelse, skulle förhandlingsteknikerna inom BDSM kunna användas för att förhandla om samtycket. Relationell autonomi förklarar hur en individs autonomi påverkas av samhälle och relationer. Syftet med denna studie var att försöka förklara fenomenet samtycke inom BDSM och hur de olika aspekterna samtyckesprocess och ogiltiga samtycken kunde förstås i förhållande till teori om relationell autonomi. Metod: Denna scoping review baserades på fjorton internationella forskningsartiklar. Artiklar som handlade om övergrepp exkluderades medan artiklar som innefattade samtyckesöverträdelser inkluderades. Samtliga artiklar var peer-reviewed för att förväntas ha viss kvalitét. Artiklarna valdes utifrån att de utgått från vuxna individer utan annan uttalad problematik som olika diagnoser till exempel depression, ADD, ADHD, bipolär sjukdom, autism och individuell funktionsnedsättning. Resultat: Flertalet artiklar poängterade samtycket som en avgörande faktor för att kunna delta i BDSM aktiviteter. Det framkom att autonomin är bräcklig och beroende av kontext och relationer. Kommunikation, kompetens inom samtyckesförhandling och de aktiviteter individen vill delta i, självinsikt och förmåga att vara inkännande med andra, var aspekter som beskrevs som mycket viktiga för att kunna navigera samtyckesprocessen. Resultatet visade att samtycket kan betraktas som ogiltigt om individer är påverkade av olika substanser eller tvång och övertalning. BDSM communityt var viktigt för känslan av gemenskap och lärande. Slutsats: Flera aspekter inom samtyckesprocessen kunde förstås inom ramen för relationell autonomi då kommunikation och kontext verkade avgörande för samtyckets giltighet över tid. Slutsatsen var att samtycke inom BDSM behövde förstås genom teorier om relationell autonomi och normaliseringsprocessen, som två sidor av samma mynt.

Bakgrund: Palliativa patienter finns i många olika vårdkontexter och varje enskild individ har olika önskemål och preferenser. Autonomi är något som anses viktigt inom den palliativa vården. Vårdpersonal jobbar nära palliativa patienter och behöver kunskap om hur de kan bemöta dem för att tillgodose deras behov på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av autonomi inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie där ansatsen var induktiv, och kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanställdes: “Att känna värdighet genom att rättigheter respekteras samt friheten att fatta egna beslut”, “Att känna en otillräcklig delaktighet, kontroll och bristande information från vårdpersonal samt närstående”, “Att känna lidande till följd av förlust av förmågor och självständighet”, “Att få sina önskningar dokumenterade och uppmärksammade av andra gav en känsla av kontroll”. Resultatet visade att patienternas upplevelse av autonomi varierade, men de mest förekommande upplevelserna och känslorna ligger som grund för kategoriernas namn. Slutsats: Patienterna värderade att känna självbestämmande och att göra sina önskningar kända för andra, men kunde också känna en otillräcklig delaktighet och bristande information, samt lidande till följd av förlust av förmågor och självständighet. Denna litteraturstudie kan bredda förståelsen för palliativa patienters upplevelse av autonomi och hur vårdpersonal kan tänkas bemöta dessa patienter. Området kräver dock mer forskning då det fanns begränsat med material ur patienternas perspektiv.

Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka på vilket sätt assistenter, pedagoger och rektorer på grundsärskolor ser på och arbetar med delaktighet för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan inriktning ämnesområden. Tidigare forskning visade att inkludering var ett sätt att främja barns självständighet och socialt deltagande. Inkludering i olika sammanhang, både den fysiska och den sociala miljön på skolan, var avgörande för att barnet skulle känna en hög grad av deltagande. Det fanns en växande uppfattning om att barn med funktionsnedsättning bör utbildas i vanlig skolmiljö och inte separeras till en särskild undervisningslokal. Delaktighet kunde delas upp i objektiva- och subjektiva aspekter. Den objektiva handlade om faktisk samaktivitet i något hänseende och de subjektiva handlade om tillfredsställelse, engagemang och anspråk. Examensarbetet hade ett teoretiskt perspektiv som utgick från Delaktighetsmodellen (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2020) och som togs fram utifrån Janssons teori (2005) för elever med funktionsnedsättning, eftersom det var en rättighet för alla elever att känna delaktighet i sin lärmiljö. Metoden var kvalitativa intervjuer med tre assistenter, tre pedagoger samt tre rektorer. Resultatet visade att de skolor som arbetade aktivt med Delaktighetsmodellen hade kommit längre i sitt arbete med delaktighet för alla elever. Resultatet pekade på att det fanns ett behov av mer utbildning för att öka samsynen hos de olika yrkesgrupperna på grundsärskolan samt förstå värdet av kommunikation för den enskilde eleven.

No description available.

Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.

Bakgrund: Dödshjälp innebär att en person får hjälp av till exempel sjukvårdspersonal att förkorta sitt liv. Dödshjälp delas in i passiv och aktiv dödshjälp. Studien tar upp de begränsningar som finns gällande lagstiftning kring aktiv dödshjälp i Sverige, samt sjuksköterskans roll och det etiska perspektivet. Sjuksköterskans uppgift är att stödja patienters autonomi och lindra lidande.                                                                            Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd och önskar aktiv dödshjälp.                                                                      Metod: Den använda metoden i studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativ forskning. Analys av resultat gjordes av 11 vetenskapliga artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell.                                                                                                          Resultat: Tre teman uppstod i resultatet: Tillfredsställelse och missnöje i vårdandet, Svårigheter i vårdandet och Påverkan i det egna välbefinnandet. Det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor kopplat till vårdandet vid aktiv dödshjälp. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter kopplat till samtal kring dödsprocessen och svårigheter kopplat till arbetsmiljö. Den emotionella påfrestningen sjuksköterskor upplevde i vårdandet kring den aktiva dödshjälpen var till stor del kopplat till etiska och moraliska konflikter.                                                                                Konklusion: Sjuksköterskans roll är att ta i beaktande att det är patientens autonomi som är i fokus vid vårdandet och att med en ökad förståelse för ämnet kan det bidra till en bättre vård av patienter som befinner sig i ett dödligt tillstånd. / Background: Euthanasia means that a person receives help from, for example, healthcare professionals to shorten their life. Euthanasia is divided into passive and active euthanasia. The study addresses the limitations that exist regarding legislation for active euthanasia in Sweden, as well as the nurse's role and the ethical perspective. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients who are in a terminal condition and asking for euthanasia. Method: The method used in the study is a literature review based on qualitative research. Analysis of results was made of 11 scientific articles based on Friberg's five-step model. Findings: Three themes emerged in the results: Satisfaction and dissatisfaction in care, Difficulties in care and Impact on one's own well-being. It emerged that nurses experienced both positive and negative emotions connected to the care during active euthanasia. The nurses experienced difficulties connected to conversations about the deathprocess and difficulties linked to the work environment. The emotional strain nurses experienced working with active euthanasia was largely linked to ethical and moral conflicts. Conclusion: The nurses role is to keep the patient's autonomy the focus of care, an increased understanding of the subject can contribute to better care of terminally ill patients.