Sammanfattning: Introduktion: Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är den vanligaste förekommande reumatologiska diagnosen bland barn och unga. Föräldrar styr främst vårdinsatserna, trots att barn och unga med JIA känner sin fysiska och psykiska smärta bäst. Syfte: Syftet med studien är att belysa upplevelser av förberedelser inför vårdbesök bland barn och unga med JIA samt deras föräldrar. Metod: Studien använde sig av en kvalitativ studiedesign. Tio workshop-träffar genomfördes med barn och unga med JIA samt med deras föräldrar. En individuell intervju genomfördes med en ung vuxen. Workshop-träffarna samt den individuella intervjun utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman, utifrån en induktiv ansats. Resultat: Temat Präglas av barns och ungas mentala processer och värderingar utgör studiens resultat. Temat baseras på tre kategorier samt åtta subkategorier. Förberedelserna inför vårdbesök präglades av barnens och de ungas förhållningssätt till JIA. Somliga barn och unga undanhöll information om deras fysiska och psykiska smärta vid förberedelserna inför vårdbesök. Därför betonades vikten av att fånga upp dessa besvär. De barn och unga som utvecklade goda förhållningssätt till sjukdomstillståndet ökade förutsättningar för att förbereda sig inför vårdbesök, eftersom de då delade med sig av sina upplevelser. Slutsats: Det är viktigt att fånga upp barn och unga med JIA samt deras fysiska och psykiska smärta inför vårdbesök. Tillgodoses upplevelserna, kan förutsättningar för individanpassade vård- och rehabilteringsinsatser skapas. Goda förhållningssätt till JIA främjar förberedelserna inför vårdbesök samt fysiskt och psykiskt välbefinnande bland barn och unga med JIA. / Introduction: Juvenile idiopathic arthritis (JIA) is the most common rheumatologic disease among children and youths.  Even if the children and youths with JIA are conscious about their physical and mental health, the parents control their healthcare. Aims: The aim of this study is to investigate experiences of preparations before care visits among children and youths with JIA and their parents.  Methods: The study had a qualitative design, with an inductive approach. Ten workshops were conducted together with children and youths with JIA and their parents. An individual interview was conducted with a young adult. A semi structured interview guide was used. Data was analyzed with Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The theme Characterized by the children's and youth's mentally processes and values constitutes the result of the study, and is based on three categories and eight subcategories. Preparations before care visits were characterized by the children's and youth's approach to JIA. Children and youths withheld information about their physical and mental health. The importance of capturing these problems emphasized. Strategies for managing JIA had a positive effect of the preparations before the care visits, because the children and youths were telling about their experiences.  Conclusion: It is necessary to capture the physical and mental health among children and youths with JIA before care visits. This may also form an individualized healthcare and create a better physical and mental health among the group with JIA.

Elevers motivation för matematik spelar en avgörande roll för lärandet samtidigt som många lärare upplever arbetet med att motivera elever som ett av de mest utmanande. Denna studie syftar därför till att synliggöra lärares perspektiv på hur en motiverande matematikundervisning kan skapas utifrån de villkor som läraren har att förhålla sig till i klassrummet. Sex verksamma lärare i årskurs 1–2 har intervjuats för att öka kunskapen om vilka arbetssätt som enligt lärare gynnar elevers motivation samt vilka faktorer i lärarens vardag som påverkar lärarens möjlighet att motivera eleverna. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i self- determination theory i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet av analysen visar att faktorer som står utanför lärarens kontroll, framförallt tid och resurser, ses som de största hindren för att kunna motivera eleverna. Den viktigaste faktorn för att motivera eleverna är dock lärarens förmåga att entusiasmera och bygga förtroendefulla relationer med eleverna -  faktorer som trots allt läraren har möjlighet att påverka.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Sveriges inställning till det permanenta strukturerade samarbetet (PESCO) utifrån teorierna om småstaters säkerhetsdilemman med betoning på dikotomin mellan autonomi och inflytande. Undersökningen genomfördes med en textanalys av framförallt propositioner, motioner, partiprogram, debattartiklar, samt med samtalsintervjuer av Socialdemokraternas, Moderaternas, Vänsterpartiets och Liberalernas försvarspolitiska företrädare. Resultatet indikerar en dominans av parti-strategiska argument för samarbetet och kulturbaserade argument emot det. Slutsatsen är att Sveriges inställning till PESCO är i stort sett positiv, men att den präglas av en ambivalens som beror på pragmatiska argument kontra kulturbaserade argument.

Att undersöka arbetstrivsel är betydelsefullt för att bättre förstå det personliga välbefinnandet och för att hjälpa organisationer att fungera på bästa möjliga sätt. Syftet med vår studie var att undersöka om socialt stöd, autonomi samt månadslön predicerar arbetstrivsel hos vårdpersonal. Hypoteserna var att både socialt stöd samt autonomi predicerar arbetstrivsel. Vi genomförde en kvantitativ studie genom att samla in data via en digital enkät. Totalt var det 139 deltagare som svarade på en enkät om arbetstrivsel (Short Index of Job Satisfaction), socialt stöd (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) samt autonomi (The Index of Autonomous Functioning). Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att autonomi, socialt stöd från chef och socialt stöd från arbetskamrater signifikant predicerade arbetstrivsel hos vårdpersonalen, medan månadslön eller socialt stöd från vänner/familj inte predicerade arbetstrivsel. Autonomi var den prediktor som starkast predicerade arbetstrivsel. Vid ytterligare analys visade även subskalan självkongruens ett signifikant samband med arbetstrivsel. / Examining job satisfaction is important for understanding personal well-being and helping organizations to function in the best possible way. The aim of our study was to investigate whether social support, autonomy and monthly salary predict job satisfaction among healthcare staff. The hypotheses were that social support and autonomy predict job satisfaction. We conducted a quantitative study by collecting data through a digital survey. In total there were 139 participants who answered a survey which examined job satisfaction (Short Index of Job Satisfaction), social support (General Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work) and autonomy (The Index of Autonomous Functioning). The results of a multiple regression analysis showed that autonomy, social support from the manager and social support from co-workers significantly predicted job satisfaction among healthcare staff, whereas monthly salary and social support from friends/family did not predict job satisfaction. Autonomy was the strongest predictor of job satisfaction. Further analyses indicated that the subscale authorship/self-congruence also showed a significant association with job satisfaction.

Bakgrund: Målstyrning är ett sätt för organisationer att styra sin verksamhet där arbetet sker stegvis för att avslutningsvis uppnå specifika mål. Covid-19 bidrar till ett utökat distansarbete inom organisationer, vilket bidrar till en utmaning för användandet av målstyrning. Således krävs det en fungerande kommunikation mellan chefer och medarbetare vid en övergång till distansarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur ett tillverkande företags chefer arbetar med målstyrning vid en övergång till distansarbete. Problemformuleringar: Hur utformar chefer mål? Hur kommunicerar chefer ut mål? Hur följer chefer upp mål? Hur upplevs målstyrningen inom organisationen? Metod: För denna studie har en fallstudie valts ut som metod vilken genomförts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet samlades in genom att använda semistrukturerade intervjuer. Det totala antalet intervjuer var med sju respondenter från samma företag. Eftersom uppsatsen grundas genom både induktivt och deduktivt inslag tillämpades en abduktiv ansats. Slutsats: Utifrån studien konstateras att vid en övergång till distansarbete för chefer inom ett tillverkande företag upplevs inte målstyrning vara en komplett styrform och behöver därav kompletteras med andra medel. Vidare fastställdes konsekvensen av övergången till distansarbete underlättade för autonomi och kontroll att existera under en längre tid i ett tillverkande företag till följd av användandet av digitala kommunikationsmedel. / Background: Management by objectives is a way for organizations to control their operations within the organization to ensure work through stages to achieve specific goals. Covid-19 conducts an increase in telework within organizations, which contributes to a challenge for the use of management by objectives. Thus, this leads to effective communication is required between managers and employees when switching to teleworking. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how managers within a manufacturing company work with management by objectives during a transition to telework. Research questions: How do managers construct goals? How do managers communicate regarding goals? How do managers follow up on goals? How is management by objectives experienced within the organization? Method: A case study has been selected as a method for this study which has been carried out on the basis of a qualitative research strategy. The empirical material was collected using semi-structured interviews. The total number of interviews was with seven respondents from the same company. Since the essay is based on both inductive and deductive elements, led to an abductive approach was applied. Conclusions: Based on the study, it is established that in a transition to telework for managers within a manufacturing company, make management by objectives to be perceived as a non-complete form of management and therefore needs to be supplemented with other means. Furthermore, the consequence of the transition to telework was made easier for autonomy and control to exist for a longer period of time in a manufacturing company as a result of the use of digital means of communication.

Det har framkomit i forskningen att det i västvärlden är ett problem med att allmänheten söker akutmottagningen via ambulanssjukvården när de istället kunde söka sig till annan vårdnivå. När behovet av ambulanstransport uppstår så kan den kontakten innebära istället för en vidare transport, en avancerad vård på plats av en patient. Personal som arbetar inom ambulanssjukvård är oftast specialistutbildade inom prehospital akutsjukvård och har stor erfarenhet av denna typ av vård. Det har dock visat sig i tidigare forskning att i en tredjedel av ambulansuppdragen finns det inget behov av ambulanstransport. Det är därför av stor vikt att studera vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning av patient och hur bedömningen påverkar beslut som att vårda patient på plats istället för en vidare transport till sjukhus. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning i att inte transportera patienten till akutmottagning. Studien var en litteraturöversikt med metoden integrativ review, denna metod tillåter att både kvalitativa och kvantitativa artiklar används. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuella sökningar genomfördes. 15 artiklar ingår i litteraturöversikten. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalys genomfördes i enlighet med integrativ review. I resultatet framkom det två kategorier samt sju underkategorier. Den första kategorin var prehospitala vårdteamet med fem underkategorier, utbildning och erfarenhet, samarbete med andra professioner, beslutsstöd, patientinformation och upplevelse av rädsla och frustration. Den andra kategorin var patienten men två underkategorier, patientens autonomi samt tillstånd och orsaker till icke transport. Litteraturstudiens resultat tyder på att viktiga faktorer som påverkar det prehospitala vårdteamets bedömning är baserat på erfarenhet och utbildning, samarbete med andra professioner och patientens autonomi. Antal uppdrag där patienten inte är i behov av ambulans ökar, vilket kan leda till att det prehospitala vårdteamet är i behov av mer utbildning i att göra dessa bedömningar och samarbetet med andra professioner. Ökningen av dessa uppdrag leder även till känsla av frustration hos det prehospitala vårdteamet och att patientens autonomi inte alltid kan tillgodoses. Resultatet tyder på att utbildning är önskarvärt i att bedöma dessa patienter som inte är i behov av ambulanstransport till akutmottagning, utan istället kan hänvisas till annan vårdnivå. Nyckelord: prehospitalt vårdteam, icke transport, bedömning, annan vårdnivå, patientens autonomi

Demografin kommer i framtiden att förändras, där andelen äldre människor ökar jämfört med de i arbetsför ålder. Detta har lett till att offentlig policy satsat på innovationsprojekt som syftar till att utveckla ny teknik. Tanken bakom dessa är att äldre människor ska kunna bli mindre beroende av offentliga resurser och främja självständighet genom att fortsätta bo hemma så länge som möjligt. Denna uppsats är en fallstudie som undersöker ett sådant projekt, Testmiljö Norrköping, där surfplattor är ett verktyg som är avsett att möjliggöra äldres självständighet. Offentlig policy betraktar teknik som ett neutralt instrument, och tidigare studier av teknik och äldre människor har utgått från självständighet som ett fenomen för individer och/eller där enbart människor agerar. Denna uppsats utmanar sådana synsätt och anlägger ett posthumanistiskt perspektiv, där handling är enbart möjlig i relation till andra människor och icke-mänskliga objekt. Med en posthumanistiskt influerad förståelse av självständighet kan begreppet både vidgas och nyanseras till att omfatta förmågan att göra något i olika nätverk och även vilken typ av handlande som avses. Syftet med uppsatsen är att undersöka utifrån ett posthumanistiskt perspektiv, närmare bestämt Aktör-nätverkteori, äldres självständighet i relation till surfplattan inom ramen för både Testmiljö Norrköping och de äldres vardag. Empirin bygger på en del dokument, och intervjuer med 5 projektdeltagare och 2 nyckelaktörer i projektet. Resultat visar för det första att äldres förmåga att använda surfplattan kommer huvudsakligen från sitt deltagande i projektet, och att användningen av den hemma påverkas av aktörer som är långt utanför projektets gränser. För det andra kan projektdeltaganas medverkan i tester bidra till att äldres självständighet kan äventyras, därför att en stereotypisk bild av äldre som okunniga och svaga återskapas, trots att det finns en mångfald av olika äldre teknikanvändare. För det tredje kan det finns det en skillnad mellan å ena sidan vad surfplattan, och teknik i innovationsprojekt överlag, ämnar att göra och å andra sidan vad de äldre faktiskt använder den till och varför.

Typ I- diabetes mellitus är en kronisk metabolisk sjukdom som innebär att insulinproduktionen avtar och blir otillräcklig för kroppens behov. I Sverige lever cirka 50 000 människor med sjukdomen och insjuknandet debuterar vanligtvis i barn- och ungdomsåren. Ungdomar med kroniska sjukdomstillstånd får oftast en bristande autonomi och faktorer som familj och kompetens för egenvårdsansvar påverkar. Sjukdomsförnekelse kan uppstå och risken för ett aktivt misskötande av sin diabetesbehandling kan uppstå. Obehandlad och misskött diabetes medför stora kostnader för samhället till följd av undersökningar, behandlingar och sena komplikationer som leder till ökade vårdresurser.

Bakgrund Även kroniskt sjuka människor som med tiden blir mer och mer beroende av stöd anstränger sig för att bibehålla sin autonomi. Upprätthållande av autonomi är det viktigaste i relation till åldrandet. Hälso-och sjukvårdslagen och socialtjänstelagen slår fast att vården ska bedrivas med respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. Dock prioriterar sjuksköterskor äldres fysiska behov på bekostnad av äldres självbestämmande och livskvalitet och utövar makt i vissa vårdsituationer. En institutionell vårdkultur spelar viktig roll i uppkomst av missförhållandena på ett vård- och omsorgsboende. Vårdtagarna inom äldreomsorg är en av de mest maktlösa grupperna i samhället med få möjligheter att påverka sin situation. Syfte Syftet var att utifrån sjuksköterskornas perspektiv skatta vårdtagarnas självbestämmande inom äldreomsorgen. Metod Kvantitativ studiedesign i form av en enkätstudie användes. Enkäten innehöll 14 påståenden med fem svarsalternativ i form av en Likert-skala. Totalt delades 84 enkäter ut på 22 vård- och omsorgsboenden. Det erhölls 67 enkäter tillbaka. Bortfallet låg på 20 procent. Beskrivande statistik användes för att analysera data och presentera resultat. Resultat Resultaten från denna studie visade att det råder brist på självbestämmande bland vårdtagare på ett vård- och omsorgsboende och sjuksköterskornas uppfattning om deras självbestämmande påverkades av sjuksköterskornas ålder och subjektivitet. Brist på självbestämmande hos vårdtagare kopplades till den maktlöshet som de äldre upplevde när de flyttade till vård- och omsorgsboende. Slutsats Brist på självbestämmande hos äldre på ett vård- och omsorgsboende är ett hälsoproblem som kan förebyggas genom att självbestämmande implementeras i omvårdnadsprocessen och en skattningsenkät i självbestämmande utarbetas.

Bakgrund  Den fysiska vårdmiljön och dess påverkan på patienten har inom modern omvårdnadsforskning tagit ett kliv fram från att tidigare ha varit eftersatt. Baserat på tidigare forskning står det klart att den fysiska vårdmiljön korrelerar direkt med patientens hälsa och upplevda välbefinnande. Förhållanden som påverkar patientens välbefinnande är ljus, fönster, natur, konst, enskildhet samt oljud och buller. Vårdmiljön kan med enkla medel utformas för att främja bland annat lugn, trygghet och känslan av sammanhang. Därför finns ett behov av forskning inom ämnet för att ge sjuksköterskor och annan vårdpersonal värdefull kunskap som kan bidra till ökat välbefinnande, snabbare återhämtning samt kortare vårdtider. Syfte  Syftet med denna studie var att undersöka vilka förhållanden i den fysiska vårdmiljön som påverkar patientens välbefinnande. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes. Med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL kunde 16 vetenskapliga originalartiklar hittas. Artiklarna av både kvalitativ och kvantitativ ansats har genomgått kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys av resultatet har gjorts med integrerad dataanalys. Resultat  Resultatet visade att dagsljus var ett basalt behov för patienternas välbefinnande och ljuset hade en positiv effekt, men kunde även vara störande exempelvis vid sömn och vila. Fönstervy gav patienterna en känsla av samhörighet med omvärlden. Naturen skapade ett lugn hos patienterna, likaså konst som kunde skapa känslan samhörighet och trygghet. Vidare gav enskildhet lugn och en känsla av autonomi och kontroll, samtidigt som det kunde bidra till känslan av isolering. Buller och oljud var något som påverkade patienternas välbefinnande negativt, främst gällande sömn och återhämtning. Slutsats  Många av huvudfaktorerna i Nightingales omvårdnadsteori gällande vårdmiljö såsom ljus, fönstervy, natur, konst, enskildhet och oljud är fortfarande aktuella i dagens sjukvård. Vetenskapliga belägg visar att rätt utformad vårdmiljö kan höja livskvaliteten för patienten vilket i sin tur gynnar läkningsprocessen, hälsa och välbefinnande. / Background Based on previous research it is stated that the physical care environment has a correlation to the patient's health and well-being. Conditions that affect the patient's well-being are shown to be light, windows, nature, art, privacy, and noise. The care environment can be designed to facilitate calmness, security and feeling of belonging through simple means. There is a need for research within the field to give nurses and other healthcare professionals valuable knowledge to facilitate well-being, faster recovery, and shorter hospital stays. Aim The aim of this study was to investigate which conditions within the physical care environment that affect the patient’s well-being. Method Non-systematic literature review was carried out. 16 scientific articles were found through the databases PubMed and CINAHL. The articles with both qualitative and quantitative approaches have undergone a quality review based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed with an integrated data analysis. Results The result has shown that daylight was a basic need for the patient’s well-being. The light had a positive outcome for the patients. Some patients found it disturbing when unwanted during sleep or rest. Window view gave the patients a feeling of belonging. The nature created a feeling of calmness, art had the same effect in addition to creating feelings of security and social connections. Privacy increased the feeling of calmness, autonomy and control, thus it could also lead to a feeling of isolation. Noise had a negative effect on the patient's well-being, especially during night-time. Conclusions Many of Florence Nightingales head findings within her theoretical framework is still relevant to modern nursing research. Scientific evidence shows that a well-designed care environment can increase the quality of life for the patient which is beneficial for the healing process, health and well-being.