Bakgrund: Tvångsvård och tvångsåtgärder är ett kontroversiellt ämne globalt. Formellt tvång i form av tvångsåtgärder är styrda av lagar och syftar till att patienter som lider av en allvarlig psykisk störning inte ska skada sig själva eller andra. Informellt tvång handlar om att vårdpersonal använder sig av tvång i form av påtryckningar, verbala hot, undanhållande av information etc. Syftet med studien var att undersöka tvångsvårdade patienters upplevelse av formellt och informellt tvång, för att specialistsjuksköterskor bättre ska kunna bemöta denna patientgrupp.  Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på metoden för systematisk litteraturstudie. 11 studier har inkluderats i översikten och är analyserade med induktiv analysmetod.  Resultat: Analysen ledde till ett resultat bestående av tre huvudkategorier; Patienters upplevelse av formellt tvång, Patienters upplevelse av informellt tvång och Patienters upplevelse av personalens roll vid tvångsåtgärder. Det visar att patienter fram för allt har negativa upplevelser av tvång, men belyser även positiva aspekter av tvång i dess olika former.  Slutsats: Att som patient bli utsatt för tvång upplevs som att ha minskad autonomi. Patienter önskar att personal till större del kommunicerar, lyssnar och bemöter med respekt samt att personal har en mer transparent kommunikation. Orems egenvårdsteori belyser detta genom fokus på alliansskapande för att kunna stödja patienter att tillgodose behov utifrån den situation patienter befinner sig i. Dock behövs mer forskning för att kunna utvärdera olika tvångsåtgärders effekter för patienter, både före, under och efter att en intervention skett, särskilt i svensk kontext.

In connection with the establishment of the Convention on the Rights of the Child (1989), the UN established the consideration of children as non-autonomous varies with a need for special rights management that is outside the framework of human rights. In 2011, the UN issued the Guiding Principles on Business and Human Rights, a document with guidelines for how companies should work with respect for human rights. Through a qualitative content analysis, this essay implements a critical review of how the guidelines relate to the UN's established view of children and their special needs. With the support of research on children's rights, inclusion and positive freedom, an analysis tool is formed with a yardstick for children's rights in freedom, which is used to examine whether the Guiding Principles on Business and Human Rights take into account the distinction that exists between children and adults through a rights perspective. The study indicates that consideration of the distinction takes place to a certain but not sufficient extent. An interesting aspect of the result is that children are categorized as one of several minority groups, which contradicts the UN's previous establishment of children as a unique group and non-autonomous beings. This also paves the way for interesting future studies, for example to see if the contradiction is a pattern or a singular deviation.

Studiens syfte är att öka kunskapen om förskollärares digitala kompetensutveckling. I bakgrunden beskrivs vikten och behovet av förskollärares digitala kompetensutveckling och vad adekvat digital kompetens innebär för förskollärare. Därefter presenteras ett antal tidigare studier om faktorer som påverkar förskollärare/lärares kompetensutveckling i olika länder, inklusive Sverige. Bakgrunden och tidigare forskning visar att det finns en brist på kvalitativa forskningsstudier om förskollärares digitala kompetensutveckling i Sverige, trots att det finns ett stort behov av att utveckla förskollärares digitala kompetens här och nu. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskollärare om deras förhållningssätt och erfarenheter av digital kompetensutveckling. Innehållsanalys har använts under bearbetnings- och analysprocessen. Sedan har studiens resultat analyserats och diskuterats med hjälp av sociokulturell teori. Resultatet av vår studie visar att förskollärarnas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av digital kompetensutveckling varierar. Förskollärarna skiljer sig åt i sin autonomi i relation till digital kompetensutveckling. Olika utvecklingsmodell framkom i alla de erfarenheter av digital kompetensutveckling som de åtta förskollärarna beskrev. Ett viktigt resultat visar att det kollegiala lärandet spelar en viktig roll för förskollärarnas digitala kompetensutveckling. Dessutom finns det möjligheter och utmaningar i de digitala kompetensutvecklingsprocesserna. Resultatet visar att förskollärarna använder olika strategier för att hantera dem. Resultatet visar även att det är viktigt att rektorer och förskollärare strävar efter att skapa dialog för att utveckla en gemensam förståelse om digital kompetensutveckling.

Äldre är en växande och ofta bortprioriterad åldersgrupp, där många är i behov av stöd för att klara av sin vardag. Utifrån styrdokument och lagar framkommer det att vård- och omsorgsverksamheter ska främja äldres självständighet. Konsensus saknas gällande definitionen av begreppet självständighet trots att det är ett välanvänt begrepp. Upplevd självständighet är ett begränsat forskningsområde och det finns inget systematiskt sätt att mäta fenomenet på i dagsläget. Studien är genomförd på uppdrag av Karlstads kommun. Studiens syfte var att definiera och operationalisera upplevd självständighet och dess underdimensioner. Ett självskattningsformulär konstruerades för att att mäta upplevd självständighet hos äldre som har stöd för att klara av sin vardag. En tvärsnittsstudie användes som design där självskattningsformuläret administrerades anonym. Totalt inkluderades 94 respondenter. I resultatet framkommer självständighet består av en subjektivt aspekt och är ett viktigt komplement till de väletablerade objektiva bedömningarna på området. Självskattningsformuläret anses fånga in studiens definition av upplevd självständighet. Vidare framkommer att självskattningsformuläret består av fem komponenter: (1) Kontroll och inflytande, (2) Livskvalitet och aktiva val, (3) Skam och känslan av att få hjälp, (4) Upplevelsen av att få hjälp, samt (5) Upplevelsen av att göra saker på egen hand. Samtliga komponenter bedöms vara möjliga underdimensioner av upplevd självständighet. Slutsatsen är att äldre kan uppleva sig som självständiga, trots behov av hjälp och stöd. Att självständighet är något subjektivt mätbart och att vikt måste läggas vid den individuella upplevelsen för att se om insatser främjar upplevd självständighet. / The elderly is a large and growing population that has been deprioritized for many years. Government policies, documents, and laws make it clear that care and welfare of elderly need to promote independence and self-reliance. However, there is no uniform definition of the term independence, and there is no systematic way to measure the phenomenon today. The purpose of this study was to define and operationalize subjective independence and its various sub-dimensions, and was commissioned by Karlstad Municipality. A self-assessment questionnaire was designed to measure the perceived independence of elderly who have assistance during their everyday lives. A cross-sectional study was used and the self-assessment questionnaire was administered anonymously. A total of 94 respondents participated. The result showed that independence consists of a subjective aspect, and thus, is an important complement to objective assessments of independence. The self-assessment questionnaire is considered to capture the study's definition of subjective independence. Furthermore, the study showed that the self-assessment questionnaire consisted of five components: (1) Control and influence, (2) Quality of life and active choices, (3) Shame and the feeling of getting help, (4) The experience of getting help, and (5) The experience of doing things on your own; that are possible subdimensions of subjective independence. The conclusion is that the elderly can experience themselves as being independent, despite their need of assistance in their everyday lives; and that independence is something subjectively measurable, and that emphasis must be placed on the individual experience to see if efforts promote subjective independence.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman. / The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.

This essay examines high school principals experienced autonomy and control during the COVID19-pandemic 2020 – 2021. During the pandemic, the Swedish government chose a different path than other countries regarding for example public restrictions and the possibility for preschools and elementary schools to remain open. High schools, on the other hand, were forced to have distance learning during parts of the COVID19-pandemic. The high school principals’ experienced autonomy and control are examined trough a theory about domains in which autonomy can be experienced. These domains are educational domain, social domain, developmental domain and administrative domain. Six high school principals were interviewed using a semi-structured interview method and the material from these interviews was coded based on the four domains’ keywords. The results from this survey show that before the pandemic the principals felt that they had high autonomy in all domains. At the same time, their perceived control was high, something they largely viewed as positive. However, during the COVID19-pandemic all but one of the principals found that their autonomy had diminished. Also, control decreased in all domains except the administrative one. In the administrative domain the control increased, both in terms of implementation and number of controllers. Parts of this control were perceived as positive but not all. The conclusion of this essay is, that when a society experiences a major crisis such as the COVID19-pandemic, the control and supervision of principals’ work increase and their experienced autonomy decreases.

Bakgrund: Äldre patienter med nedsatt beslutsbeslutsförmåga har svårare att ta självständiga beslut, och har svårare att vara delaktiga i sin egen sjukvård. Självbestämmande anses vara en förutsättning för ett gott liv, och en rättighet för alla patienter i dagens sjukvård. Att tillgodose äldre patienters självbestämmande i ambulanssjukvården kan ibland vara utmanande, och vid nedsatt beslutsförmåga ställer det ökade krav på ambulanspersonalen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av självbestämmande hos äldre patienter med nedsatt beslutsförmåga. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Deltagarna rekryterades genom ett strategiskt urval, och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra teman; "strategier för att bedöma äldre patienters möjlighet till självbestämmande", "tillvägagångssätt för att främja äldre patienters självbestämmande", "utmaningar för att tillgodose äldre patienters självbestämmande" och "situationer där äldre patienters självbestämmande fråntas". Slutsats: Nedsatt beslutsförmåga innebar ökade utmaningar för att bedöma äldre patienters förmåga till självbestämmande. Utmaningarna handlade om att balansera medicinsk bedömningen mot patienters självbestämmande, där det beroende på situation kunde tillämpas både ett pliktetiskt och konsekvensetiskt synsätt. För att det i framtiden ska bli enklare att tillgodose äldre patienters självbestämmande, efterfrågas bättre anpassade riktlinjer och utökade resurser. Tidigare forskning visar också att det krävs en ökad etisk medvetenhet hos ambulanspersonal för att bättre kunna bemöta äldre patienters vårdbehov i framtiden.

Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). Samtidigt visar rapporter från Skolverket att frånvaron i ämnet idrott och hälsa är hög jämfört med andra ämnen. Detta arbete behandlar idrottslärares olika metoder i processen att stärka elevers motivation i idrottsämnet. Syftet med kunskapsöversikten är dels att belysa frånvaron i idrottsämnet men också redogöra för bakomliggande orsaker till varför amotiverade elever inte är närvarande på idrottsundervisningen. Huvudsakligen är vi intresserade av hur idrottslärare arbetar med att främjar elevernas motivation vilket vi kan ta med oss till vår framtida yrkesprofession. Genom att använda self-determination theory har vi en grund för vad motivation är samt vilka grundbehov som behöver tillfredsställas för att elever ska känna sig motiverade. Vi använde oss av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer där vi fick svar från sammanlagt 4 lärare och 78 elever i årskurs 9 och 8. Då vi endast utgår från fyra lärare och deras klasser i vår undersökning kan vi inte ge en generell bild över hur det ser ut runt om i Sverige. Däremot överensstämmer resultaten med de studier som gjorts inom self-determination theory vilka pekar mot att de lärare som använder sig av autonomistödjande undervisning tillfredsställer de grundläggande behoven som eleverna har. Dessa elever är mer motiverade till ämnet än de vars lärare är mer kontrollerande i undervisningen (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b). / According to the syllabus for the subject of sport and health, the teaching must create the conditions for all pupils to continuously participate in the school's physical activities throughout their school hours and contribute to the pupils developing a good body image and confidence in their own physical ability (the Swedish Agency for Education, 2011). At the same time, reports from the Swedish Agency for Education show that absence in the subject of sport and health is high compared to other subjects. This work deals with sports teachers 'different methods in the process of strengthening students' motivation in the sports subject. The purpose of the knowledge overview is partly to highlight the absence in the sports subject but also to account for the underlying reasons why amotivated students are not present at sports education. We are mainly interested in how sports teachers work to promote the students' motivation, which we can take with us to our future professional profession. By using self-determination theory, we have a basis for what motivation is and which basic needs need to be satisfied for students to feel motivated. We used quantitative surveys and qualitative interviews where we received answers from a total of 4 teachers and 78 pupils in grades 9 and 8. Since we only start from four teachers and their classes in our study, we cannot give a general picture of how it looks out around Sweden. However, the results are consistent with the studies done in self-determination theory, which indicate that the teachers who use autonomous support teaches the basic needs that the students have. These students are more motivated to the subject than those whose teachers are more controlling in the teaching (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b).

Bakgrund: Varje år genomgår 35000–38000 kvinnor abort i Sverige. Upplevelser av autonomi, skuld och skam finns beskrivet. En stor del av den svenska befolkningen läser dagstidningar varje dag och massmedia anses ha en viktig roll angående opinionsbildningen. Barnmorskans förhållningssätt ska präglas av kvinnans autonomi och kvinnan ska ses som en kompetent individ som självständigt kan fatta beslut. I barnmorskans arbete ingår att stå upp för kvinnans rättigheter och god kunskap i att framföra dessa rättigheter på basis av evidens och forskning. Kunskap om abortframställandet i dagstidningar är viktigt för barnmorskan då det kan påverka kvinnans beslut och hennes tankar kring aborten. Syfte: Att undersöka hur svenska dagstidningar framställer bilden av abort och abortvård i Sverige Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har tillämpats. Analys har genomförts av 126 artiklar från de fem svenska dagstidningar som har störst räckvidd. Resultat: Aborträtten och kvinnans rätt till autonomi framställs som om den står på spel, fostrets rätt till liv och abortförsvarande krafter engagerar. Fyra kategorier och nio subkategorier framkom ur analysen. Konklusion: Ovanliga och dramatiska aborter och aborthändelser framställs i massmedia framför den okomplicerade majoritetsaborten. Skildringen av abort och abortvård i svenska tidningar kan ses som problematisk då synen på abort i samhället riskerar att stigmatiseras och därmed i slutändan drabba kvinnans autonomi, reproduktiva och sexuella rättigheter. / Background: 35,000-38,000 women undergo abortion in Sweden every year. Experiences of autonomy, guilt and shame are described. A large part of the Swedish population reads newspapers and the mass media is considered to have an important role in public opinion formation. The midwife's approach must be characterized by the woman's autonomy and be seen as a competent individual who can make decisions independently. The midwife's work includes standing up for women's rights and good knowledge in asserting these rights on the basis of evidence and research. Knowledge abort presentation on abortion in newspapers is important for the midwife then it can affect the woman’s decision about abortion. Purpose: To investigate how Swedish newspapers present the image of abortion and abortion care in Sweden. Method: A qualitative analysis with inductive approach has been applied. An analysis of 128 articles from five Swedish daily newspapers with the greatest reach has been carried out. Outcome: The right to abortion and women's right to autonomy are presented as being at stake, the fetus's right to life and women’s right to abortion is engaging. Four categories and nine subcategories are presented. Conclusion: Unusual and dramatic abortions and abortion events are presented in mass media in front of the uncomplicated majority abortion. The portrayal of abortion and abortion care in Swedish media can be seen as problematic as the view of abortion in society risks being stigmatized, and thereby ultimately affecting women's autonomy and reproductive, sexual rights.