Digitaliseringen har haft betydande effekter på organisationer, ekonomier och samhällen i stort. Denna studie syftar till att undersöka vilka effekter digitaliseringen kan ha haft på bankanställdas arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Uppgiftsvariation, autonomi samt feedback, arbetsegenskaper från Job Characteristics Model, har inkluderats i studien i syfte att tydligare förstå hur arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation kan ha påverkats av digitaliseringen. Studien har utgått ifrån en analysmodell där det först har undersökts hur bankanställda upplever att uppgiftsvariation, autonomi och feedback har förändrats i arbetet till följd av digitaliseringen, för att sedan undersöka hur detta i sin tur har påverkat deras arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Intervjuer har genomförts med arbetare från en svensk storbank som under lång tid har arbetat i banksektorn. Av intervjuerna framgick det att majoriteten upplevde att uppgiftsvariation och feedback ökat, medan autonomi varierade. Emellertid rådde det bred konsensus om att digitaliseringen inte har påverkat arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation på ett signifikant vis.

Ideologier är något som vi alla påverkas av både direkt och indirekt. Studien syftar till att utforska vilka ideologier som får genomslag inom den högre utbildningssfären, och om det föreligger några ideologiska värdekonflikter i det högre utbildningssystemet. Studien syftar vidare till att söka förståelse för ideologiernas tänkbara effekter på utbildningssystemets utveckling. Hur påverkas utbildningen av olika instansers ideologier och är dessa kompatibla med de som finns djupt befästa inom vissa lärosäten, det vill säga de frusna ideologierna? Under de senaste 30 åren har det skett stora reformeringar av den högre utbildningen i Sverige. Flera av dem till följd av Bolognadeklarationen 1999 och den process som initierades i och med den, vilka enligt många har lett till stora förändringar inom den högre utbildningssfären. I vår analys av utbildningsdokument formulerade på transnationell, nationell och lokal nivå i studien visar att akademisk frihet, autonomi och lärosätenas självständighet är återkommande punkter både i regeringsdokumenten och Bolognadeklarationen samt dess kommunikéer. Såväl tidigare forskning som analysresultatet på lokal nivå visar emellertid att en ökad styrning resulterat i att hämma förutsättningarna för dessa. Utöver dessa har anställningsbarheten fått en framträdande roll för både lärosäten och arbetsmarknad. Gör då detta att vissa ideologier blir mer framträdande medan andra får stå tillbaka? Resultatet visar att den svenska högre utbildningen i tilltagande grad anpassas utifrån en utbildningspolitisk agenda formulerad på EU-nivå. Den högre utbildningen har i högre grad kommit att anpassas och användas för att lösa samtidens samhälleliga utmaningar.

Bakgrund: Flertalet patienter som har vårdats under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård har upplevt bristfällig behandling i samband med deras vård och behandling. Kränkande attityder, och förhållningssätt av sjuksköterskor har speglat många patienters vardag under tvångsvård vilket har visat på negativa konsekvenser. Många upplevde till följd av sin behandling på ökade känslor av ångest, rädslor och diskriminering. Det råder delade uppfattningar från patienter under tvångsvård då ett gott bemötande har upplevts av sjuksköterskor som har resulterat i gynnsamma resultat för behandling och återhämtning av patienterna samt att de har blivit väl bemötta utifrån respekt och värdighet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande under tvångsvård inom sluten psykiatrisk vård.  Metod: En allmän litteraturöversikt som underbyggs av 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserad enligt Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i både positiva och negativ bemötande av sjuksköterskor gentemot patienter under tvångsvård som presenterades i fem lämpliga kategorier, Brist på information, Att inte bli bemött som en människa, Att inte få var delaktig, Att få en god omvårdnad samt Att få vara delaktig. Slutsats: Det råder delade meningar om hur sjuksköterskans bemötande upplevs av patienter under tvångsvård. Många patienter under tvångsvård har upplevt ett dåligt bemötande, ofullständig delaktighet samt brist på information kring deras vård och behandling. Likväl har det visat positiva upplevelser för patienter under tvångsvård då de har känt sig inkluderade i sin vård och behandling samt fått uppleva ett gynnsamt partnerskap där sjuksköterskan har aktivt medverkat till personcentrerad vård.

Autonomi har en betydande inverkan på vår inre motivation. När vi har en inremotivation är vi mer nöjda och tror att det vi gör är mer spännande. Vi känner oss merproduktiva och tar till oss information på ett djupgående sätt. Vi har också lättare atthantera problem och vi kan fortsätta att prestera på en hög nivå inför svårigheter. Vårinre motivation är mycket kraftfull, vilket gör att vi kan få oss i gång och hålla ossaktiva. Vår önskan och hängivenhet styrs av vår inre motivation.Syftet med denna forskning är att skapa en djupare förståelse för hur medarbetaredrivs av inre motivationsfaktorer. Mitt forskningsfokus kommer att vara inriktat påden autonoma motivationen, men för att skapa djupare förståelse hur denna typmotivation tar sig uttryck kommer det också att vara nödvändigt att studera motsatsen,det vill säga den kontrollerad motivation för att se kontrasterna i deras olikheter. Enkvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer genomfördes för attundersöka detta. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av Företag Kalmar AB ochdess två medarbetare och två chefer. Eftersom jag också en av medarbetare på dettaföretag kommer min uppfattning av det valda ämnet för forskning att inkluderas. Dettabetyder att jag genomförde en etnografisk studie för att ge en rättvisande bild avverkligheten för studien genom deltagande observationer. Materialet undersöktesdärefter med induktiv metodanalys baserad på Self Determination Theory.

Bakgrund: Under 2020 tvångsvårdades 12 266 personer i Sverige. Tvångsvården ställer sjuksköterskan inför flera komplexa situationer gällande patienter och deras vård. Därtill finns det ett behov av att förbättra kunskapen gällande tvångsvård. Denna studie ska vara till hjälp för sjuksköterskan att bedriva omvårdnad av hög kvalité, med ett gott bemötande utifrån patientens behov och önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans och annan sjukvårdspersonals bemötande vid tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som resulterade i 7 artiklar och 2 artiklar hittades från en artikelreferens. Analysen gjordes enligt Fribergs metod (2012). Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Att bli bemött med närhet och omsorg, Att få information och kommunikation och Att bli bemött med hot och tvång.Det framkom både positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande vilket i sin tur hade betydelse för helhetsupplevelsen av tvångsvården. Resultatet visade att närhet och omsorg kunde öka förtroendet för sjukvårdspersonalen. Kommunikation och information var viktigt för patienterna för att känna sig delaktiga och förstå syftet med tvångsvården. Hot och tvång i bemötandet ökade patienternas upplevelser av maktlöshet. Slutsats: Bemötandet från sjukvårdspersonalen har en stor betydelse för hur patienten upplever sin tvångsvård. Ett gott bemötande kan bidra till att patienten känner sig trygg samt blir mer delaktig i sin vård. Genom att sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt skapas förutsättningar till en bättre kommunikation med sin patient. Patienten bör vidare, utefter egna förutsättningar, bli inkluderad i sin vård så fort möjligheten ges.

This report is about the implementation of autonomy and control on a water quality measuring unmanned surface vehicle. The project was termed Catfish and involved five teams focusing on different aspects of the initial goal to create an autonomous three-part system; a surface drone, a submerged drone and flying drone. In this iteration of the Catfish project the focus laid on creating the surface drone and submerged drone as the Catfish project will improve over generations of thesis projects. The author of the report was in the Control and Autonomy team and had been tasked with giving the surface drone the autonomy needed to make this project viable. Existing advances made in autonomy was adopted and tested. With the help of estimation algorithms, and sensor fusion, a flight controller navigates the surface drone between a set of GPS waypoints. It is also able to counteract the external forces wind, waves and stream to keep its position. To reach this autonomy four test phases were conducted on a pre-prototype with progressively increased difficult autonomy starting with manual control and ending in advanced autonomy. When the advanced missions were executed the speed and accuracy of two different thruster configurations were examined and the best performing out of the two was implemented on the final prototype the other teams had designed. The project ended with a fully autonomous system that was able to execute all the navigational maneuvers required to operate autonomous water quality measuring missions. / Den här rapporten handlar om implementationen av autonomi och kontroll på en vattenkvalitetsmätande vattenburen drönare. Projektet fick namnet Catfish och blev indelat i fem teams som fokuserade på olika aspekter av ett 3-delsystem; en vattenburen, en undervattens och en flygande drönare. I denna iteration av Catfish projektet fokuserade medlemmarna på att utveckla den vattenburna och undervattens drönaren då projektet kommer fortsätta utvecklas under kommande generationer av Catfish projektrapporter. Författaren av den här rapporten ingick i ett team som hette "Control and Autonomy" och hade i uppgift att installera en autonom intelligens till den vattenburna drönaren för att göra Catfish prototypen användbar. Befintliga framsteg inom forskningsområdet blev granskade och testade. Genom att använda uppskattningsalgoritmer och "sensor fusion" lyckades en "flight controller" navigera drönaren mellan GPS waypoints och även behålla sin position genom att motverka krafterna från vind, vågor och strömmar. För att uppnå denna nivå av autonomi utför en förprototyp fyra test faser av ökad autonomisk svårhetsgrad. Under uppdraget blev hastigheten och precisionen av två olika motoruppsättningar undersöka och den som presterade bäst blev implementerad på den slutgiltig designen som de andra teamen hade utvecklat. Projektet avslutades med att ett fullt autonomt system blev utvecklat som var kapabel till att utföra alla navigationsmanövrar nödvändiga för att genomföra autonoma vattenkvalitetsmätningsuppdrag.

Denna studie handlar om F-3 lärares perspektiv när det kommer till hur elever motiveras i matematikklassrummet. Syftet med studien är, dels att med motivationsteorin Selfdetermination Theory (SDT) som utgångspunkt, få kunskap om hur F-3 lärare arbetar för att motivera elever i matematikundervisningen. Studien syftade även till att utifrån teorins påståenden och tidigare forskning undersöka vilken potentiell påverkan som lärarnas beskrivna matematikundervisning kan få för elevers motivation.  För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där sex verksamma F-3 lärare intervjuades vid olika tillfällen. Genom att använda semistrukturerade intervjuer erbjöds lärarna en stor frihet i att formulera egna svar om sina individuella uppfattningar. Det meningsbärande innehållet sorterades och analyserades med hjälp av en matris som skapats utifrån studiens teoretiska referensram, och på så vis synliggjordes mönster, likheter och skillnader i lärarnas intervjusvar.  Resultatet visade att lärarna framhåller sex betydelsefulla faktorer som i olika utsträckning eftersträvas och används för att motivera elever i matematikundervisningen: balansen mellan autonomi och struktur, individanpassning, ett kooperativt lärande, ett aktivt värdegrundsarbete, sitt eget engagemang för matematikämnet samt deras förhållningssätt vid tilldelning av feedback. När det kommer till studiens andra frågeställning visade resultatet även att samtliga sex faktorer potentiellt kan få en påverkan för elevers motivation i matematikundervisningen. Genom att sätta faktorerna i relation till SDT och tidigare forskning identifierades att fyra av faktorerna potentiellt kunde ha en påverkan på elevers inre motivation, medan två av faktorerna kunde ha en påverkan på elevers yttre motivation.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer elever i årskurs 1 uttrycker öka deras motivation och lärande i matematik utifrån frågeställningen: Vad framträder i elevernas resonemang kring vilka faktorer som är viktiga för elevers motivation till matematikämnet? Studien grundar sig på en tematisk analys av elevintervjuer från elever i årskurs 1, och elevsvaren analyseras utifrån motivationsteorin Self Determination Theory. I tidigare forskning framkommer det att elever bland annat motiveras av att se nyttan med matematiken inför framtiden samt att olika arbetssätt motiverar dem olika mycket vilket också framkommer i den här studien. Något som inte har presenteras som en motivationsfaktor i tidigare forskning men som framkommer i den här studien är att arbetsron i klassrummet påverkar elevernas motivation. Genom resultatet av denna studie kan verksamma och blivande lärare anpassa sin matematikundervisning utifrån vad och hur elever motiveras.

I den här uppsatsen har jag undersökt vad det kan bero på att det uppstår brister i polisens dokumentation av de straffprocessuella tvångsmedlen. Riksdagens ombudsmän, JO, har kritiserat polisen under flera år för att det brister i dokumentationen av ärenden. Jag har genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder undersökt dokumentationen av 140 ärenden gällande innehav av narkotika för att se vilka brister som finns, hur stora dessa brister är och vad det kan bero på. I resultatdelen kommer jag att presentera hur stort problemet är och jag kommer även att komma med förslag till lösning. Den huvudsakliga teorin som använts är Lispkys teori om gräsrotsbyråkraten samt forskning av Otto Petersson, Gunnar Ekman och Rolf Granér & Maria Knutsson. Samtliga svenska forskare har undersökt den vandring en polis gör från legalistisk gröngöling till lagens autonoma, långa arm. Resultatet är överraskande med ett utslag av ca 53% av ärenden som hade tydliga drag av autonomi. Hur stort problemet är totalt sett är svårt att överblicka. Klart är att något bör göras för att komma till rätta med detta. Sen är frågan om det bara gäller dokumentation eller det är ett större institutionellt problem.

Syftet med denna empiriska studie är att kartlägga lågstadielärares reflektioner kring hur de upplever att undervisning i problemlösning påverkar elevers inre motivationsamt hur de arbetar för att stödja elevernas inre motivation. I studien behandlas de två frågeställningarna: Hur upplever lärarna att undervisning i problemlösning påverkarelevernas inre motivation och hur beskriver lärarna att de arbetar för att skapa möjligheter i undervisningen för eleverna att uppleva inre motivation? Studien är av kvalitativ karaktär och data har samlats in genom metoderna observation och semistrukturerad intervju av två lärare i lågstadiet. Studiens resultat kopplas samman med det teoretiska ramverket självbestämmandeteorin, som behandlar motivation. Resultatet visade att lärarna arbetade för att skapa en lustfylld och motiverande undervisning genom att möjliggöra för eleverna att känna autonomi, kompetens och delaktighet. Lärarna resonerade kring att vardagsnära och öppna problemuppgifter, arbete tillsammans i grupp, par eller helklass, samt undervisning i lösningsstrategier kan bidra till ökad inre motivation hos eleverna.