Föräldrarnas levnadsvanor kan vara avgörande för hur barnets framtida levnadsvanor kommer att se ut och är därför väsentliga ur ett folkhälsoperspektiv.   Syftet med denna studie var att undersöka de värmländska föräldrarnas upplevelse av 3-års teambesök på barnavårdscentralerna (BVC) i Värmland. Teambesöket, där både barnhälsovårdsläkare och barnhälsovårdssjuksköterska träffar föräldrarna tillsammans har som syfte att prata om levnadsvanor med alla föräldrar ur ett hälsofrämjande perspektiv som innebär att utgå från faktorer som bidrar till att främja och bevara hälsan.     För att svara på syftet användes kvalitativ induktiv metod. Urvalet, tio föräldrar, var strategiskt och kompletterades med ett bekvämlighetsurval. Datainsamlingen skedde genom intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys metod. Resultatet från denna studie visar att upplevelsen av 3-års teambesöket på BVC i Värmland skiljer sig åt avseende personalens bemötande. Faktorer som avgjorde upplevelse av ”det goda mötet” berodde inte endast på BVC-personalens tidsbrist utan upplevelsen påverkades också av förhållningssättet, innefattande struktur och arbetssätt på teambesöket. Det var viktigt för en positiv upplevelse att känna att alla blev delaktiga i ett samtal som inte är utpekande och som kan ge möjlighet till reflektion samt bekräftelse på att man som förälder gör rätt.  Det är dessa aspekter som leder till att föräldrarna känner sig stärkta i sitt föräldraskap. Föräldrarna upplevde levnadsvanefrågor som viktiga likaså uppföljningen av BVC samt att tilliten till BVC:s arbete med att övervaka och följa upp barns hälsa var stark.   Mot bakgrund av studiens resultat föreslås åtgärder för att förbättra struktur, samarbete och roller på teambesöket på BVC i Värmland.

När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi. En studie genomfördes med sju distriktssköterskor som arbetar på fyra olika barnavårdscentraler. Forskningsmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier med tillhörande nio underkategorier Kategorierna beskriver att distriktssköterskan stödjande funktion innebär att ge; emotionellt stöd, pedagogiskt stöd och samordnande stöd. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. Datainsamling gjordes genom intervjuer med fyra BVC-sjuksköterskor. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskan upplevde att föräldrastöd var något som utfördes varje gång hon träffade föräldrarna. Genom att finnas till för familjen och stärka föräldrarnas egna resurser kunde hon stödja dem i föräldraskapet. Ett förändrat samhälle krävde dock en förändrad barnhälsovård och de resurser som gavs påverkade det stöd som kunde erbjudas föräldrarna. / Becoming a parent is an overwhelming experience. It is important to have support available for those who need it in order for parents to safely meet the needs of their child, and to strengthen the development of their child. The Child Health Nurse has a central role in supporting parents with childen aged 0-6 years. The aim of this study was to describe Child Health Nurses experiences of supporting parents. The method being used was a qualitative content analysis with an inductive approach described by Lundman and Hällgren Graneheim. The data was collected through interviews with four Child Health Nurses. The result shows that the Child Health Nurses experienced that parenting support was something which took place each time they met with the parents. By being there for the family and by strengthening the own resources of the parents, she could support their parenting. A changed society demanded a change in child health care and the conditions given influenced the support available for parents.

<p>Att bli förälder är en omtumlande upplevelse. För de föräldrar som vill ha stöd ska detta också finnas tillgängligt för att de med trygghet ska kunna möta barnets behov och stärka dess utveckling. BVC-sjuksköterskan har en central uppgift när det gäller att ge stöd till föräldrar med barn i åldrarna 0-6 år. Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd i föräldraskapet. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats beskriven av Lundman och Hällgren Graneheim. Datainsamling gjordes genom intervjuer med fyra BVC-sjuksköterskor. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskan upplevde att föräldrastöd var något som utfördes varje gång hon träffade föräldrarna. Genom att finnas till för familjen och stärka föräldrarnas egna resurser kunde hon stödja dem i föräldraskapet. Ett förändrat samhälle krävde dock en förändrad barnhälsovård och de resurser som gavs påverkade det stöd som kunde erbjudas föräldrarna.</p> / <p>Becoming a parent is an overwhelming experience. It is important to have support available for those who need it in order for parents to safely meet the needs of their child, and to strengthen the development of their child. The Child Health Nurse has a central role in supporting parents with childen aged 0-6 years. The aim of this study was to describe Child Health Nurses experiences of supporting parents. The method being used was a qualitative content analysis with an inductive approach described by Lundman and Hällgren Graneheim. The data was collected through interviews with four Child Health Nurses. The result shows that the Child Health Nurses experienced that parenting support was something which took place each time they met with the parents. By being there for the family and by strengthening the own resources of the parents, she could support their parenting. A changed society demanded a change in child health care and the conditions given influenced the support available for parents.</p>

Bakgrunden visar att hembesök till nyblivna föräldrar är en bra och väletablerad metod för personal vid barnavårdscentralen och är en del av det nationella Barnhälsovårdsprogrammet som erbjuds alla barn och deras föräldrar. Syftet med föreliggande studien var att genom intervjuer med distriktssköterskor vid barnavårdscentraler belysa deras arbete med och reflektioner kring hembesök hos nyblivna föräldrar. Metoden var en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Åtta distriktssköterskor som arbetar vid barnavårdscentraler runt om i ett län intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga av de intervjuade distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med hembesök till nyblivna föräldrar, då det gav en möjlighet att skapa en relation på ett helt annat sätt än vid enbart besök på mottagningen. Andra fördelar med hembesöket var att distriktssköterskan fick en chans att se familjens hem och relationen mellan såväl föräldrarna som mellan förälder och barn. Det som oftast försvårade arbetet med hembesök var tidsbrist eller brist på kollegor eller färdmedel. Resultatet av intervjuerna utmynnade i ett tema för de tre första kategorierna; Viljan finns att genomföra hembesök, men vissa svårigheter finns för att lyckas. Slutsatsen av denna studie är att de distriktssköterskor som arbetar med BVC-verksamhet och hembesök till nyblivna föräldrar anser att besöken är väldigt viktiga för att kunna etablera en bra relation med familjerna. Det som ibland försvårar arbetet är hur hembesöken prioriteras av såväl ledning och chefer, men även av distriktssköterskorna själva. Andra hinder i arbetet är brist på tid, kollegor och färdmedel. / The background shows that home visits to new parents is a good and well-established method for the staff at the child care center and is part of the National Child Health program offered to all children and their parents. The aim of the present study was through interviews with district nurses at the child health centers highlight their work and reflections on home visits to new parents. The method was qualitative with descriptive design. Eight district nurses working at Child Care Centers around a county were interviewed using semi-structured interviews. The results showed that all of the interviewed district nurses felt that it was important to do home visits to new parents, as it gave an opportunity to create a relationship in a completely different way than the mere visit to the clinic. Other advantages of the home visit were that the district nurse had a chance to see the family´s home and the relationship between the parents and between parents and child. Lack of time, colleagues that could fill in at the center and transportation hindered home visits. The result of the interviews yielded a theme for the first three categories; The desire is to carry out home visits, but some difficulties are present that hindrance full success. The conclusion of this study is that the district nurses who works at the Child Care Centers, and who conduct home visits to new parents, believe that the visits are very important to establish a good relationship with the families. What sometimes complicates the work is how home visits is prioritized by both management and executives, but also by district nurses themselves. Other obstacles in the work are lack of time, colleagues and transport.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd. Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma. / Background: In society today there’s a reduce of breastfeeding. A good support from midwives and district nurse’s can promote breastfeeding. Support is important even for mothers who can’t or have decided that they don’t want to breastfeed. Aim: District nurse’s experiences of offering professional support to women about breastfeeding. Method: Qualitative method with inductive approach. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Six district nurse’s working in the child health care centre participated in the study. Results: The analysis resulted in three categories; Continuity of support and information, Individually adapted support and Conditions to give support. These resulted in seven subcategories; Breastfeeding from BB to home, Homevisit from distric nurse, Brochures and Amningshjälpen, Cultural differences, Choises and limitations about breastfeeding, Being able to give time and Continuing education and self-responsibility. The result shows that there is a need for more education about breastfeeding. Conclusion: It’s important for mothers to get support about breastfeeding already on BB. Then the district nurse at the child health care centre meets the family regularly and keep giving support after theirs wishes. It’s important for district nurse’s to give a good support both to women who can’t or have decided not to breastfeed.

Tidigare studier har visat att pappor upplever att de känner sig utanför i kontakten med barnavårdscentralen. En av barnhälsovårdens uppgifter är att ge stöd och råd till föräldrar, för att främja barns utveckling. Pappor som inte är delaktiga, kan leda till otrygg anknytning mellan barnet och föräldern, vilket kan påverka barnets fortsatta utveckling. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av pappors delaktighet i samband med kontakt med barnavårdscentralen. Studien hade en kvalitativ ansats. Individuella semistrukturerade intervjuer gjordes med tolv distriktssköterskor som arbetade på olika barnavårdscentraler i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Möjligheter att vara närvarande, pappans känslor kan påverka delaktigheten och pappor som är aktiva på BVC (barnavårdscentralen). Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att papporna inte var särskilt delaktiga i kontakten med barnavårdscentralen, vilket ofta berodde på att pappan arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att papporna kunde känna sig bortglömda, när fokus främst var på mamman och barnet. Distriktssköterskorna upplevde att papporna hade andra frågor och var intresserade av andra ämnen än mammorna. Majoriteten av distriktssköterskorna upplevde att pappornas delaktighet i kontakten med barnavårdscentralen ökade, och att det delvis berodde på att distriktssköterskan själv hade ändrat inställning till pappors delaktighet och därmed mer aktivt bjöd in papporna nuförtiden. / Previous studies has shown that fathers feel left out of the contact with the child health centre. One of the assignments of the child health services is that of giving support and advice to parents, in order to promote the development of the child. When the father is not involved it can lead to insecure attachment, and also affect the development of the child in a negative way. The aim of this study was to describe district nurses experience of fathers participation in contact with the child health centre. A qualitative approach was used. Individual semi-structured interviews were conducted with twelve district nurses working in child health centres. The interviews were analysed with a qualitative content analysis. Analysis of the interviews resulted in three categories: The ability of being present, fathers feelings could affect the participation, fathers who are active in the child health centre. The result of this study showed that the district nurses experienced that fathers could feel forgotten, when the main focus was of the mother and child. The district nurses experienced that fathers had different questions and were interested in other subjects than the mothers. The majority of the district nurses experienced that fathers participation in the contact with the child health centres increased, in part of the district nurses change of attitudes towards fathers participation, leading to more active invitation of the fathers.

<p>Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet.</p> / <p>The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära.</p><p>Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna.</p> / <p>The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points.</p><p>Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.</p>