<p>Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till.</p> / <p>The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på nyblivna föräldrars tankar kring främst föräldraledighet, amning, föräldrautbildning, barn- och mödravården, med tyngdpunkt på vårdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 föräldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vården de hade fått från både MVC och BVC, men enskilda föräldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de träffat. Informanterna var också nöjda med bemötandet, då båda föräldrarna kände sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla föräldrar ville vara hemma med sitt barn under någon period, vilket berodde på personliga skäl och en vilja att vara med sitt barn. Hos hälften av paren tog mamman ut största delen av föräldraledigheten. Orsaken till detta var i huvudsak amningen, men även ekonomiska orsaker spelade in. Att amning är en stark aspekt för vem som är föräldraledig först gäller fortfarande, och informanterna upplevde att det var något som även vården förespråkade starkt. Angående föräldrautbildningen tyckte alla föräldraparen att studiebesöket på förlossningen var det som gav mest, samt att få träffa andra blivande föräldrar. En brist som nämndes var att informationen som gavs var sådant som de flesta redan kände till. / The aim of this study was to find out what new parents think about parental leave, parental education, the child welfare center and the prenatal clinic. The main focus was on what role the care system played and to what extent the father was involved. Eleven parents were interviewed and the findings were analysed and put into different themes. The result showed that most of the parents were satisfied with the care given at the child welfare center and the prenatal clinic. The participants also thought they were well treated by the nurses and midwives during the encounters. Both parents felt equaly involved while talking to the midwife. All of the parents wanted to have parental leave to some extent and the main reason was that they wanted to spend time with their child. In half of the cases mothers used the greater part of the parental leave. Both breast-feeding and economical aspects were mentioned to be reasons for this. The participants felt that the child welfare center and the prenatal clinic strongly recommended breast-feeding which contributes to the fact that breast-feeding still is a key aspect in the decision on which parent who is going to stay at home with the child during the fist period. All of the parents thought that the visit to the delivery department was the best part during the parental education, they also appreciated meeting other people in the same situation. The general information given during the regular meetings were things that many of the participants already knew and could for that reason have been more detailed.

Syftet med studien var att beskriva hur mammor och pappor upplever BVC kontakten. Totalt deltog tio mammor och tio pappor och data samlades in via intervjuer. Resultatet visade att både mammor och pappor överlag var nöjda med BVC personalens bemötande. De flesta respondenterna ansåg att BVCs verksamhet riktades mer till mammorna. Papporna beskrev att de ville få större möjlighet till delaktighet i BVC. Flera föräldrar var missnöjda med BVC verksamhetens organisation och struktur, och då främst tillgängligheten. Både mammor och pappor hade åsikter om BVCs upplägg, främst när det gällde öppettiderna och telefontiderna. De uttryckte stark önskan om att öppettiderna vid BVC borde förändras. När det gällde innehåll i BVC-verksamheten hade föräldrarna olika uppfattningar om informationen från BVC personalen gällande råd och stöd. Mammorna upplevde att de fått för lite information samt att den information som gavs inte var relevant för tillfället. Papporna upplevde att de fick för mycket information vid ett och samma tillfälle. Detta kunde medföra att informationen blev svår att tillgodogöra sig. Mammorna och papporna beskrev att de var nöjda med de täta hälsokontrollerna och med föräldragrupperna och den sociala gemenskap som de gav. Papporna ansåg det som mycket viktigt att vara delaktiga men BVCs öppettider upplevdes som ett hinder för detta. De uttryckte även en stark önskan om riktat stöd i deras nya roll som pappor och särskilda pappagrupper med en manlig samtalsledare efterfrågades. Mycket av BVCs verksamhet vänder sig till mammorna och för att undvika att papporna upplever ett utanförskap borde papporna stödjas genom speciellt riktad verksamhet. / The aim of the study was to describe how mothers and fathers experience their contact with the child health center. Ten mothers and ten fathers participated and the data were gathered via interviews. The results showed that both mothers and fathers were satisfied with the response at the child health center. Most of the respondents considered that the child health center activity was aimed more to the mothers. The fathers described that they wanted an extended possibility to participate in the activitys at the child health center. Several parents were dissatisfied with the organisation and the structure of the child health center mainly concerning opening hours and telephone hours. They expressed a strong will that opening hours at the child health center should be changed. When it concerned information contents regarding support the parents had different views. The mothers experienced that they recived too little information and that the information given not was relevant for the occasion. The fathers described that they recived too much information at one and the same time and that the information became difficult to incorporate. Both mothers and fathers described that they were pleased with the frequent health controls. The participants in the study were also pleased with the parent groups and the social community they provided. The fathers in the study considered it as very important to participate but experienced opening hours as an obstacle for this. They also expressed a strong will about support in their new role as fathers and also requested special groups for fathers with a male leader. A lot of the child health centers activity turns itself to the mothers and in order to avoid fathers feel out of it the fathers should be supported through father- focused programs.

Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära. Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna. / The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points. Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.

Ett stort antal barn utsätts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gånger under sina första sex levnadsår. Sjuksköterskan ges därmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till föräldrarna. Barn som utsätts för fysiska övergrepp upptäcks många gånger inte förrän det är för sent, när något allvarligt redan inträffat som leder till akut kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att de utsatta barnens situation upptäcks så tidigt som möjligt i vårdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök på barnavårdscentralen [BVC]. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan på BVC upptäcker och hanterar att ett barn är utsatt för fysiska övergrepp i hemmet. Studien gjordes med en induktiv, deskriptiv kvalitativ ansats.  Genom ett strategiskt urval intervjuades sju informanter. Intervjuerna transkriberades ordagrant, texten analyserades med manifest innehållsanalys. Under arbetets gång växte tre kategorier fram: använder sina sinnen, möter olika hinder och söker stöd för att anmäla. Resultatet visade att upptäckten och hanteringen när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp var en svår och komplex uppgift för sjuksköterskan som ofta kände sig villrådig och osäker på att fatta rätt beslut. Som svar på forskningsfrågan växte ett tema fram: genom att våga se och agera, som beskriver processen sjuksköterskan går igenom från det att hon får den första misstanken till dess att hon beslutar sig för att göra en anmälan. Författarna har under arbetets gång fått insikt i vikten av att sjuksköterskan har modet och förmågan att våga se och agera när ett barn är utsatt för fysiska övergrepp. Förhoppningen är att studien ska belysa vilka verktyg och strategier som krävs för att hantera den känslomässiga påfrestning och de dilemman som upptäckten innebär så att misstänkta övergrepp förhoppningsvis kan upptäckas, ifrågasättas och anmälas mycket tidigare för barnets bästa. / A large number of children are regularly physical abused in their homes. Most of them visit the child health center on several occasions during their first sex years. During this period of time the nurse has good opportunities to examine and observe the child and also to establish a good relationship to the parents. Abused children are often not recognized until the damage is already a fact, which usually occurs in connection to an emergency visit at the health care services. It is of most importance that these children are recognized as early as possible, preferably already at the regular check-ups at the child health center. The purpose of this study was to describe how the nurse on the child health center recognizes and deal with a child that has been physical abused in the home. The study has been done with a inductive, descriptive and qualitative approach. By a strategic selection seven informants were interviewed. The interviews were literally transcribed followed by a thorough analysis with focus on the manifest content. Through the process of the study three categories revealed: using their senses, meets various obstacles and seeking support for filing a report. The result showed difficulties in recognizing an abused child but also difficulties in how to deal with it once discovered. The nurse often feels hesitant and insecure in how to proceed and whether the right decision is made. In response to the research question a theme developed: by daring to look and act - describing the process a nurse goes through from getting the first suspicion until she decides to file a report. During the process of the study the authors have gained knowledge in the importance of the nurses´ courage and ability to see and act when a child has been physical abused. Hopefully this study will enlighten the necessary tools and strategies that are required to handle the emotional strain and the dilemma which the discovery means. And hopefully our study will contribute to an improvement in recognition, questioning and filing report of abused children at a much earlier stage.

To identify children at risk of developing a language disability, the majority of Swedish Child Health Centers (CHCs) have since the early 90’s conducted language screening with 3-year olds using Westerlund’s method or with 2,5-year olds using Miniscalco’s method. The National Board of Health and Welfare has published a new national child healthcare program (Socialstyrelsen, 2014b) in which the language screening in Uppsala municipality needs to resituate to when the child is 2,5 years old. This is due to the fact that a team evaluation is going to be performed when the child is 3 years old. The study aimed to evaluate the process and screened 70 children in 4 CHCs with a revised version of Westerlund’s method. That method was chosen because of the fact that nurses at CHC’s in Uppsala already use it on 3-year olds. Out of the 70 children, 16 failed and were followed up at 3 years of age. By then 9/16 failed again. This gives the screening 44% false positive results, which means that 44% of the children that screened positive are not actually at risk of developing a language disability. The same number for Westerlund’s original method is 4,5% (2/44) and Miniscalco’s is 48% (12/25). The later is interesting in comparison with this study due to the fact that they involve children of the same age. When conducting a clinical evaluation for Westerlund’s revised method involving 2,5-year olds, important factors to look further at are true/false positives and outcome per screening section. If the patterns found in this study are somewhat alike the patterns shown when screening a larger study population, the referential criteria might need a re-evaluation. The nurses involved in this study believe the screening works well with younger children, but they wish for more contact with a speech language pathologist to discuss difficult cases. Keywords: language screening, child healthcare program, CHC, language disability, Westerlund’s method / Sedan början av 90-talet har det på Sveriges barnavårdscentraler (BVC) utförts undersökning av barns språk – språkscreening – med syfte att identifiera barn som riskerar att få problem med sin språkutveckling. Merparten av alla BVC har använt antingen Westerlunds metod när barnen är 3 år eller Miniscalcos metod när de är 2,5 år. Socialstyrelsen inleder nu ett nationellt barnhälsovårdsprogram och föreslår i sin Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014b) att språkscreeningen ska göras vid 2,5 - 3 års ålder samt att ett teambesök med läkare och sjuksköterska ska göras vid 3 års ålder. Detta innebär i praktiken att språkscreeningen i Uppsala län flyttas från 3 år till 2,5 år. Syftet med föreliggande studie var att göra en inledande utvärdering kring huruvida Westerlunds metod kan användas på 2,5-åringar. Utvärdering av tidigareläggande av Westerlunds metod gjordes bland annat eftersom sjuksköterskorna på BVC i Uppsala under många år använd denna metod på 3-åringar, vilket gör att förfarandet är väl inarbetat. Fyra BVC deltog i en utprövning där totalt 70 barn screenades, av vilka 16 fick positivt utfall och följdes upp igen vid 3 år. I nio av fallen blev resultatet fortsatt positivt medan övriga sju barn klarade uppföljningen utan anmärkning. Det betyder att 44 % (7/16) av barnen fick positivt resultat fast de inte riskerar att få problem i sin språkutveckling – de screenades falskt positivt. Samma siffra för Westerlunds ursprungliga metod är 4,5 % (2/44) och för Miniscalcos metod 48 % (12/25). Det senare är intressant jämfört med denna studie då de omfattar barn i samma ålder. Vid en klinisk validering av Westerlunds metod på 2,5-åringar blir det viktigt att undersöka och jämföra såväl sant/falskt positiva som utfall per delmoment metoderna emellan. Om mönster liknande de i denna studie återfinns med en större studiepopulation kan remisskriterierna behöva ses över. Sjuksköterskorna som deltog i utprövningen anser att screeningen fungerar väl med 2,5-åringar, men de önskar bland annat mer logopedkontakt för handledning samt en lathund med varningssignaler att vara uppmärksam på gällande barns språkutveckling. Nyckelord: språkscreening, barnhälsovårdsprogram, barnavårdscentral, språkstörning, Westerlunds metod

Bakgrund: Barn som far illa är ett ökande samhällsproblem som kan ge konsekvenser för barns hälsa. BHV-sjuksköterskan har möjlighet att upptäcka barn som far illa. Enligt socialtjänstlagen finns en skyldighet att anmäla, trots det visar tidigare forskning att det kan upplevas svårt och att riktlinjer kan behöva förtydligas. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av orosanmälningar vid misstanke om att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio BHV-sjuksköterskor i Halland. Dataanalysen utgick från Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter kategoriserades i tre huvudkategorier; Att ta beslutet, Organisatorisk påverkan, Föräldrarnas påverkan. Konklusion: Studien belyser beslutet kring en orosanmälan som komplext och känsloladdat. Rutiner, riktlinjer, teamarbete och stöd från chefen beskrevs vara viktigt. Förbättrade rutiner skulle kunna leda till att fler barn som far illa upptäcks. Brister i samarbetet med socialtjänsten framkom som försvårande. Bemötandet av föräldrarna var viktigt för relationen och negativa reaktioner från föräldrarna kunde försvåra att göra orosanmälningar. Vidare forskning från föräldrarnas perspektiv samt djupare undersökning av samverkan med socialtjänsten skulle behövas. / Background: Children who are victims of maltreatment is an increasing society problem, which can have consequences for children’s health. Pediatric primary nurses have an opportunity to detect these children. According to the law there is an obligation to report when maltreatment is suspected. Research has shown that it can be difficult and that improved guidelines is needed. Aim: The aim of this study was to describe pediatric primary nurses’ experience of mandatory reports if children are suspected to be victims of maltreatment. Method: Semi-structured interviews have been conducted with nine pediatric primary nurses in Halland. The data analysis was based on Qualitative content analysis (Graneheim and Lundman, 2017). Results: Three main categories were identified; To make the decision, Organisational involvement, The parents’ involvement. Conclusion: The study highlights the decision regarding a mandatory report as complex and emotional. Routines, guidelines, teamwork and support from the employer are described as important. Improved routines could make it easier discovering child maltreatment. Shortcomings in the cooperation with social services emerged as obstructing. The reception of the parents was important and negative reactions could make mandatory reports difficult. Research of the parent’s perspective, and investigation into the cooperation with the social services, is needed.

Bakgrund: Övervikt hos barn är ett växande folkhälsoproblem som hotar barns psykiska och fysiska hälsa. Distriktssköterskan har i uppdrag att främja barns hälsa i sitt arbete på barnavårdscentralen och kan med hjälp av familjefokuserad omvårdnad se till barnets helhet. Föräldrarna har ett stort inflytande över sina barns levnadsvanor och det är därmed av stor vikt att undersöka upplevelsen av det hälsofrämjande arbetet utifrån deras perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur föräldrar till barn med övervikt upplever distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på barnavårdscentralen. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med 9 föräldrar som erhåller eller har erhållit stöd och behandling via barnavårdscentralen när barnet var i åldern 2 – 5 år. Data analyserades utifrån kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i 2 huvudkategorier: ”Baksidan av tillväxtkontroller” och ”Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet”. I “Baksidan av tillväxtkontroller” identifierades 2 underkategorier: “Olika syn på barnets övervikt” och “Känslan av att vara övervakad utan nytta”. I “Skiftande uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet” identifierades fyra underkategorier: “Konkret rådgivning”,“Användbar rådgivning och positiva effekter”, “Brister i rådgivning och kompetens” och“Kampen mellan att följa råden och göra det bästa för sitt barn”. Slutsats: Behandlingen på barnavårdscentralen väckte mycket känslor hos föräldrarna och de hade sitt barns bästa i fokus huruvida de valde att följa behandlingen eller inte. Föräldrarna beskrev både positiva och negativa upplevelser av distriktssköterskans rådgivning och bemötande, vilket till stor del påverkade om familjen förändrade sina levnadsvanor. / Background: Obesity in children is a growing public health problem that threatens children's mental and physical health. The district nurse is tasked with promoting children's health through her work at the childcare centre and, with the help of family-centred care, can taken care of the child as a whole. Parents have a great influence over their children's lifestyle and it is therefore of great importance to examine the experience of the health promotion work from their perspective. Aim: The purpose of the study is to shed light on how parents to overweight children experience the district nurse's health promotion work at the childcare centre. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Semi-structured interviews with 9 parents who receive or have received support and treatment via the childcare centre when the child was aged 2 -5 years. The data was analysed based on qualitative latent content analysis. Results: The results are reported in 2 main categories: “The back side of growth controls” and “Changing perceptions of health promotion work". In "The back side of Growth controls" could 2 subcategories be identified: "Different views on the child's obesity" and "The feeling of being observes without benefit". In "Changing perceptions of health promotion work" 4 subcategories could be identified: "Concrete advice", "Useful advice and positive effects", "Deficits regarding advice and competence" and "The struggle between following the advice and doing the best for one's child". Conclusions: The treatment at the childcare centre aroused a lot of emotion in the parents and they had their child's best interests in focus regardless they chose to follow the treatment or not. The parents described both positive and negative experiences of the district nurse's advice and treatment, which largely influenced whether the family changed their lifestyle.