Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljers upplevelser av vårdsammanhang i Sverige är eftersatt när det kommer till mötet med barnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hur regnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åtta vårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i Boråssamt Göteborgsområdet. Regnbågsfamiljernas upplevelse av barnavårdscentraler innefattar flera positiva erfarenheter såsom trygghet med att få rätt vård samt hög delaktighet i vårdmötet för den icke-biologiska mamman. Bland de negativa erfarenheterna berättas genomgående om heteronormativa inslag främst i form av osynliggörande språkbruk. Informanterna uppger även att barnavårdscentraler har uppvisat ett konservativt genusperspektiv och bristande kunskap om regnbågsfamiljers sätt att skaffa barn. Ytterligare ett område som varit undermåligt är den visuella representationen av regnbågsfamiljer exempelvis i tidskrifter, filmer och affischer med mera. Dessa är områden som barnhälsovården bör inrikta sig på att förbättra. Regnbågsfamiljernas positiva och negativa erfarenheter av mötet med barnavårdscentralen påverkar deras känsla av utanförskap, vilket är det tema vi funnit som övergripande för vårt resultat.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Bakgrund: Fyrtioen miljoner barn runt om i världen under 5 års ålder lider idag av övervikt eller fetma. Detta ställer högre krav på BVC-sjuksköterskans arbete med prevention av övervikt och fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors reflektioner kring sitt arbete med övervikt och fetma hos barn mellan 2 och 5 år inom primärvården. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design har använts i denna studie. Datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med nio kvinnliga BVC-sjuksköterskor som hade erfarenhet av fetma och övervikt hos barn mellan 2 och 5 år. Materialet analyserades med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Huvudresultat: I analysprocessen framkom ett tema och fyra kategorier. Temat var Att inte skuldbelägga föräldrarna och skapa förutsättningar för livsstilsförändringar för hela familjen. De fyra kategorierna som framkom var: Förutsättningar i BVC-sjuksköterskans arbete, Ett familjefokuserat arbetssätt, BVC-sjuksköterskans förebyggande arbete samt Hinder och utmaningar i BVC-sjuksköterskans arbete. De BVC-sjuksköterskor som deltog beskrev önskan av att inte skuldbelägga föräldrarna och hur de försökte skapa förutsättningar för en livsstilsförändring för att kunna passa hela familjen. Ibland hade dock BVC-sjuksköterskorna svårt att utföra detta arbetet på grund av olika hinder. BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna var det största hindret i arbetet med livsstilsförändringar hos familjen. Slutsats: BVC-sjuksköterskor behöver mer tid och kunskap inom området barnfetma, för att lättare kunna hjälpa föräldrarna så att familjen kan uppnå en livsstilsförändring, som i slutändan hjälper barnet att uppnå en hälsosammare kroppsvikt.

Födoämnesallergi klassificeras som ett hälsoproblem som tenderar att öka över tid. Barnavårdscentralen och de specialistsjuksköterskor som arbetar där har en viktig roll i att upptäcka, stödja och ge information till familjer vars barn drabbas av en födoämnesallergi. Forskning finns främst ur ett familjeperspektiv, men är begränsad ur ett omvårdnadsperspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Ett strategiskt urval gjordes och totalt deltog åtta barnhälsovårdssjuksköterskor. Transkriberingen utfördes ordagrant och bearbetningen av inkomna data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys såsom den är beskriven av Elo och Kyngäs (2008). Analysen mynnade ut i fyra kategorier och tio subkategorier. Följande fyra kategorier presenteras; Upplevelsen av att möta en variation av föräldrar, Upplevelsen av att ge individuellt stöd, BHV-sjuksköterskors kompetens och BHV-sjuksköterskors yrkeserfarenhet. Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna upplevde att föräldrar främst uppvisade oro och att individuellt stöd var att eftersträva. Förmågan att kunna ge ett individuellt bemötande kunde vara svårt med tanke på den variation av föräldrar som barnhälsovårdssjuksköterskorna mötte. Kommunikationshinder i form av föräldrars egen förmåga och kulturella skillnader, var en utmaning. Likaså var barnhälsovårdssjuksköterskorna beroende av yrkesmässiga direktiv och kollegialt stöd i mötet med föräldrar vars barn misstänks ha en födoämnesallergi. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en central roll i att identifiera födoämnesallergi och vara föräldrars stöd och samordnare. Studien diskuterar och reflekterar över styrkor och svagheter och tydliggör utmaningar som barnhälsovårdssjuksköterskor ställs inför. Studien kan ligga till grund för fortsatt forskning inom ämnet samt bidra till ökad uppmärksamhet och medvetenhet kring födoämnesallergi hos barn.

Bakgrund:Genom att arbeta mer familjecentrerat skapas relationer till familjer och vården kan på så sätt ge en vård av högre kvalitet. Ett samtal även med fäder behövs för att få en bättre syn på hela familjesituationen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva BHV-sköterskors erfarenheter av att genomföra enskilda partnersamtal inom Barnhälsovården.Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att skapa förtroende i en relation, stöd i föräldraskapet, hur BHV-sköterskorna erbjuder enskilda partnersamtal, underlag för samtal och kunskap och stöd i arbetet med enskilda partnersamtal. I resultatet framkom att BHV-sköterskor upplever att de enskilda partnersamtalen bidragit till en bättre helhetssyn på familjesituationen och en djupare kontakt med fäder. Konklusion:Att fäder känner förtroende för BHV-sköterskornavar viktigt och att BHV-sköterskornastöttar fäder i att vara delaktiga för att skapa en god relation mellan fäder och barn. Hur BHV-sköterskorna erbjuder de enskilda partnersamtalet är viktigt då det kan påverka om fäder väljer att delta eller inte. För att de enskilda partnersamtalen ska bli så bra som möjligt är det viktigt att BHV-sköterskor fått den utbildning som behövs och mer utbildning inom samtalsmetodik var önskvärt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar är ett omfattande folkhälsoproblem. Att få barn innebär för många nyblivna mödrar en stor omställning och att drabbas av psykisk ohälsa som exempelvis depression efter förlossningen är vanligt. Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen har möjlighet att tidigt kunna identifiera psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar och vidta hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Att belysa erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnavårdscentralen gällande det hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex specialistsjuksköterskor från fyra olika barnavårdscentraler i två olika län i Mellansverige. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: De huvudsakliga resultaten presenterades genom tre huvudkategorier för att belysa specialistsjuksköterskornas erfarenheter: mötet med den nyblivna modern, identifiera psykiska ohälsa hos den nyblivna modern och samverkande insatser i omvårdnadsarbetet. Huvudkategorierna indelades i två respektive underkategorier: att etablera en omvårdnadsrelation, att stödja moderns förutsättningar, att använda strategier och verktyg, att besöka modern i hemmet, att arbeta i team samt att främja sociala relationer. Resultatets övergripande tema sågs vara relationens hälsofrämjande betydelse för den psykiska hälsan. Diskussion: Alliansen i omvårdnadsrelationen var det mest väsentliga i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet gällande psykisk ohälsa hos nyblivna mödrar, vilket kopplas an till Peplaus omvårdnadsteori. Den sociala jämförelsen modern gjorde till sin omgivning kunde på olika sätt stärka och försämra den psykiska hälsan. Slutsats: Specialistsjuksköterskan på barnavårdscentralen behöver i relationsskapandet ha i beaktning hur olika sårbarhetsfaktorer kan påverka den psykiska hälsan hos nyblivna mödrar och tillämpa omvårdnadsstrategier utifrån mödrarnas sammanhang. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Föräldraskap och barnuppfostran i Sverige har förbättrats sedan 1980-talet. Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag att inkludera och främja båda föräldrarnas delaktighet i föräldraskapet. Pappor har känt sig exkluderade och ovälkomna till BVC. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av pappors delaktighet i samband med barns hälsobesök på BVC. Metod: Magisteruppsatsen baserades på en kvalitativ metod där data inhämtats via nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier: Pappors deltagande i barnhälsovården, Ett jämlikt föräldraskap eller inte och BVC som stödjande verksamhet. Åtta underkategorier skapades: Förändring av papparollen, Föräldralediga pappor, Pappor som avstår från att delta, Delat ansvar, Delaktiga pappor, Skillnader i delaktighet relaterat till kultur, ålder och antal barn, Distriktssköterskans aktiva arbete med att involvera pappor och Samtal riktat specifikt till pappor. Diskussion: Pappors deltagande under hälsobesök på BVC har ökat, både enligt distriktssköterskors erfarenheter och tidigare forskning men det fanns fortfarande de pappor som var frånvarande. Slutsats: Ytterligare forskning hade kunnat genomföras för att identifiera vilka pappor som inte är delaktiga under hälsobesöken på BVC ur ett större perspektiv och därefter ta reda på vad de behöver för att möjliggöra deras delaktighet. Detta för barnets bästa att ha en delaktig pappa under alla moment som rör barnet. / <p>2023-05-30</p>

Tidigare forskning visar att vårdpersonalen har en viktig nyckelroll i att främja nyblivna mödrars hälsa den första tiden efter barnafödandet. Detta eftersom hälsofrämjande arbete i form av individanpassad informationsförsörjning och kunskapsstöd kan påverka nyblivna mödrars hälsa avsevärt. Uppsatsen har följaktligen fokuserat på att studera hur barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler arbetar hälsofrämjande med nyblivna mödrar. För att kunna undersöka sköterskornas hälsopedagogiska funktion inom den postnatala vården har studien utgått från ett salutogent perspektiv på hälsa samt ett sociokulturellt perspektivet på lärande. Totalt genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer med barn- och distriktssköterskor på barnavårdscentraler i Sverige. För att analysera data användes en kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att nyblivna mödrars hälsa kan stärkas genom salutogena och pedagogiskt anpassade tillvägagångssätt under den postnatala perioden. Sköterskornas pedagogiska och hälsofrämjande arbete förutsätter förtroendeingivande relationsbyggande gentemot mödrarna och innefattar individ- och behovsanpassat samtalsstöd, informationsförsörjning, tillgänglighet och samarbete med externa resurser. Sköterskornas hänsynstagande insatser hjälper mödrar, oavsett socioekonomiska förutsättningar och etnisk tillhörighet, att hantera sin nya livssituation och stärka ett autonomt moderskap. Sammantaget ökar detta förutsättningarna för en mer jämlik mödravård. För vidare forskning rekommenderas att studera hur båda föräldrarnas hälsa kan främjas i den postnatala perioden.

Sjuksköterskor verksamma på barnavårdscentral (BVC) möter dagligen flyktingbarn och deras föräldrar i sitt arbete och dessa möten ser olika ut beroende på olika faktorer. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors arbete med flyktingbarn och deras föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier: att skapa trygghet, att vara lyhörd och att ge stöd. I kategorin att skapa trygghet beskrev BVC- sjuksköterskor hur de arbetade för att skapa jämlik vård, öka tillgängligheten samt belyste de vikten av kontinuitet i vården för flyktingbarnen. Kategorin att vara lyhörd innefattade sjuksköterskors sätt att se det enskilda barnets behov. Detta tillämpades med respekt, förståelse och acceptans för kulturella skillnader. Att ge stöd genom behjälplighet vid språk-och kommunikationssvårigheter, rätt anpassad information och samverkan med andra professioner gav flyktingbarnen tryggare och snabbare integrering i det svenska samhället. Svårigheter som BVC- sjuksköterskorna beskrev var kommunikation via tolk, brist på resurser och brist på kontinuitet i arbete med flyktingbarn. Fortsatt forskning behövs för att få ökad kunskap och förståelse kring flyktingbarns behov. Det behövs även fortsatta studier i utveckling, organisation och samordning av verksamheter som bedriver vård och omsorg för flyktingbarn. / Nurses working in Child Health Centers (CHC-nurses) face daily refugee children and their parents in their work and these meetings vary depending on various factors.The aim of this study was to describe CHC-nurses experience of working with refugee children and their parents. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; to create security, to be responsive and to provide support. In the category to create security the CHC-nurses described how they worked to create equal care, increase accessibility, and highlight the importance of the continuity in the health care of refugee children. Category to be responsive comprised nurses' approach to the individual child's needs which was applied with respect, understanding and acceptance of cultural differences. Providing support through helpfulness with language and communication difficulties, the right customized information and collaboration with other professions gave refugee children safer and faster integration into the Swedish society. Difficulties described by the CHC-nurses were communication through interpreters, lack of resources and lack of continuity in the work with refugee children. Continued research is needed to increase knowledge and understanding of refugee children’s needs. Further studies in development, organization and coordination of activities engaged in health care for refugee children are needed.

Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.