Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

Individer med funktionsvariation är ur ett samhällsperspektiv en utsatt grupp, trots erhållandet av samma rättigheter till ett gott liv som övriga samhällsmedborgare. Föräldraskapet till barn med funktionsvariation, kan resultera i ett extra omvårdnadsansvar för att tillgodose barnets behov och rättigheter, vilket ibland med förnegativ inverkan på föräldrars hälsa. Antalet barn som är i behov av extra stöd för att uppnå sin fulla potential ökar. Den studerade koordinatorinsatsen verkar från ett personcentrerat förhållningssätt genom att kartlägga behov av stöd, identifiera och informera om samhällets stöd och tjänster från olika aktörer och förmedlar kontakter för att komma vidare i intern och extern vårdprocess. Syftet är att skildra föräldrars upplevelser av erhållandet av en koordinator. Kandidatstudien genomfördes i form av en litteraturstudie med innehållsanalys bestående av 10 artiklar. Resultatet synliggjorde föräldrarnas upplevelser av den relationella professionalismen som innebar stöd, kunskap och tillgänglighet vilket främjade välmående. De identifierade upplevelserna resulterade i tre kategorier; Att främjas välmående; Att erhållas kunskap genom kommunikation och Att erhållas stöd i vårdsamordning. Resultatet diskuterades utifrån vikten av att erhålla stöd i föräldraskapet sett till mänskliga rättigheter, gällande lagstiftning samt politiska mål i enighet med Agenda 2030 för att främja en nationell vårdutveckling som möter föräldrars behov i vårdens utformning.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förändringar som förväntas av en inkorporering av Förenta Nationernas barnkonvention i svensk lagstiftning. Sveriges riksdag röstade sommaren år 2018 igenom regeringens förslag om att inkorporera barnkonventionen, vilket innebär att konventionen blir svensk lag. Sverige har sedan ratificeringen år 1990 varit tvungna att följa barnkonventionens bestämmelser, dock har konventionen inte fått det genomslag som förväntats i landet. Regeringen anser att barnkonventionen genom en inkorporering kommer bidra till ett tydliggörande för barnens rättigheter. Studien kommer även granska och identifiera hur barnkonventionen ska inkorporeras, vilka insatser som regeringen har beslutat om och hur dessa ska genomföras. En inkorporering är dels önskvärd men även kritiserad, därför ska studien även analysera för vilka utmaningar och svårigheter som finns vid en inkorporering. Huvudproblemet som studien syftar till att diskutera är om inkorporeringen av barnkonventionen kommer vara tillräcklig för att luckorna i det barnrättsliga arbetet i Sverige ska tillgodoses. Syftet har besvarats genom intervjuer med sex personer som har kunskap om barnens rättigheter och information om dels den kommande inkorporeringen, dels de insatser som beslutats om samt de utmaningar som finns vid inkorporeringen av barnkonventionen. Resultatet visar att de förändringarna som intervjupersonerna förväntade sig av en inkorporering av barnkonventionen var både positiva och negativa. De positiva förväntningarna är att barnkonventionen får mer genomslag. Att barnets bästa kommer att prövas och att dem kommer att komma till tals i större utsträckning än tidigare. Ytterligare en positiv förändring är att Barnkonventionens kan bidra till en synvända för alla människor i samhället. Det vill säga, hur vi ser på barn, behandlar barn och pratar med barn. De negativa förväntningarna och utmaningarna vid en inkorporering är att konventionen kan uppfattas vag och att den i sig inte utgör en beslutsgrund. Det är därför viktigt att barnkonventionens bestämmelser fortsätts transformeras in i nationell lagstiftning. I intervjuerna uttrycktes även en oro för att regeringens ansvar i att se till att barnkonventionen följs förflyttas till rättstillämparen och att arbetet med att transformera konventionens bestämmelser stannar av. Studien identifierar även behovet av övriga insatser i form av kunskapslyft i skolan där barnen får lära sig om barnkonventionen och deras rättigheter och behovet av att regeringen fattar ett beslut om att tillträda tilläggsprotokoll 3. Det frivilliga tilläggsprotokollet utgör en möjlighet för barn att överklaga beslut som fattats i ärenden som rör dem till FN:s barnrättskommitté. / This study aims to investigate what changes are expected of the incorporation of the United Nation Convention on the Rights of the Child into Swedish legalisation. The Swedish Parliament voted in the summer of 2018 through the Government's proposal to incorporate the Convention into Swedish legislation through incorporation. Since the ratification in 1990, Sweden has had to comply with the provision of the Convention, but the Convention has not had the impetus that was expected in the country. The Government believes that the Convention of the Rights of the Child, through incorporation, will introduce a symbolic clarification of the rights of the children. The study will also research and identify how the convention will be incorporated, what interventions the government has decided on and how these will be implemented. Incorporation is partly desirable, but also criticized, therefore, the study will also analyse the challenges and difficulties encountered in the incorporation of the convention of the Rights of the Child into Swedish legislation. The main problem that the study aims to discuss is whether the incorporation of the Convention of the Rights of the Child will be sufficient to accommodate the gaps in child justice in Sweden.     The aim of the study as well as the research questions has been answered through interviews with six individuals who are experts in the children's rights and who have information on the upcoming incorporation, they also have knowledge about the interventions that have been made and the challenges involved in the incorporation of the Convention of the rights of the child.      The result of the study shows that the expected changes that the interviewees had from incorporating the Convention of the Rights of the Child into Swedish legalisation were both positive and negative. The positive expectation is that the Convention will get more impact. That the best interests of the child will be tested in decisions that concern them and that they will be able to express an opinion to a greater extent than before. The negative expectations and challenges of incorporation are that the convention can be perceived undetermined and in itself does not constitute a basis for decision-making. It is therefore important that the provisions of the Convention continue to be transformed into national law. The interviewees also expressed a concern that the government's responsibility to ensure compliance with the Convention might transferred to the legal experts and that the work on transforming the Convention's provisions contingently stops.     The study also identifies the need of knowledge of the Convention of the Rights of the Child among the children. This will contribute to the positive effect that children will understand that they are carriers of rights. Furthermore the interviewees criticise the government’s decision to not incorporate the third additional protocol, optional protocol of the convention on the rights of the child on a communication procedure.

The purpose of the study is to examine the ways in which the Children’s rights convention is used to develop early childhood education for children with special needs. We want to examine how preschool teachers and municipalities relate to the Children’s rights convention when decisionmaking concerning children with special needs, and the resources that will be relevant for these children. In order to answer our questions, we conducted interviews with preschool teachers and officials in two municipalities in Sweden. This in order to identify any differences between theory and practice; does this correspond with what is said in the Children’s rights convention, the Education Act, various policy documents that are in and around the preschool or is there a need to develop this work further, so that the guidelines are followed to a greater extent? We have used a qualitative method with phenomenological and phenomenographic basis. We describe the ecological systems theory of child development, individual, and relational perspective, which we use to analyze our collected material. We also shed light on previous research in the Children’s rights convention and children's right to education, the incorporation of the Children’s rights convention, special education and resources, children's perspective and inclusion and exclusion. We have concluded that the need for an education initiative for the Convention should be used to strengthen children's rights, but also the need for a more active work to actualize what is said in the Children’s rights convention.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om tolkning och tillämplig av barnkonventionen i förskolan, med bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. Jag vill undersöka hur förskolechefer och förskollärare förhåller sig till barnkonventionen samt arbetar utefter den i verksamheten och få en ökad förståelse av vilka svårigheter det finns i arbetet med barnkonventionen. Mina frågeställningar som är grundläggande till arbetet är:• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer de förberedelser som krävs inom förskoleverksamheten inför att barnkonventionen blir svensk lag 2020?• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer arbetet med barnkonvention-en i barngruppen, såväl det nuvarande som det kommande? I min undersökning har jag använt mig av intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor i två olika kommuner, en förskolechef och förskollärare i vardera kommuner. Studien har visat att det finns förskollärare som arbetar med barnkonventionen på förskolorna i dagsläget, men att det arbetet behöver tydliggöras samt belysas för barnen men också vårdnadshavare. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of interpretation and applicable of the Convention on the Rights of the Child in preschool, with the background that the Convention on the Rights of the Child becomes Swedish law in 2020. I want to investigate how preschool managers and preschool teachers relate to the children's convention, and work alongside it in the daily activities to gain a better understanding of the difficulties in-volved in the work of the child convention (UNICEF, 1989). My questions that are fundamental to the work are: • How do preschool teachers and preschool managers describe the prepara-tions that are required in pre-school activities for the Convention on the Rights of the Child to become Swedish law 2020?• How does preschool teachers and preschool managers describe the work on the children's convention in the children's group, both current and future?In my survey I have used relevant literature, previous research and open-ended interviews. The interviews have been conducted at two different preschools in two different municipality, one preschool manager and one preschool teacher in each municipality. The study has shown that they are working on the children's convention at preschools at the present time, but that the work needs to be clarified and highlighted for the children but also the guardian.

<p>The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC’s rights can be put into practice. This study’s purpose is to discover how the Swedish upper secondary schools follow article 3, using pupils’ description of what is best for them as a starting point. Two pupil focus-group interviews have been used to obtain this description, and the pupils views were divided into four main themes: Security, Reception, Studies and development and Influence. These were converted into questionniares for two schools. The result was analyzed using empowerment and SOC (sense of coherence) as theoretical perspectives. Some answers differed between the schools as to how the principle of article 3 is fulfilled. The majority of the pupils are happy with their schools, in spite of difficulties with structural conditions and that life at school isn’t always on the pupils’ conditions.</p>

<p>Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 <em>I God tro</em> men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats. Metoden som användes var intervjuer samt fallstudie av biografisk litteratur. Resultatet visade att barn i sekter utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Vidare visade resultatet att socialtjänsten sällan hjälper dessa barn. Resultaten analyserades utifrån anknytningsteorin, beteendeteori samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen är att 31 av Barnkonventionens artiklar kränks när det gäller barn i sekter. Utifrån anknytningsteori och beteendeteori är de metoder som sekter använder för att kontrollera medlemmarna mycket skadliga för barn, vilket innebär att barn borde skyddas från dessa miljöer. Diskussionen måste lyftas och mer kunskap behövs bland socialarbetare för att hjälpa barn i sekter. Ledordet borde vara att ett barn som far illa är ett barn för mycket.</p> / <p>Children’s situation in cults is an inadequately researched topic. It is 12 years since the governmental investigation SOU 1998:113 <em>I God Tro</em> and little have happened since. Cults tend to isolate themselves from society which leads to difficulties reaching the children, for interventions as well as studies. The purpose of the study is to shed light on the situation of children in cults and the difficulties connected, both for the children themselves and those who attempt to help them with special focus on social services. The study is qualitative with an explorative descriptive approach. The method used was interviews and case studies of biographic literature. The results show that children in cults are victims of physical, psychical and sexual abuse. Furthermore social services seldom help these children. The analysis was based on attachment theory, behavioral theory and the UN Convention on the Rights of the Child. The conclusion is that 31 of the Children’s Convention’s articles are violated in cults. According to attachment theory and behavioral theory the control methods used in cults are harmful to children. Discussion and knowledge among social workers is needed. If one child gets hurt it is one child too many.</p>

I denna uppsats undersöks begreppet ”barnets bästa” med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116. Genom denna textanalys framkommer både likheter och skillnader mellan samhällets syn på barnets bästa. Det kan konstateras att föreställningarna kring vad barnets bästa innebär har förändrats sedan början av 1900-talet. Utvecklingen av barnets bästa hänger samman med en mängd faktorer såsom synen på barn, rådande kultur, normer, värderingar, kunskap, ekonomi, politiska idéer, reformer och genusföreställningar. Slutsatsen är att vuxna såg till barnets bästa även i början av 1900-talet, men att begreppet då hade en annan innebörd. Därmed kan det konstateras att barnets bästa har varit, är och förblir ett begrepp i förändring. / In this paper the conception “the best interest of the child” examines with the starting-point to study which different ideas that exists and have existed about what this means. This conception is not new for today, but it has been debated more frequently after the creation of the United Nations Children’s Convention which was accepted in 1989. However, the best interest of the child is a social construction and therefore the meaning of the conception changes constantly. The method that lays the foundation of this paper is partly an exposition of literature and also a text analysis of two historical sources consisting of a government bill from 1924, prop. 1924:150, and one of the States official reports from 1997, SOU 1997:116. Through this text analysis emerges both similarities and differences between the society’s views on the best interest of the child. The statement is that the conceptions of what the best interest of the child mean have changed since the beginning of the twentieth century. The development of the best interest of the child is connected to many factors such as the view of the child, existing culture, norms, values, knowledge, economy, political ideas, reforms and gender conceptions. The conclusion is that grown-ups tried to fulfil what was best for the children even in the beginning of the twentieth century, but the conception had a different meaning at the time. Therefore the conclusion is that the best interest of the child has been, is and will be a conception in change.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC’s rights can be put into practice. This study’s purpose is to discover how the Swedish upper secondary schools follow article 3, using pupils’ description of what is best for them as a starting point. Two pupil focus-group interviews have been used to obtain this description, and the pupils views were divided into four main themes: Security, Reception, Studies and development and Influence. These were converted into questionniares for two schools. The result was analyzed using empowerment and SOC (sense of coherence) as theoretical perspectives. Some answers differed between the schools as to how the principle of article 3 is fulfilled. The majority of the pupils are happy with their schools, in spite of difficulties with structural conditions and that life at school isn’t always on the pupils’ conditions.