No description available.

In this study, Nordic children’s librarians work with promoting children’s participation during the covid-19 pandemic is investigated. Focus is in particular on how the participants ways of working have changed and what difficulties and opportunities were brought by the pandemic. The theoretical framework is based on two models for children’s participation and the concepts of child perspective, children’s perspectives, empowerment and view of children. Ten qualitative, semistructured interviews were conducted. The empirical data were analyzed and structured according to a theory-driven approach. The results show that the restrictions which have been imposed on the physical library room have led to various difficulties in the children's librarians abilities to communicate and interact with the children. This, in turn, has affected the participants' possibilities to include, inspire, involve and challenge the children in the library activities. Furthermore, the results show that the children's librarians child perspective has not been able to meet the children's own perspective to the same extent as before, which has led to the children's influence in the activities diminishing. However, the transition to digital channels and fora has brought new opportunities to enable participation, albeit in a changed form. Further research is needed on how the changed conditions for children’s participation in the library activities can be understood from the perspectives of children and their adults. Studies regarding the participation of especially vulnerable children and children with disabilities are also suggested.

This bachelor thesis aims to examine the library plans of the HelGe-libraries to find what is revealed about library services for the youngest children (0-3 years). I have made a content analysis to compare previous research on the subject with my findings in the plans. I have also made an analysis of other external directional documents that the libraries might use for inspiration in their services. In the background is the fact that public libraries in Sweden are governed by municipal self-government. Some of the comprehensive questions in this thesis are: What do the plans reveal about eventual services for babies and toddlers? What external directional documents can be found and how are they followed? How are libraries affected in this area by the municipal self-government? The previous research I have studied has to do with the approach libraries have on children, how libraries think about participation for the youngest and which perspective of children libraries use in their activities. Is it the child´s perspective or a child perspective? In the background is the UN´s Convention on the Rights of the Child. I have also studied research about the childrens librarians identity. My theoretical framework is neo-instirutional theory, with a hint of Scandinavian institutional theory. My findings shows that very few library plans actually mention childrens activities. It is also revealed that this kind of activities for the youngest at the libraries is not as common as I hoped it would be, sometimes due to the local political priorities.

In this thesis I study children's right to be heard in custody cases. The main purpose is to study the legal situation in Sweden from a European and international perspective. The emphasis given to the child’s right to be heard in cross-border custody cases in EU regulations is studied, in particular with regard to the Brussels II bis Regulation and the Charter of Fundamental Rights of the European Union, from the perspective that the child is habitually resident in Sweden. Furthermore, I study the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the European Convention on Human Rights, both which are important rights documents in Europe. The CRC is also studied from the perspective that Sweden has incorporated the CRC as a directly applicable Swedish law as of January 1, 2020. I analyze whether Swedish law in practice is in compliance with these regulations. The conclusion is that Swedish law to some extent is, but that certain inconsistencies exist in relation to the requirements set forth in Article 12 of the CRC. In light of the study there appears to be a risk that the primacy of EU law and the principle of mutual trust can put children's rights aside. The legal situation in England, Finland and Norway regarding children's right to be heard in custody cases is studied in order to create a context in which Swedish law can be compared. The aim is to study how well children's right to be heard in custody cases is ensured in Sweden in a European comparison. It appears that the legal situation in Sweden is relatively good but that children’s right to self-determi-nation appears to be more developed in the legislation of Norway and Finland. The thesis shows some areas of improvement in Swedish law. One is the child's right to be heard in cases when the parents are able to agree on custody issues. Another is the child’s right to be heard, contrary to the parents’ wishes and without their consent. Studies show that children's actual right to express their opinion and have it regarded by the court in a custody dispute is not always ensured in practice. The conclusion is that legislative changes, or a more comprehensive consideration of Article 12 of the CRC, could lead to a better implementation in practice of the right of children to express their views and have them regarded in custody disputes.

No description available.

Dokumentation med hjälp av fotografering eller videofilmning är en vanligt förekommande metod som används i förskolans verksamhet. Detta används i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att verksamheten arbetar efter de lagar och styrdokument som utbildningen vilar på. Samtidigt lever vi i en tid då barn fotograferas och exponeras av vuxna på sociala medier och detta sker även inom förskolan. Enligt barnkonventionen har barn rätt till sitt eget privatliv och enligt förskolans läroplan Lpfö 18 ska barns integritet respekteras även i dokumentationen. Trots det ökade kravet på dokumentation i förskolan saknas barns perspektiv i forskning kring detta ämne. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka barns upplevelser av att bli dokumenterade genom foton.Genom halvstrukturerade intervjuer har 13 barn i förskoleålder fått berätta om sina upplevelser av att bli dokumenterade. I och med att denna studie är inspirerad av fenomenologin har barnens svar analyserats induktivt. Resultatet struktureras under de tre teman som är barns medvetenhet om dokumentation, barns upplevelser om inflytande och delaktighet samt barns upplevelser av att bli fotograferade. Resultatet visar att barnen är väl medvetna om att de blir dokumenterade genom att bli fotograferade av pedagogerna på förskolan men att de inte är fullt så medvetna om vad syftet med dokumentationen är. Resultatet visar även på att det finns en ovilja hos många av barnen att bli fotograferade och att en del av barnen upplever att pedagoger tar kort utan att fråga barnen innan. De barn som upplever att de blir tillfrågade innan de blir fotograferade visar på en mer positiv syn på dokumentationsprocessen och känner sig även trygga att säga nej om de inte vill. Sammanfattningsvis visar resultet i denna studie att de barn som upplever att de harinflytande genom att bli tillfrågade innan de blir föremål för fotografering inte bara har en mer positiv syn på dokumentationsprocessen utan att de även visar ett större intresse för att vara involverade i den.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated. / När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boende blir en insats som kan beviljas barn, framför allt om det endast krävs en vårdnadshavares samtycke. De skyddade boenden som tar emot barn måste kunna garantera att kvaliteten når upp till en nivå så att barnets rättigheter tillgodoses. I umgängesmål måste barnets åsikt uppmärksammas i högre utsträckning, det ska inte vara upp till socialtjänsten att välja om barnet ska höras eller inte.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt migrationsrättens uppdrag att reglera invandring genom dombeslut förhåller sig till barnets bästa/barns mänskliga rättigheter. Därtill har barnets psykologiska påverkan av migrationsprocessen även undersökts. Detta genom en dokumentanalys i form av en kvalitativ innehållsanalys av domar och två reportageböcker. En rättssociologisk utgångspunkt har använts i studien och har innefattat både en innehållsanalys av materialet samt tolkning av lagtext. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet har varit Cullbergs kristeori och medborgarskapsteorier. I resultatet presenteras de koder och teman som identifierats i innehållsanalysen av materialet. Koderna tid och kultur tematiseras som anpassning, rädsla tematiseras som skyddsskäl och vårdbehov tematiseras som exkludering. I analysen kopplas sedan resultatet samman från både domarna samt reportagen och det analyseras vidare. Det förs även en diskussion om metoden och teorierna i koppling till resultatet. Avslutningsvis poängteras studiens värde och implikationer för vidare forskning samt praktik. Studien visar på att barnets bästa i många fall blir sekundärt och att barn far illa i migrationsprocessen. Dessutom visar resultatet på vilka konsekvenser detta kan ha för barnet. Diskrepansen i Migrationsdomstolens uppdrag, barnets sårbarhet samt de negativa konsekvenserna av migrationsprocessen har synliggjorts i denna studie.

Studien har grundat sig på att vi anser att barnkonventionen varit och är en betydande del i förskolan. Vi har egna erfarenheter av barnkonventionen utifrån arbete i förskolans verksamhet. Under vår tid på specialpedagogprogrammet har vi fått en djupare förståelse kring barnets behov, delaktighet och rättigheter. Vi har i vår studie valt att använda semistrukturerade intervjuer som metod med inslag av en jämförande/komparativ design eftersom den metoden överensstämde med det vi ville undersöka. Den kvalitativa intervjuformen och de semistrukturerade intervjuerna har varit en bra metod. Vi transkriberade intervjuerna för att få ett tydligare resultat och urvalet i studien var målinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur rektorer tillsammans med arbetslag i samverkan med specialpedagog synliggör barnkonventionen i förskolans verksamhet sedan LAG 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnrättslagen, trädde i kraft 1 januari 2020. I denna studie beskriver vi rektorernas och arbetslagens beskrivningar av hur de arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen inom förskolans verksamhet efter att lagen trädde i kraft. Studiens resultat utgår från ett induktivt arbetssätt där vi försöker hitta mönster i de likheter och skillnader som synliggörs utifrån teman som är kopplade till våra forskningsfrågor. Utifrån teman finner vi att rektorernas teoretiska perspektiv ser olika ut och i den här studien synliggörs ett dilemmaperspektiv. Resultatet visar på att rektorer och arbetslag arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen och de fyra grundläggande artiklarna i sina verksamheter. Samverkan mellan rektorer, arbetslag och specialpedagog blir betydelsefull i arbetet med att synliggöra och tillgodose barnets behov och rättigheter. Rektorerna i studien lyfte, alla tre att i det systematiska kvalitetsarbetet så utgick de från de fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen och barnrättslagen. Undervisningen som bedrivs i verksamheterna påverkas av rektorernas ledarskap, ekonomiska ramar och tolkningar som görs utifrån styrdokument. Däremot lyfter varken rektorerna eller arbetslagen den viktiga leken som är och ska tillsammans med undervisningen vara en del av barnens utveckling samt vistelse på förskolan. Vår förhoppning är att studien kan fungera som en inspiration eller grund för vidare forskning. Studien kan även bidra till diskussion kring synliggörandet av barnrättslagen i både förskola och skola.

Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem och fram till år 2021 har barn som bevittnat våld inte haft något straffrättsligt skydd. Tidigare forskning om våld i nära relationer visar att barn befinner sig i en utsatt situation. I Sverige berör våldet uppskattningsvis över 200 000 barn. Den här studiens syfte är att genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer få förståelse för familjerättshandläggares erfarenheter av barnkonventionen samt lagen om barnfridsbrott i vårdnadsutredningar. Studien baseras på fyra intervjuer samt en ingående inläsning av tidigare forskning, aktuell lagtext samt förarbeten till lagarna. Studiens resultat pekar på att när barn blir föremål för föräldrars konflikter i vårdnadstvister, riskerar barnens bästa att hamna i skuggan av föräldrarnas intressen. En slutsats som dras är att barnkonventionen stärkte barnperspektivet i intervjupersonernas utredningar. En annan slutsats i studien, vilken överensstämmer med tidigare forskning, visar att ibland godkände domstolarna överenskommelser mellan föräldrar, trots att familjerättshandläggarna som vi intervjuat hade flaggat för risker kopplade till uppgifter om våld.