FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att åtgärda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framställandet av ett indikatorsystem för att mäta barnets rättigheter. Uppsatsen syftar till att utvärdera om indikatorerna utgör den mest behjälpliga metoden för kommuner i att mäta, utvärdera och följa upp barnets rättigheter och deras rättighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvärdering sker via en kvalitativ jämförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjänster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rättighetsbaserat arbete, som omfattar mänskliga rättigheters grundläggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna. Resultatet visar på komplexiteten i att tillgodose barnets rättigheter varpå metoderna snarare kompletterar än utesluter varandra. / The UN Committee on the Rights of the child has recommended Sweden to address differences in the implementation of the UN Convention of the Rights of the Child among its national municipalities. As part of this task, the Swedish government has initiated development of indicators to measure the rights of the child. This essay aims to evaluate whether the indicators form the most helpful method for municipalities to measure, evaluate, and follow up the rights of the child and their rights-based efforts. The evaluation of the essay is carried out through a qualitative comparison of the indicators, and the methods Balanced scorecard, Peer review, and Children Condition Index. The merits and deficiencies of the various methods are assessed by identifying the criterions for a rights-based approach, which includes fundamental principles of human rights in relation to the responsibility, liability, and administrative procedure of the municipalities. The result indicates the complexity in meeting the rights of the child, whereupon the methods rather complement than exclude each other.

AbstraktDenna uppsats handlar om mänskliga rättigheter och utilitarism. Vi vill utreda om man kanförstå mänskliga rättigheter utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Vi har valt utilitarismen dådess tanke om att den mest moraliska handlingen är den som maximera nyttan kan verkasjälvklar men dess följder motsätter sig ofta våra moraliska intuitioner. Det är intressant attjämföra utilitarismen och mänskliga rättigheter då mänskliga rättigheter utgår från en tankeom naturliga rättigheter som tillkommer människan endast i egenskap av att vara justmänniska. Våra frågeställningar är om utilitarismen kan förklara iden om mänskligarättigheter och om FN:s resolutioner och konventioner kan förstås genom en utilitaristiskteori. För att göra detta har vi ett teorikapitel som går igenom dels olika tankar om rättigheteroch dels om utilitarismen. I detta avsnitt går vi även igenom teorin om naturliga rättigheter dådet är dessa mänskliga rättigheter hänvisar till. I vår analys tar vi upp några av FN:skonventioner och resolutioner. Vi har valt barnkonventionen, folkmordskonventionen ochWienkonventionen och resolutioner som följer av dessa. Vi redovisar genom dessa FN:sståndpunkter och riktlinjer och analyserar dem genom vår teori, alltså utilitarismen, för att seom man kan förstå dessa utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. Genom denna analys har vikommit fram till att den utilitaristiska teorin kan försvara de flesta av FN:s riktlinjer somkommer av dessa konventioner och resolutioner. Trots att utilitarismen har en motsattutgångspunkt än FN kan utilitaristen försvara dessa rättigheter då de tenderar att öka nyttan.Om man kan gå med på att syftet med en rättighet inte har någon betydelse kan mänskligarättigheter förstås utifrån ett utilitaristiskt perspektiv. / AbstractThis essay deals with Human Rights and Utilitarianism. We intend to investigate whether it ispossible to understand Human Rights from a utilitarian perspective. We have chosenutilitarianism as it is based upon a philosophy in supports of the action which creates thegreatest good and while this at first may seem obvious, its consequences often contradict ourmoral intuitions. It is interesting to compare Utilitarianism to Human Rights since HumanRights are based upon a belief of Natural Rights applicable to all humans solely on the criteriaof being humans. The question we pose is whether the idea of Human Rights and the UN’sresolutions and conventions can be understood from a utilitarian theory. In this chapter wewill also deal with the Theory of Natural Rights as these will be referred to. In our analysis weconsider some of the UN’s conventions and resolutions. Namely; the Child Convention; theGenocide Convention; and the Vienna Convention and the resolutions as a result of these.Through them we intend to explain UN guidelines and principles and analyse them throughour theory, utilitarianism, to find out whether it’s possible to understand them from autilitarian perspective.Our analysis has made us conclude that most of the UN’s guidelines, as a result of theseconventions, can be by supported a utilitarian theory. Despite contradictive basic valuesutilitarianism defend UN rights as these strive to increase the greater good. If you agree thatthe aim of an action has no relevance Human Rights can be understood from a utilitarianperspective.

Denna uppsats behandlar Linda Palms material Tio kompisböcker baserade på barnkonventionen (2014) och Astrid Lindgrens Pippi Långstrump (1945). Detta material undersöks genom en kvalitativ analys med en komparativ metod. Syftet med denna uppsats är att komparera ett skönlitterärt verk med en tillrättalagd litteratur. Detta görs för att skapa en förståelse för litteraturens relevans i ett värdegrundsarbete i skolan, samt vilka didaktiska konsekvenser som kan uppstå. Dessa konsekvenser kan bildas på grund av lärarens engagemang i undervisningen vilket kan ligga till grund för diskussioner. Skolverket (2011) nämner värdegrunden i ett inledande stadie vilket ger oss en förståelse för vilken omfattande roll den har i undervisningen. Värdegrunden är baserad på barnkonventionen som blev lag i Sverige år 2018.Den teori som genomsyrar denna uppsats är critical literacy som behandlar förmågan att läsa mellan raderna. Edvardsson (2020, s. 37) beskriver critical literacy som förmågan att kunna läsa mellan raderna och kritiskt granska en text. Det skapar alltså en djupare förståelse för det som läses. Vårt resultat visar att både skönlitteratur och tillrättalagd litteratur kan skapa olika förutsättningar för ett värdegrundsarbete. Samtidigt som det går att använda sig av båda dessa i undervisningen. Litteraturen skapar olika förutsättningar för diskussion.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin undervisning med barns delaktighet och inflytande utifrån ett barnrättsperspektiv. Studien har analyserats genom Biestas demokratiska dimensioner kvalificering, socialisering och subjektifiering för att synliggöra vad undervisning kan bestå av för att utveckla demokratiska färdigheter. Resultatet visade att när pedagogerna använde sig av ett tydligt och konkret material, kunde pedagogerna utveckla strategier som bidrog till att arbetet med barnkonventionen kunde genomsyra hela dagen. För att synliggöra alla barns röster använde pedagogerna TAAK och bildstöd i sin undervisning. Röstning, valtavla och veckans hjälpreda var andra arbetssätt som visade att pedagogerna tog barns perspektiv i beaktning. På det sättet kunde pedagogerna skapa förutsättningar för alla barns inflytande och delaktighet i undervisningen. Pedagogernas arbetssätt bidrog till att möjliggöra för barns subjektifiering, där barnen fick möjlighet att agera som självständiga individer. Kvalificering och socialisering framträdde som delar i den undervisning där pedagogerna inom förskolans ramar skapade förutsättningar för barn att få demokratiska färdigheter med sig.

I denna uppsats görs en undersökning av Tidöavtalet kring det nya lagförslaget om anmälningsplikt av personer som vistas illegalt i landet. Bakgrunden till uppsatsen baseras på kritik från olika yrkesgrupper som hävdar att lagförslaget strider mot olika regelverk samt yrkesetik. Syftet med uppsatsen har därmed varit att belysa de skillnader som finns mellan olika konventioner och lagar genom att analysera Tidöavtalet och specifikt den del som berör anmälningsplikten. Frågeställningen i uppsatsen har därför lytt enligt följande: på vilket sätt skiljer sig den nuvarande anmälningsplikten från lagförslaget, samt hur förhåller sig svensk lagstiftning och Sveriges internationella förpliktelser till den eventuellt nya anmälningsplikten av papperslösa? Då Tidöavtalet är mycket omfattande, men även konventionerna och lagarna, har fokus därmed legat på de delar som berör anmälningsplikten samt papperslösas rättigheter. Uppsatsen har även utgått från en rättsdogmatisk metod som i korthet handlar om att problematisera gällande rätt. Vad som framgick i resultatet var att lagförslaget som syftar till att ta itu med skuggsamhället skulle kunna tänkas stå i strid med befintlig svensk lagstiftning samt Sveriges internationella åtaganden, särskilt när det gäller integritetsskydd och sekretess inom skolan och hälso-och sjukvården men även enligt FN:s barnkonvention samt ICESCR. Lagförslaget visade sig även skilja sig avsevärt från den nuvarande lagen om anmälningsplikt och markerar således en förändring i inriktningen av anmälningsplikten. / In this thesis, an examination of the Tidö Agreement is conducted in relation to the new legislative proposal regarding the reporting obligation for individuals staying illegally in the country. The background of the essay is based on criticism from various professional groups claiming that the legislative proposal contradicts various regulations and professional ethics. Consequently, the purpose of the essay has been to highlight the differences between various conventions and laws by analyzing the Tidö Agreement, specifically the section related to the reporting obligation. The research question in the essay has thus been formulated as follows: In what way does the current reporting obligation differ from the legislative proposal, and how do Swedish legislation and Sweden's international obligations relate to the potential new reporting obligation for undocumented individuals? Given the extensive nature of the Tidö Agreement, as well as the conventions and laws, the focus has been on the parts related to the reporting obligation and the rights of undocumented individuals. The thesis has also adopted a legal dogmatic method, which briefly involves problematizing existing law. The results indicated that the legislative proposal aimed at addressing the shadow economy could potentially conflict with existing Swedish legislation and Sweden's international commitments, especially regarding privacy protection and confidentiality within education and healthcare. This includes considerations under the UN Convention on the Rights of the Child and ICESCR. The legislative proposal on the reporting obligation also turned out to differ significantly from the current reporting obligation law, thus signaling a change in the direction of the reporting obligation.

En kvalitativ textanalys av Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021) med temat värdegrund. Tishko Taha. Svenska språket, svenska självständigt arbete på avancerad nivå, med inriktning F-3, 15 högskolepoäng. Örebro universitet VT2023. Uppsatsen är en kvalitativ textanalys där jag analyserar två verk av Pija Lindenbaum. Pudlar och pommes (2016) och Vitvivan och Gullsippan (2021). Jag undersöker hur dessa två barnböcker kan användas på olika sätt i värdegrundsarbetet i skolan F-3. Studiens syfte är att analysera de två bilderböckerna utifrån ett intresse för värdegrundsfrågor, det jag vill lyfta fram, hur böckerna på olika sätt gestaltar/aktualiserar värdegrundsfrågor. I studien kommer jag också att titta närmare på hur bild och text förhåller sig till varandra och vad de förmedlar till oss läsare.

Sammanfattning/Abstract Åkesson, Anna Carin (2024). Elevernas röster i matematikens undervisningspraktik – i relation till barnkonventionen. Speciallärarprogrammet mot matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Elevernas varierande upplevelser av sitt deltagande i matematikundervisningen och behov av stöd, ska ses som värdefull information för pedagoger både vid undervisningsplanering och för att kunna ge adekvat stöd. Förväntat kunskapsbidrag är därmed att vidga kunskapen om hur och varför elevernas röster ska beaktas dels utifrån ett barnrättsperspektiv och dels utifrån möjligheten att precisera undervisningspraktiken. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att utifrån barnkonventionen som ny lag ses ett grundfundament för specialpedagogiken, låta elevernas röster få betydelse. Detta görs genom att utforska elevernas uppfattningar och erfarenheter om sitt deltagande och stöd i matematikundervisningen. Studiens empiriska underlag hämtas från två olika elevgrupper i årskurs 6, på två olika montessoriskolor. Vilka uppfattningar har de tillfrågade eleverna om sitt eget deltagande i matematik- undervisningen? Hur ser elever i behov av stöd, ur samma elevgrupp, på faktorer i undervisningen som stödjer eller hindrar deras eget lärande? Teori Den teoretiska förankringen grundar sig dels på barnrättsteorier baserat på barnkonventionen som ny lag och dels på variationsteorin. Utifrån ett barnrättsteoretiskt perspektiv ses eleven som rättighetsbärare, vilket innefattar att få göra sin röst hörd. Med variationsteorin konceptualiseras lärande utifrån urskiljning, men också utifrån likheter mellan elevernas uppfattningar. De båda teorierna förenas genom att elevernas röster rörande den praktik de erfar ses som betydelsefulla att beakta.Metod Empirin erhölls utifrån 13 semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 6 på två olika montessoriskolor. Analysen gjordes kvalitativt utifrån olika tema och där studiens teoretiska ramverk utgjorde grunden. Resultat I resultatet framkommer fyra huvudsakliga områden: 1) Elevernas svårigheter att dels definiera matematik och dels förstå vad matematisk kunskap kan användas till i vardagen påverkar deras förståelse för ämnet samt motivationen till att lära. 2) En skillnad mellan könens inställning till ämnet framkommer, vilken kan sättas i relation till dels elevernas förebilder och dels vilken tidig stimulans de fått i ämnet. 3) Fördelarna med att pedagogen lyssnar till elevens uppfattningar ses främst utifrån att pedagogerna då kan få bättre förståelse för elevernas svårigheter. Relationskompetens och didaktisk kompetens framställs således av elevernas som av vikt för deras förståelse och lärande. Studien konkluderar att elevernas röster kan ses som värdefull information för pedagogerna för att både kunna ge adekvat stöd och relevanta utmaningar, vilket kan sammanfattas som att precisera undervisningspraktiken. Specialpedagogiska implikationer Utifrån studien framkommer särskilt speciallärarens roll för att möta elevernas upplevelser grundat i barnkonventionen som ny lag. Detta baseras på att barnkonventionen bör ses som ett grundfundament för specialpedagogiken, varför således nya perspektiv kan erhållas genom att lyssna till elevernas röster. Vikten av tidiga insatser framkommer och speciallärarens roll utifrån förebyggande insatser kan därför vara betydelsefull att utreda. I studien framkommer behovet av barnrättskompetens i dagens skola, varvid speciallärarens yrkesroll kan få ytterligare en dimension genom att barnrätt och didaktik naturligt möts i framtidens skolpraktik.

Examensarbetet undersöker kriminalvårdares handlingsutrymme avseende häktade barn utifrån ett barnperspektiv samt hur barnkonventionen implementeras i Kriminalvården. Allt fler barn häktas för grova brott och Sverige har fått kritik från FN avseende tillvägagångssättet gällande häktning. Tidigare forskning liknar isolering av barn, som häktning ofta innebär, som barnmisshandel och har visat på allvarliga skadeverkningar hos häktade barn. Kriminalvårdarna är de som har den främsta kontakten med häktade barn, därmed anses det högt relevant för socialt arbete att undersöka kriminalvårdares förutsättningar när de arbetar med barn i häkten. Uppsatsen presenterar och analyserar de dokument som kriminalvårdarna använder som vägledning i arbetet med häktade barn. Dessutom, med utvecklingsteorin som utgångspunkt, diskuterar uppsatsen hur frihetsberövandet påverkar barns utveckling och hälsa. Slutsatsen av uppsatsen är att handlingsutrymmet för kriminalvårdare, som arbetar med häktade barn, är begränsat men till viss del flexibelt och tolkningsbart. I vissa situationer gäller det för personalen att tolka sitt handlingsutrymme utifrån Kriminalvårdens dokument. Utöver är slutsatsen att Kriminalvårdens dokument och anvisningar har tydlig koppling till forskning inom området.

Den offentligt subventionerade kulturskolan ska verka för jämlikhet och som social brobyggare. Statistiken visar dock att barn i familjer med utländsk bakgrund är underrepresenterade i kulturskolans verksamhet. Denna studie jämför befintliga data över kulturskolans andel elever med utländsk bakgrund och enkätsvar från 108 kulturskolor gällande insatser och behov för att inkludera familjer med utländsk bakgrund. Resultatet analyseras med diskurs som förklaringsmodell, där begreppen policy och inkludering är centrala. Studien visar att kulturskolan behöver verka för att göra sin ordinarie verksamhet mer inkluderande genom en särskilt anpassad marknadsföring med hjälp av retoriskt anpassade verktyg, utöver språklig översättning, för att nå och påverka familjer med utländsk bakgrund till ett ökat deltagande i kulturskolans verksamhet.

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.