Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn i förskoleklass upplever sina rättigheter. Det är en fenomenologisk studie där barns beskrivningar av fenomenet barnets rättigheter träder fram. Frågeställningar som ställs för att besvara syftet är: Vilka rättigheter beskriver barn i förskoleklass är viktiga för deras välbefinnande? Hur beskriver barnen sina rättigheter inom utbildning?  Empirin för studien samlades in genom barnintervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att barnen vill delges information som berör dem. Vuxna ska därför ta hänsyn till barnets bästa. Vilket resulterar i att barnet bör tillges information men också skyddas från den. Därav blir det betydelsefullt att synliggöra barns perspektiv i barnets utbildning, möjligheten till inflytande och delaktighet i undervisning och lek. Barnens vilja att få vara barn framgår i studien samt betydelsen av att få vara sig själv i en gemenskap med andra.

The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden in 1990, it has been transformed into Swedish legislation and implemented in the work of the social services. This study’s aim was to identify and describe how social services staff are working with children experience their work based on the Convention on the Rights of the Child. Through a qualitative method, the purpose is answered based on three questions from seven social workers’ experiences. The issues take into account the child’s best interests, the child's participation and the possible differences the social worker’s experience after the Convention has been incorporated into Swedish legislation on 1 January 2020. Through a thematic analysis, results and analysis are presented based on collected empirics, previous research and theories from the child's perspective, space of action and implementation space. The study's results show that social workers have worked based on the articles of the Convention on the Rights of the Child and that their work is based on children's participation to assess the child’s best interests. The social workers experience no drastic difference in their way of working after the incorporation of the Children's Convention. Instead the change is expected to take place in court decisions and at other social service units.

Sedan barnkonventionen blev lag i Sverige år 2020 ska barnens rättigheter i samhälletstärkas, vilket omfattas inom den fysiska planeringen. Denna uppsats ämnar till att undersökahur barnperspektivet hanteras inom kommuner, för att skapa en tydligare bild harNorrköpings och Motalas kommun användas för analys. Kvalitativa intervjuer medrepresentanter har genomförts och ska tillsammans med dokumentgranskning av kommunalaplaner stå till grund för jämförelse av kommunernas arbete med barnperspektivet. Resultatethar visat att barnkonventionen till viss del har stärkt barnens rättigheter inom den kommunalaplaneringen, men också att olika aspekter så som resursbrist och målkonflikter bidrar till attperspektivet inte helt inkluderas inom planeringen, utan i många fall bortprioriteras. Dettasker trots att retoriken kring barnperspektivet visar sig vara stark, då kommunerna själva ochdess representanter beskriver barnperspektivet som viktigt. Tydligare riktlinjer, mallar ochändrade prioriteringar behövs för att helt implementera barnperspektivet. / Since the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden in 2020, the rights ofchildren have been strengthened, including in spatial planning. This essay will examine howthe child perspective is handled, the municipalities of Norrköping and Motala have been usedfor in depth analysis. Qualitative interviews with representatives have been conducted, andtogether with documents of municipal plans, they have formed the basis for comparing themunicipalities' working methods. The results have shown that the Convention has to someextent strengthened children's rights, but also aspects such as lack of resources and conflictsof goals contribute to the perspective being deprioritized. This is despite the fact that therhetoric is strong, as the municipalities and their representatives describe it as important.Clearer guidelines and changed priorities are needed to implement the children's rights.

Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>

Redan på 1990-talet visade Riksidrottsförbundet att de stod bakom Barnkonventionen genom att bland annat lyfta vikten av att barn- och ungdomsidrott ska bedrivas med ett barnrättsperspektiv. Tidigare studier har visat på att många idrottsledare trots det har bristande kunskap om vad det innebär. Studiens syfte var att få en inblick i hur idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott ser på och arbetar med barns rättigheter. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem organisationsledare som alla var verksamma i idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsidrott. Analys har gjorts mellan barns rättigheter och de teoretiska utgångspunkterna kapacitet och kapacitetsuppbyggnad.  Studiens resultat visar på att det finns en vilja och strävan efter att bedriva och utveckla barn- och ungdomsidrott med ett barnrättsperspektiv, men att kunskap och kapacitet ibland begränsar det. Sammanfattningsvis har denna studie visat på att mänskliga resurser är den kapacitetsdimension som idrottsföreningar själva anser vara deras största styrka när det kommer till barns rättigheter. Samtidigt som de också ser mänskliga resurser som den största utmaningen i arbetet med barns rättigheter. Att se på utveckling och förändring som kapacitetsuppbyggande processer verkar inte vara vanligt förekommande i idrottsföreningar när de arbetar med barns rättigheter.

The purpose of this study is to investigate how social workers experience children's participation in childcare investigations, and whether the work has been affected since the Convention on the Rights of the Child was enacted. The study is based on a qualitative method and has been conducted through five semi-structured interviews with social workers. The data have been processed using a thematic analysis, thereafter the empirical material has been analyzed based on KASAM, the concept of power, Shier's Pathways to Participation model and previous research. Our results show that there is a lack of a uniform view of how children's participation should be attended to in practice. Furthermore, a lack of resources and the children's age and level of maturity appeared as factors that could reduce children's opportunities for participation. At last, the results indicate that the statutory provision of the Convention on the Rights of the Child had a minimal impact on the social worker’s daily work. In only a few cases it seems to have contributed to more frequent discussions about the convention.

Children and youth constitute one fifth of the Swedish population, and they are entitled to participate in all urban planning projects that affects them according to Article 12 in The United Nations Convention on the Rights of the Child. The Convention of children’s rights became Swedish law on the 1 of January 2020 and how it will be implemented is a strongly debated issue. The purpose of this study is to investigate how children’s participation in urban planning actually looks like in reality. Children’s rights are an exceptionally important subject and that is why I have chosen to study how children truly are included in the planning processes. This is done by examining what rights children have in Sweden and how those rights are implemented in urban planning. Hence why I opted to do a qualitative literature study and to conduct qualitative interviews with municipal officials as well as perform a case study of the Swedish city, Västerås. This study showed that children should be given more opportunities to participate in planning than they are given today. Including children strengthens democratic procedures and children’s role in society. In addition, the case study reveals that Västerås stad does have several methods to include children but lack continuous procedures of when to use what method as well as financial funding to be able to invest in means to further include children in the planning process.

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.

No description available.

Vårt syfte med detta självständiga arbete var att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet medbarns rättigheter i förskolan. Vi utgick från bland annat artikel tre och artikel tolv i barnkonventionen.Artikel tre står för att barnets bästa ska vara fokus i frågor som rör barnet (UNICEF Sverige 2009, ss.14-15). Artikel tolv står för att barnet ska få uttrycka sig i frågor som rör barnet självt (UNICEFSverige 2009, s. 18). Vi har intervjuat sex förskollärare, och gjorde en tematisk analys och fick framsex teman. Vi analyserade med hjälp av barndomssociologin, barns perspektiv och barnperspektiv,being och becoming, agens och makt. Resultatet blev olika föreställningar och pedagogiska metoderför att arbeta med barns rättigheter och barnkonventionen, samt hinder i detta arbete. Vi fick även frambeskrivningar av barns delaktighet och inflytande i förskolan, pedagogiska metoder för att arbeta medbarns demokrati samt förskollärarnas erfarenheter kring maktstrukturer i förskolan.