I barnkonventionens tolfte artikel framgår det att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som rör dem, samt att barnets åsikt ska tillmätas betydelse efter barnets ålder och mognad. I januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att det kommer ställa högre krav på myndigheter att göra barn delaktiga i frågor som rör dem. Tidigare forskning avseende delaktighet visar flera brister inom den svenska socialtjänsten. Författarna till denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetarna inom socialtjänsten förstår och förhåller sig till delaktighet i barnavårdsutredningar. För att undersöka detta har sju intervjuer genomförts med socialarbetare inom socialtjänstens barn och ungdomsenheter i Uppsala kommun. Resultatet av intervjuerna visar att socialarbetarna förhåller sig till barnen som sociala aktörer i viss mån men det råder fortfarande olika tolkningar kring vad det innebär att ett barn är delaktigt. Det framgår olika uppfattningar om vad delaktighet innebär i socialtjänstens arbete, resonemangen tenderar att stanna vid att lyssna på barnet och det finns en ambivalens kring att dela inflytandet för beslutet med barnet. Av socialarbetarnas berättelser framgår att det juridiska ramverket ibland hindrar arbetet med delaktighet i den mån som anses önskvärt. Slutligen framgår ett behov och en vilja från socialarbetarna att fortsätta utvecklas med arbetet kring barns delaktighet.

Ratificeringen av barnkonventionen i Argentina var en följd av att staten visade ett stort engagemang för att arbeta med att främja mänskliga rättigheter. Detta engagemang berodde till stor del på att Argentina under flera år tidigare hade styrts av en militärdiktatur. Men staten gjorde efter ratificeringen inga större ansträngningar för att tillämpa barnkonventionen i praktiken. Frivilligorganisationer i landet etablerade sig därmed som det organ som tog över det största ansvaret med att arbeta för barns rättigheter när staten inte gjorde det. Tidigare forskning visar att det saknas forskning på hur barnkonventionen tillämpas i praktiken. För att bidra till att fylla denna kunskapslucka har vårt syfte med studien varit att undersöka vilken påverkan frivilligorganisationer i Buenos Aires, Argentina beskriver att de har för efterlevnaden av barnkonventionen, samt hur de arbetar efter den. Genom kvalitativa intervjuer har sex intervjupersoner på olika frivilligorganisationer i Buenos Aires delat med sig av hur de arbetar med barns rättigheter. Den insamlande empirin har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin samt Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer. Resultatet visar att organisationerna på olika sätt arbetar med barns rättigheter i linje med barnkonventionen, även om inte alla organisationer arbetade medvetet utefter den. Däremot framkommer det att organisationerna själva anser att det är svårt att följa konventionen fullt ut på grund av att de har brist på resurser och för att fattigdomen är så utbredd i landet att de främst behöver tillgodose grundläggande behov som mat och omsorg. Eftersom barn- och familjefrågor inte prioriteras inom landets politik får frivilligorganisationer en viktig roll att säkerställa de rättigheter som staten inte tillgodoser.

No description available.

“You only try to stay in the real world”, “you get strange, cold and off”. These are citations from childrens own stories about being in detention and isolated. Approximately 10 000 people are detained annually in Sweden with and without restrictions and several of these are children, persons between 15 - 17 years old. Sweden has ratified the ’Convention on the Rights of the Child’ up to a lot of criticism against the way Sweden detains children. The law that is applied to adults in the case of detention also applies to children. Although, there are some special laws that only apply to detention of children, 24 chapter 4 § RB and 23 § LUL. If due to the childs age it may be feared that the detention would bring serious harm to the child, detention may only occur if it is clear that adequate supervision cannot be arranged. It is also required that there are extraordinary reasons for detention. There is a special group of children who have certain disabilities, children with neuropsychiatric disorders. Problems can occur when these children are detained and isolated. According to Swedish national law, detention of children can take place when the basic conditions in the 24 chapter 1 § RB are fulfilled, when it is clear that adequate supervision cannot be arranged in accordance with 24 chapter 4 § RB. Detention of children may only occur under extraordinary reasons, 23 § LUL. However extraordinary reasons are interpreted in different ways, this leads to children being arrested more often than in exceptional cases. In case of detention of children with neuropsychiatric disorders the disorder may be taken into consideration in the proportionality assessment by some judges and some judges will not. The stay in detention can affect children with neuropsychiatric disorders in different ways. They can develop phobias, self-harm, more anxiety, nervousness and depression. As there are several children with neuropsychiatric disorders who also have an increased risk of developing other psychological problems, this group of children is more likely to be affected by detention. In conclusion, these Swedish laws do not meet the requirements set by the Convention on the Rights of the Child, neither practical nor theoretical.

Every year tens of thousands of children and adolescents come in contact with different parts of the justice system in Sweden, as witnesses, victims and suspects. This essay aims at critically examine children’s rights in legal proceedings based on European union legislation and the United nations convention on the rights of the child.   Political problems are increasingly being defined at the European level of cooperation and decisions regarding Sweden’s future are more often being made by the EU. In June of 2018, Sweden’s parliament voted for the convention on the rights of the child to become law. This analysis will use systematic literature searches to collect the material and two theories about children’s participation and their possibility to act independently will be applied. The study concludes that Sweden’s work with children in legal proceedings fall short in certain regards while they follow EU: s and UN: s laws and opinions in others.  What seems to be largely lacking is commitment and knowledge regarding children’s needs.

Artikel 18 i barnkonventionen behandlar principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Sverige har sedan ratificeringen av konventionen 1990 varit folkrättsligt bundet av att följa dess artiklar, däribland artikel 18. Riksdagen har nu valt att fullt ut erkänna barnkonventionen som svensk lag genom att inkorporera den år 2020. Inkorporeringen kommer att innebära en rad förändringar i tillämpningen av barnrätten. En del av den svenska regleringen som är intressant att granska mot bakgrund mot barnkonventionen och artikel 18 är de ogifta fädernas möjlighet till gemensam vårdnad. Frågan kan ställas om den svenska vårdnadsregleringen lever upp till de krav som artikel 18 i barnkonventionen ställer upp. Arbetet syftar till att utreda överensstämmelsen mellan den svenska regleringen och barnkonventionens artikel 18 genom att kartlägga och analysera de olika regleringarna.

Denna studie bygger på en analys om religionsfrihetens gränser och om konfessionell skola går att rättfärdiga utifrån de mänskliga rättigheterna. Syftet med studien har varit att problematisera religiösa friskolor som vilar på konfessionell grund, i förhållande till de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i Sverige. Studien har undersökt barnets autonomi i relation till paternalismen för att granska spänningen som finns mellan dessa två parter. Fokuset ligger på barnets autonomi och artikel 14 från barnkonventionen, även artikel 18 från den allmänna deklarationen av de mänskliga rättigheterna har tolkats för att applicera dessa på den konfessionella skolan. Begreppen som har identifierats är barnets autonomi, paternalism, religionsfrihet och de mänskliga rättigheterna. För att sedan ha applicerat dessa på artikel 14 samt 18 och analyserat till att resultatet blir en mängd olika faktorer som antingen rättfärdigar eller inte. Detta på grund av att barnkonventionen ännu är i process och behöver tolkas för att tillämpas i samhället, men också svår tolkat för spänningen som finns mellan dessa rättigheter. Artiklarna säger att föräldrarna har rätt till att fostra barnet in till en egen religiös övertygelse samtidigt som barnet själv får bestämma sin egen tro. Föräldrarnas paternalistiska agerade kan utgå från en agenda att vilja fostra barnet till ens egen övertygelse och detta strider mot barnkonventionen. Barnet har rättigheten till att tro på sin egen övertygelse som barnet själv kan resonera fram till. Detta för att barn under 18 år kan vara autonoma och det ligger snarare på föräldrarna att kunna se det. En viktig aspekt har också för denna studie grundat sig i att den konfessionella skolar är olika uppbyggda beroende på skola. Det avgör också om det sker en spänning mellan de mänskliga rättigheterna eller inte.

No description available.

<p>MITTUNIVERSITETET</p><p>Institutionen för Socialt arbete</p><p>ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs</p><p>HANDLEDARE: Masoud Kamali</p><p>SAMMANFATTNING:</p><p>Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen. Vidare har utforskats om det finns skillnader och likheter i barnperspektivet mellan Barnkonventionen och Föräldrabalken. Denna uppsats har en rättsdogmatisk ansats och är kvalitativ i sin karaktär. Den utgår ifrån gällande rätt, vilket i detta fall är Föräldrabalken och Barnkonventionen. I arbetet har främst traditionella rättskällor använts, som bland annat består av författningstexter, förarbeten, doktriner o.s.v. Uppsatsens resultat visade att det är av oerhörd vikt att barnets bästa tillgodoses samt att barnets vilja synliggörs vid frågor som rör dem. Utifrån de rättsfall som använts i denna studie framkommer att kap 6 § 2 a FB följer Barnkonventionens krav. Rättstillämpningen sammanfaller med den praxis som finns uppsatt utifrån principen om barnets bästa. Domstolen har vid rättstillämpningen diskuterat samt argumenterat kring vad som är barnets bästa i det enskilda fallet.</p><p>NYCKELORD: Barnets bästa, Barnkonventionen, Föräldrabalken, vårdnad -, boende- och umgänge</p><p>TITEL: Principen om barnets bästa enligt Barnkonventionen och Föräldrabalken</p><p>FÖRFATTARE: Maria Staffas</p><p>DATUM: Juni 2008</p>

<p>Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.</p>