Syftet med examensarbetet är att undersöka hur den svenska ishockeyrörelsen förhåller sig till barnkonventionens 12:e artikel, om barn- och ungdomars rätt till delaktighet vid verksamhetsbeslut. Inledningsvis analyseras Svenska Ishockeyförbundets förhållning i sakfrågan i form av en innehållsanalys över förbundets nya spelarutvecklingsguide Hemmaplansmodellen. Därefter vänder sig studien till verksamhetsnivån genom en intervjustudie med sju aktiva ungdomsledare. I studien framgår det att man både på förbunds- och föreningsnivå arbetar aktivt med att främja spelarnas delaktighet och inflytande. Hemmaplansmodellen framstår tydligt formulerad och i stora drag råder det samförstånd mellan Svenska Ishockeyförbundets vision och tränarnas verksamhetsmodeller. Däremot tillvaratas spelarnas åsikter på varierande sätt mellan respondenterna. Detta antyder att förbundet bör överse hur Hemmaplansmodellen förmedlas, når ut till föreningarna, så att samtliga tränare är införstådda med hur guiden ska iscensättas i praktiken.

Följande examensarbete fokuserade på pedagogiken i förskoleklasser som består av mångkultur. Mångkultur har många tolkningar och i detta arbete är det format för barn med utländsk bakgrund och behärskar mer än det svenska språket. Under studiens gång diskuterades mångkulturens synonymer och med hjälp av intervjuerna diskuterades mångfalden och hur pedagogerna arbetar för att skapa en gemenskap mellan barnen och världens som väntar på dem utanför. Socialpedagogik riktar sig främst på inkludering när det kommer till människan och samhället. Inkluderingens motsats är exkludering och det är viktigt att motarbeta för förebygga att barn och ungdomar inte hamnar snett i livet. Enligt forskning är förskolan och skolan en stor och många gånger avgörande skyddsfaktor. Studiens syfte var att ta reda på hur förskolor med mångkulturella barngrupper främjar inkludering, vilka hinder pedagogerna ser i sitt arbete och hur de ser på sitt arbete med barnen och föräldrarna. För att kunna få svar på studiens syfte användes Bronfenbrenners utvecklingekologiska perspektiv som är utvecklat och anpassat för att analysera barnets behov inom olika domäner. Resultatet kopplades även till socialpedagogikens syften och den tidigare forskningen som presenterar olika perpektiv på barnens lekar.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur implementeringen av barnkonventionen gått till i en kommun i Mellansverige sedan barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Studien är kvalitativ och är utförd genom fem semistrukturerade intervjuer med kommunens barnrättsnätverk, en utredningsenhet och en resursenhet. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teoretisk referensram för att se samband och kunna dra slutsatser. Resultaten visar att barnrättsnätverket är ansvarig för att alla nyanställda ska få utbildning i barnkonventionen och är även ansvarig för barnrättsombuden i kommunen. Genom detta sätts ramarna för hur det ska arbetas med barnkonventionen. Sedan är det upp till varje enhet att implementera den på sin enhet. Resultaten visar att alla medarbetare är medvetna om barnkonventionen och anser att barnets bästa ska vara i fokus. Resultatet visar också att enheterna arbetar mycket olika med barnkonventionen. De faktorer som påverkar implementeringen är utbildning, hur barnrättsombuden arbetar, hur stor plats som barnkonventionen får på enheten och vilka rutiner som finns på arbetsplatsen. Slutsatsen vi kan dra är att kommunen har gjort ett stort arbete för att implementera barnkonventionen. Det är dock ett pågående arbete som kommer att behöva mer tid.

Syftet med studien har varit att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om hur barn bör ha inflytande i en utbildning som planeras och styrs av vuxna. Våra frågeställningar utgår från att vuxna alltid har tolkningsföreträde gentemot barnen i förskolan. Då Barnkonventionen nu är lag anser vi det intressant att undersöka hur förskollärare resonerar kring sitt tolkningsföreträde i relation till artikel 12. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv samt Foucaults teori om makt som relationell och Bernsteins pedagogiska teori. Studiens centrala begrepp är: maktrelationer, styrning och social ordning. Detta är en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju förskollärare. Datan analyserades genom fenomenografisk analysmetod för att visa på variationer i förskollärarnas uppfattningar. Det mest centrala i resultatet visar till skillnad från tidigare forskning att även om förskollärarna uttrycker att deras styrning behövs för barnens välbefinnande och utveckling finns en strävan att inta barnens perspektiv i de flesta situationer. I likhet med tidigare internationell forskning strävar förskollärarna i vår studie efter att dela sin makt med barnen.

The purpose of this study is to investigate how public library managers work with the implementation of the United Nations Convention on the Rights of the Child, from strategic, practical and children's rights perspectives. The study aims to explore how the Convention on the Rights of the Child, that became Swedish lan in January 2020, affects public libraries and how they work with its implementation. The theoretical framework is based on four qualitative semi-structured interviews, which are then analysed through qualitative content analysis. The results show that the Children's Convention has begun to influence the strategic work of public libraries and its implementation is to a large extent supported by a strategic model specifically developed for this purpose and directed to public library managers.

FN:s konvention om barnets rättigheter blev den 1 januari 2020 svensk lag vilket fångade vårt intresse för dess inverkan på förskolans verksamhet. Syftet med studien blev således att undersöka om det var någon skillnad i arbetet med barnkonventionen i förskolan före och efter inkorporeringen, med ett särskilt fokus på barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Barns rättigheter är någonting som ska förverkligas och beaktas i förskolans verksamhet. Vi upplevde att det fanns en kunskapslucka där ett före- och efterperspektiv saknades i relation till inkorporeringen på området. Empirin har samlats in genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra förskollärare på två olika förskolor. Studien har utgått från pedagogernas erfarenheter och det är deras perspektiv som synliggörs i studien. Empirin har analyserats med hjälp av läroplansteorin samt begreppen delaktighet, inflytande, barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barns perspektiv. I resultatet framkom att FN:s konvention om barns rättigheter har varit relevant för förskolans verksamhet sedan ratificeringen av barnkonventionen 1989. Vi kunde konstatera att arbetet hade intensifierats sedan lagen trädde i kraft januari 2020. En annan viktig iakttagelse som gjordes var att pedagogerna gav uttryck för att de sedan länge tagit tillvara på barns delaktighet och inflytande men att de sedan lagändringen börjat arbeta mer konkret med barnkonventionen.

Det kan vara svårt för pedagoger i förskolan att förhålla sig till ett så abstrakt begrepp som barnets bästa. För att kunna göra det krävs medvetenhet om barns lagstadgade rättigheter, kunskap om hur pedagoger ska tillvarata dessa rättigheter i det vardagliga arbetet och vilka barn som riskerar att diskrimineras om de inte har förmågan att komma till tals. Hur det faktiskt förhåller sig i dessa delar har vi försökt studera med hjälp av ett antal forskningsfrågor. Genom att rikta blicken på pedagogers synsätt och deras medvetna eller omedvetna normaliseringar, kan utvecklingen för barns rättigheter föras framåt. När begreppet barns bästa implementeras, diskuteras och analyseras av pedagoger i förskolan kan processer starta och leda till att detta blir ett begrepp som “sitter i väggarna”.Studien bidrar till forskning om hur förskollärare anser att Barnkonventionen tillämpas i verksamheten. Då Barnkonventionen nyligen blivit svensk lag (1 januari 2020) är detta ämne sparsamt beforskat och därför av stor vikt för förståelsen för övergången från att i förskolan användas som ett styrdokument till att vara barns lagstadgade rätt.Undersökningen har genomförts i form av en netografisk enkät med öppna frågor och kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån ett omsorgsetisk- och normkritiskt perspektiv. Studien visar på att barn som saknar det svenska verbala språket riskerar att diskrimineras från Barnkonventionen. Detta skulle kunna förklaras av den så kallade svensketsnormen. Studien synliggör även pedagogers syn på hur eventuell kunskapsbrist hos personal kan leda till att barns rättigheter riskera att inte tas tillvara enligt intentionerna i Barnkonventionen.

Inledning Denna studie redogör för förskollärares uppfattningar om barns rättigheter samt vilka arbetsmetoder och arbetsmaterial förskollärarna använder sig av för att införliva Barnkonventionen i förskolan. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad arbetet med att införliva Barnkonventionen i förskolansverksamhet innebär för ett antal förskollärare sedan Barnkonventionen blivit lag i Sverige. Vi har valt att fokusera på vilken kunskap förskollärarna har om grundartiklarna 2, 3, 6 och 12 och vilka arbetsmetoder de använder för att barnen ska få kännedom om sina rättigheter utifrån dessa artiklar. Frågeställningarna studien utgick från var: 1) Vad innebär arbetet med att införliva Barnkonventioneni förskolans verksamhet? 2) Vilken kunskap har förskollärarna om grundartiklarna 2,3,6, och 12? 3) Vilka arbetsmetoder använder de för att barnen ska få kännedom om dessa artiklar? Metod Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in material. Vi har intervjuat tio förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor. Resultat Studiens resultat visar att det finns en bristfällig kunskap hos förskollärare när det gäller Barnkonventionens grundartiklar. Förskollärarna är överens om att det viktigaste i arbetet med Barnkonventionen är allas lika värde. Studien visar att förskollärarna upplever att förutsättningarna är goda för att införliva Barnkonventionen i förskolan, men även att de stöter på hinder i form av tidsbrist etcetera i sitt arbete. I resultatdelen redogörs även för vilka arbetsmetoder som förskollärarna förespråkar, några exempel är barnlitteratur, förskollärarnas förhållningsätt, samtal och diskussioner med barnen. Resultatet visar att samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar med Barnkonventionen på något vis.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av begreppet ”barnets bästa” och barnkonventionen. Studien synliggör hur förskollärares barnperspektiv påverkar deras uppfattningar av begreppet ”barnets bästa”. Frågeställningarna i denna studie innefattar hur förskollärare uppfattar begreppet ”barnets bästa” samt hur de uppfattar sig arbeta utifrån begreppet och barnkonventionen. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts där fem förskollärare deltagit. Utifrån förskollärarnas svar har ett resultat skrivits fram och tolkats utifrån det sociologiska perspektivet och utifrån barnperspektiv samt barns perspektiv. Resultatet visar på att barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa” är komplext och att förskollärarna menade att mer kompetens kring barnkonventionen önskades. De beskrev flera konkreta situationer och dilemman som kontinuerligt uppstår i deras förskoleverksamheter när ”barnets bästa” ska beaktas.