Hur bedömer rättsväsendet vad som är barnets bästa när barnets bästa är unikt för varje barn? År 2020 inkorporerades FN:s konvention om barnets rättigheter in i svensk lag. Året därpå instiftades en lag om barnfridsbrott där man också argumenterade, utifrån barnkonventionen, att lagen bör finnas. I detta arbete har jag använt mig av grundad teori när jag analyserat de allra första domarna gällande barnfridsbrott. Domar är offentliga handlingar och jag har därför kunnat få tag i datan genom att kontakta olika tingsrätter. Syftet har varit att granska om och hur tingsrätterna talar om barnets bästa. Vidare har jag undersökt om tingsrätternas domar möjliggör trygga förhållanden under uppväxten för barnet. “Barnets bästa” som begrepp är något mycket subjektivt och flexibelt. Detta problematiserar det hela. Tidigare forskning har visat att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa och att när detta trots allt gjorts har det inte gjorts uttryckligen. Efter att ha analyserat domarna kunde jag konstatera att inte i ett enda av dessa uttrycktes något om begreppet “barnets bästa”. Samtidigt har tingsrätterna ändå lyckats ge barnet åtminstone kortsiktiga förutsättningar för trygga uppväxtförhållanden. De flesta som hade åtalats blev också dömda. Majoriteten av de åtalade blev dömd till fängelse. Resultatet av mitt arbete står i linje med tidigare forskning där man sett att rättsväsendet brister i att belysa barnets bästa.

Sedan 1 Januari 2020 har FN:s Barnkonvention gått från en rekommendation till en Svensk lag som alla förskolor ska sträva efter att arbeta med. I Läroplanen för förskolan (Lpfö18 2018, s.5) framhävs att Barnkonventionen ska implementeras i förskolans verksamhet och eftersträvas. Quennerstedt, Thelander och Hägglund (2020, s.109) beskriver att forskare har identifierat lärare som den viktigaste bidragande faktorn för att barnen i skolor och förskolor ska göras medvetna om sina rättigheter. Därav är denna studie betydelsefull, både för vår kommande profetior och även yrkesgruppen i övrigt, då forskningen är knapphändig. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur förskollärare arbetar med och lär ut om Barnkonventionen i verksamheten. Utifrån syftet tar undersökningen stöd av följande frågeställningar: ”Hur gör förskolläraren barnen medvetna om Barnkonventionen?”, ”Hur lyfter förskolläraren barns delaktighet och lika värde?” och ”Har förskollärarna sett någon förändring i verksamheten sedan Barnkonventionen blev lag?”. Studien vilar på en kvalitativ metod och datan har samlats in med hjälp av self report. Self report (Vilket) är en metod där öppna frågor i ett form av frågeformulär skickas till respondenterna, för att få deras egna tankar och åsikter utan påverkan från forskarna. Vi valde att rikta vår self report till förskollärarna, då det är en del av deras uppdrag att informera och lära ut om barnkonvention. Vid genomförandet av studien valdes artiklarna 2, 12, 23, och 42 ut från barnkonventionen. Dessa artiklar valdes ut då vi ansåg att de var intressanta utifrån vår profession, samt att vi skulle kunna formulera bra self report frågor utifrån artiklarna och möjligtvis få intressanta svar. Sammanlagt har 9 förskollärare deltagit i studien. Analyseringen av de insamlade materialet har skett genom Davidssons analysmodell. Studiens resultat är uppdelad i en relativ och en generell struktur. I den relativa strukturen beskrivs varje enskild respondent åsikter och tankar utifrån våra frågeställningar, i separata stycken. I den generella strukturen beskrivs alla respondenternas svar utifrån likheter och skillnader gällande våra self report frågor. I resultatdiskussionen framkommer det att förskollärarna lär ut Barnkonventionen på olika sätt, utifrån deras egna erfarenheter. Vi kan se att det finns en medvetenhet hos förskollärarna, dock att en djupare kunskap och vidareutbildning inom ämnet är svårare att se.

Background: The Swedish committment to the Convention on Child Rights forces Swedish organisations operating with children to follow the Convention’s policies and guidelines. However, whether employees within these organisations are provided sufficient conditions to comply with the policies and guidelines remain a challenge. Therefore there is a need to understand what organisational conditions that are required for a successful implementation of the Convention’s guidelines.  Aim: The aim of this study was to investigate NCCPs conditions for successful implemention of ACTs guideline Child safeguarding.  Method: A deductive approach where a hypothesis was derived from the acquired theoretical knowledge was used in this study. The hypothesis stated that NCCP would not possess sufficient conditions for a successful implementation of the guideline Child Safeguarding. In an attempt to test the hypothesis, interviews with key informants and reviewing previous literature was selected as methods to meet the aim of the study.  Results: The study identified several factors that affected the conditions for implementing the child safeguarding guideline. Three factors were identified to have significant influence on the conditions: lack of knowledge, unwillingness to report violations, and a CHS certification.  Conclusion: Through in-depth interviews and a rigorous literature review, the hypothesis in this study was rejected. Nevertheless, the implementation of Child safeguarding faces challenges and future research should be directed towards understanding employee motivations to comply instead of organisational. / Bakgrund: Det svenska åtagandet att efterleva barnkonventionen, och de riktlinjer, praxis och policy som följer är stort och förväntas prägla alla verksamheter som berör barn. Men skapar vi förutsättningar för anställda att efterleva barnkonventionen och de riktlinjer som följer? Vilka organisatoriska förutsättningar måste finnas på plats för att riktlinjerna ska kunna implementeras i verksamheterna? Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring the National Councils of Churches in the Philippines (NCCP) förutsättningar att implementera ACT Svenska Kyrkans riktlinjer gällande Skydd av barn. Metod: Den här studien genomfördes med en deduktiv ansats där en hypotes härleddes utifrån teoretiska överväganden. Hypotesen gjorde antagandet att det saknades förutsättningar inom NCCPs verksamhet att implementera riktlinjen Skydd av barn. För att kunna granska hypotesen valdes en intervjustudie och litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Studien identifierade flera faktorer som påverkade förutsättningarna för implementering av riktlinjen. De tre faktorer som kom att påverka implementeringen mest var okunskap, ovilja att rapportera in överträdelser samt CHS-certifieringen. Slutsats: På det sätt hypotesen var formulerad i den här studien kunde den inte bekräftas. Trots detta har studien identifierat ett övervägande antal barriärer i implementeringen av riktlinjen Skydd av barn. För att få en vidare förståelse i vilka förutsättningar som kan komma att påverka implementeringen borde framtida studier rikta in sig på att undersöka de anställdas attityder och uppfattning kring vad riktlinjen och dess efterlevnad innebär.

The purpose of this thesis is to analyze the implementation of the UN’s Convention on the Rights of the Child and how the preschool administration utilizes it on a daily basis. The study is based on the following three questions 1, How is the Convention on the Rights of the Child implemented? 2, How is the Convention on the Rights of the Child interpreted and 3, What does the work with the Convention on the Rights of the Child look like? The aim of the study is achieved by using a qualitative text analysis to analyze interviews done with experts on Child Rights in the preschool education sector and preschool teachers in the municipality Malmö, referred to as Malmö Stad in the thesis. The results from the qualitative text analysis are then again reviewed through the lens of an implementation theory. Results conclude that the implementation of, and the work with, the UN’s Convention on the Rights of the Child varies depending on what district the preschool is located in, due to difference in directives from the management and different interpretations from employees. This can be a result of the vagueness of the law, that the implementation has been done in several stages, lack of control and follow ups on the decision to implement the Convention on the Rights of the Child as a law. The study shows that all employees are not offered the same tools and resources to understand and work with the Convention on the Rights of the Child.

Denna uppsats är en studie som har för avsikt att beskriva, undersöka hur fem pedagogertolkat och förmedlat begreppen elevdelaktighet och elevinflytande inom en top-down styrdimplementering av ett UNICEF-projekt.I intervjumaterialet framkom att pedagogernas tolkning och förmedlande av ordendelaktighet och inflytande inte är helt samstämmig. Uppsatsen belyser och diskuterar någraverkningar en otydlig/oklar implementering kan innebära för pedagoger och elever.Nyckelord: Barnkonventionen, Artikel 12, Delaktighet, Implementering, Inflytande / AbstractThe purpose of this essay is to describe five teachers’ attempt to interpret and present whatdetermines and restricts students’ participation and influence within a top-down managedimplementation of a UNICEF project. The interview material shows that the projectindicates that the teachers’ interpretation and presentation of the words “participation” and“influence” are not totally consistent. The essay highlights and discusses some of theconsequences students and teachers due to an unclear implementation.Keywords: Convention on the rights of a child, Article 12, Implementation, Influence,Participation

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur kammarrätten i Sverige förhåller sig till barns rätt att uttrycka sin vilja, hur föräldraansvaret framställs samt hur lagrummen kring barns rätt är utformade och hur dessa bedömningar görs i relation till barnkonventionen och föräldrabalken. För att besvara syftet har 14 domar från kammarrätten analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen med ett fokus på barndomssociologi. Därutöver används begreppen barnrättsperspektivet, agens samt åldersordning. Studien visar att barnperspektivet i olika delar kan vara bristfälligt, trots barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning. Barn är en marginaliserad grupp som löpande osynliggörs och förminskas i stor utsträckning. Barnens vilja är inte alltid utredd eller tydlig och många beslut tas utan att barnen får hävda sin rätt. Åldersordningen bidrar till att förstärka den rådande sociala hierarkin och förstärker barns position som underminerade den mer dominanta gruppen vuxna. Detta medför en förminskning av barn samt att barn fråntas sin agens och hindras från att delta i rättssammanhang de ska ha tillgång till. Det tydliggörs även att barn tilldelas mer agens och respekt i enlighet med deras stigande ålder, snarare än att alla barn får en jämlik behandling.

Syftet med det här arbetet är att belysa hur lärare arbetar med de mänskliga rättigheterna i samhällskunskapsundervisningen för årskurs 1–3 och vad som ligger till grund för deras val av undervisningssätt och material. Syftet är också att öka kunskapen om hur lärare ser på de mänskliga rättigheternas roll i ämnet samhällskunskap kontra skolans övergripande värdegrundsuppdrag. Slutligen syftar arbetet till att undersöka lärares uppfattningar om huruvida införandet av barnkonventionen som svensk lag påverkar deras samhällskunskapsundervisning om de mänskliga rättigheterna. Intresset för området växte fram på grund av att det finns en begränsad mängd tidigare forskning gällande undervisning om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen i skolans yngre åldrar, samt att tidigare forskning visar att de mänskliga rättigheterna ofta bortprioriteras i samhällskunskapsämnet. För att besvara syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med sex lärare i årskurs 1–3. Intervjusvaren har sedan analyserats utifrån de teoretiska perspektiven pragmatismen och den sociokulturella teorin. Resultatet visar att lärare främst kopplar de mänskliga rättigheterna till skolans övergripande värdegrundsuppdrag och till arbetet med demokrati och konflikthantering. I samhällskunskapsämnet arbetas de mänskliga rättigheterna med i samband med FN-dagen, där undervisningen främst berör barnkonventionen. Resultatet visar även att få lärare upplever att barnkonventionens laginförande 2020 har påverkat deras undervisning nämnvärt.

Antalet avhysningar där barn berörs har ökat de senaste åren, trots att det i tidigare utredningar konstaterats att lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn från att bli avhysta.Barnkonventionen är sedan 1 januari 2020 svensk lag, men vid en avhysning finns det en risk för att barnet påverkas på ett sätt som innebär att flera av dess rättigheter går förlorade. Ur socialtjänstlagen går det att utläsa ett ansvar för socialnämnden att arbeta avhysningsförebyggande. Däremot är de rättsliga möjligheterna att skydda barn från avhysningar begränsade. Det är enbart när hyresavtalet sägs upp att gälla i förtid på grund av hyresskulder som det finns en möjlighet att genom ekonomiskt bistånd garantera att barnets bostad skyddas. På grund av hur gällande rätt är utformad och hur ansökningar om ekonomiskt bistånd handläggs i socialtjänstpraktiken innebär dock inte alltid rätten till ekonomiskt bistånd att barn skyddas från avhysning till följd av hyresskulder. Vårdnadshavarens möjlighet att tacka nej till bistånd och de höga krav som ställs på föräldrarna för att de ska ha rätt till bistånd, i kombination med att barn saknar en självständig rätt till bistånd, medför att alla barn inte får det bistånd de har behov av för att behålla sin bostad. Det konstateras i uppsatsen att gällande rätt och socialtjänstpraktiken är i strid med barnsrättigheter enligt barnkonventionen i flera avseenden. Ett antal lagändringar föreslås för att stärka barnets skydd för sina rättigheter. Bland annat behöver principen om barnets bästa ges sådan genomslagskraft att den inte regelmässigt och utan bedömning i det enskilda fallet får stå tillbaka för andra intressen. Dessutom krävs ett tydligare mandat för socialtjänsten att arbeta med att förebygga avhysningar av barnfamiljer samt större rättsliga befogenheter för socialtjänsten att stoppa avhysningar.

Den 1 januari 2020 inkorporerades FN:s konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. Det har gått tre år men fortfarande finns det inte mycket forskning kring dess betydelse i förskolans verksamhet vilket fångade mitt intresse. Syftet med min studie blev således att undersöka vad inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag har medfört för förskolan samt hur förskollärare erfar och resonerar kring arbetet med barnkonventionen, med en inriktning i en av barnkonventionens fyra grundprinciper; barnets bästa (artikel 3). Empirin har samlats in genom en kvalitativ insamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Studien har utgått från förskollärarnas resonemang och det är deras perspektiv kring arbetet med barnkonventionen som synliggörs i studien. Empirin har analyserat med utgångspunkt i barndomssociologiskt perspektiv med teoretiska begrepp: Barnperspektiv, barnets perspektiv samt barnrättsperspektiv och det kompetenta. I resultatet framkom att barnkonventionen har varit betydelsefull för förskolan flera år sedan men att i samband med inkorporeringen har den fått mer tyngd i verksamheten och gynnar förskollärarens uppdrag. Vidare har diskussionen om barnets rättigheter ökat på olika nivåer i verksamheten och förskollärare arbetar med mer medvetenhet. Resultat visar tydligt att förskollärare upplever att artikel 3 barnets bästa i barnkonventionen är svårtolkad och komplex och det kan påverkas av olika faktorer, därmed försöker förskolläraren skapa förutsättningar för barn att kunna öva och nyttiggöra sina rättigheter.

Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur handläggare upplever tolkförmedlande samtal med barn inom den offentliga sektorn. För att få fram data gjordes totalt fem digitalt genomförda semistrukturerade intervjuer med handläggare från Socialtjänst och Migrationsverket. Tematisk analys användes som metod för att få fram gemensamma ämnen utifrån datainsamlingen. Därefter presenteras resultatets svårigheter och lösningar utifrån tre kategorier. Den första kategorin tar upp tolkens påverkan på samtalet genom teman i tolk som ett verktyg, skillnader på tolkar, platstolkar samt telefontolkar, dialekter och osäkerheten i det som berättas. Den andra tar upp hur respondenterna försöker arbeta med myndighetsutövning på ett rättssäkert sätt utifrån olika anpassningar och förhållningssätt som kulturella skillnader och myndighetspråk. Den sista delen i resultatet visar vikten av tekniker i arbetet med barn. Om att förenkla språket, fördela makt, få barnets röst hörd och organisatoriska förutsättningar. Efter resultatet presenteras analysen utifrån de tre teoretiska ramarna kommunikationsteori, filter- och brusmodellen och Domänteorin. Där identifieras det ideala samtalet, vilket tar upp svårigheter som handläggaren konfronteras med samt lösningar för att säkerställa att barnen får sin röst hörd. Vi analysera även respondenternas beskrivningar av tolkanvändning och myndighetsutövning utifrån filter- och brusmodellens variabler i filter, brus och kanal för att sedan bryta ner och förenkla bilden av tolkanvändningens påverkan i utredningar med barn. Slutligen analyseras barnkonventionen som styrningsideal och hur detta påverkar respondenternas verksamheter politiskt, organisatoriskt och yrkesmässigt. Slutsatsen är att barnets bästa alltid bör prioriteras i dessa samtal, detta utifrån deras förutsättningar och en barnkonsekvensanalys. Det leder sedan till förståelsen om att inget samtal är de andra likt och olika förutsättningar samt lösningar går att finna i samtalen. Handläggare måste därmed kunna navigera mellan dessa olikheter för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. Till sist redovisas idéer för vidare forskning om detta är något som kan studeras utifrån samhället i stort eller om det är något som kommer att förändras med framtidens teknik.