Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.

Vid tvister om vårdnad, boende och umgänge har barn i Sverige givits en rätt att uttala sig. Denna rätt framgår av 6 kap. 2 a § 3 st. föräldrabalken (1949:381) (FB). I bestämmelsen stadgas att ”hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”. Barns uttalanderätt kommer även till uttryck i 21 kap. 5 § FB, där det fastställs att bortsett från när rätten anser det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att barnets vilja bör beaktas. Barnets bästa återfinns i 6 kap. 2 a § 1 st. FB. Paragrafen anger att ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”. Barns rätt att uttala sig utgör en del av den bedömning som sker vid ett fastställande av barnets bästa. Genom regleringen av barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter i 6 kap. 2 a § FB har lagen kopplats till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), där artikel 3 om principen om barnets bästa och artikel 12 om barns rätt att uttrycka sina åsikter utgör två av konventionens allmänna principer. Praxis och kritik som framhållits mot Sveriges hantering av tvister om vårdnad, boende och umgänge visar emellertid att rätten många gånger utgår från förutbestämda tolkningar kring vad som är barnets bästa, vilket många gånger leder till att föräldrarnas intressen tillgodoses framför barnets behov. Det har vidare framkommit att barnet inte alltid får möjlighet att höras eller får sina åsikter beaktade, vilket kan leda till avsevärda konsekvenser för barnet. 2015 beslutade regeringen att en särskilt tillsatt utredning skulle lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Frågan är således huruvida en inkorporering kan medföra att barns rättsliga ställning stärks genom att principen om barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter tillgodoses på ett bättre sätt i praktiken. Om så är fallet kan en inkorporering vara lösningen på den problematik som nu föreligger gällande barns rättigheter i relation till barnkonventionen. För att utreda detta har Norge valts som jämförelseobjekt. I Norge är barnkonventionen sedan 2003 en del av norsk lagstiftning. I det fall det uppstår en konflikt mellan konventionen och norsk lag har konventionen företräde och därmed en stark formell ställning i landet. Sedan inkorporeringen har framsteg skett i implementeringen av barns rättigheter enligt konventionen, inte minst gällande barns rätt att uttrycka sina åsikter, där åldersgränsen för när ett barn skall höras i ärenden som rör barnet själv sänkts från tolv till sju år. Norge har dock en lång tradition av arbete med barns rättigheter som sträcker sig till tiden redan innan inkorporeringen av barnkonventionen. Landet var bland annat först i världen med att inrätta en barnombudsman år 1981. Trots detta har Norge ändå fått ta emot kritik från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter som exempelvis anfört att det i praktiken föreligger brister i landets tillämpning av barns rätt att uttrycka sina åsikter. Det har också hävdats att den norska lagstiftningen förhåller sig något avvaktande till att barn skall få vara part i mål, medan andra ser positiva effekter av inkorporeringen. Till detta tillkommer problematiken med att det inte är möjligt att avgöra huruvida de framsteg som skett i norsk rätt sedan inkorporeringen är en följd av inkorporeringen i sig eller om det är sådana förändringar som kan tänkas ha skett även utan en sådan. Trots en snarlik problematik i länderna på flera punkter anser jag ändå att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt är för handen med hänsyn till att Norge i flera delar förefaller ha kommit längre beträffande barns rättigheter och därmed stärkt barns rättsliga ställning.

Nutida förutsättningar för samhällsplanering har resulterat i att barns demokratiska och fysiska utrymme i planer är mindre än det som stipuleras i barnkonventionen. Syftet med studien är att skapa en förståelse för vilka utmaningar, brister och möjligheter som finns att inkludera barnfrågor i kommunal planering. Undersökningen utgår från två frågeställningar där detta konkretiseras. Studien är avgränsad till Sverige och den teoretiska utgångspunkten är begreppen ”barnperspektiv”, ”barns perspektiv” och ”barns bästa”. Materialet har samlats in med hjälp av de kvalitativa metoderna dokumentstudie och intervju och empirin har sammanställts genom en tematisk analys i tre delar. Arbetet har resulterat i tre centrala slutsatser kring utmaningar, brister och möjligheter. Genom dessa argumenterar vi för att förhållningssättet till barns kompetens samt strukturella och praktiska förutsättningar är avgörande för en lyckad inkludering av barnfrågor i planering. / Present conditions for urban and regional planning have resulted in children's democratic and physical space in development plans being smaller than what is stipulated in Children’s Rights Convention. The purpose of this study is to understand what challenges, deficiencies and opportunities there are when including children’s needs in physical planning in Sweden. The study is based on two research questions where this is further specified. The theoretical framework is the concepts of “child perspective”, “child's perspective” and “children's best interests”. The data has been gathered trough the two qualitative methods document study and interview and compiled through a thematic analysis. This work has resulted in three central conclusions regarding challenges, deficiencies and opportunities. With these conclusions we argue that the approach to children’s competence as well as structural and practical conditions are crucial for successfully including issues concerning children in planning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare upplever att undervisningen bedrivs gällande barnkonventionen samt om undervisningen har förändrats till följd av att barnkonventionen blivit lag. Syftet med studien var också att undersöka hur lärare och elevers kännedom är gällande barnkonventionen. En kombination av datainsamlingsmetoder användes, intervjuer med både lärare och elever samt enkätundersökning bland lärare. Fyra lärare och åtta elever deltog i intervjuerna och 82 lärare deltog i enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att eleverna har kännedom om att barnkonventionen finns men kunskapen gällande innehållet varierar bland eleverna. Lärarnas kännedom om barnkonventionen är god och resultatet visar på att majoriteten av lärarna som deltagit i föreliggande studie upplever att de arbetar med barnkonventionen dagligen i och med skolans värdegrund. Själva undervisningen om barnkonventionen sker i samband med FN-dagen eller barnkonventionens dag. Lärarna som deltagit i studien menar att undervisningen inte förändrats i och med lagstadgande av konventionen. Resultatet av studien visar på att en stor majoritet av de lärare som deltagit i föreliggande studie upplever att de inte erbjudits varken information eller vidareutbildning gällande barnkonventionen under deras verksamma år. En majoritet av de deltagande lärarna menar även på att kunskap om barnkonventionen inte ingick i deras lärarutbildning. / The purpose of this study was to examine how teachers experience that the teaching is conducted regarding the Convention on the Rights of the Child, CRC, and whether it has changed as a result of the CRC becoming law. The purpose of the study was also to investigate how teachers and pupils' knowledge is about the CRC. A mix of methods was used, interviews with both teachers and pupils as well as survey among teachers. Four teachers and eight pupils participated in the interviews and 82 teachers participated in the survey. The study comes to the conclusion that the pupils are aware about of the CRC but the knowledge about the content varies among the pupils. The teachers' knowledge of the CRC is good and the result shows that the majority of teachers who participated in the present study feel that they work with the CRC on a daily basis because of the school's values. The actual teaching of the CRC takes place in conjunction with “FN-dagen” or “barnkonventionens dag”. The teachers who participated in the study do not experience that the teaching has changed as a result of the CRC becoming law. The results of the study show that a vast majority of the teachers who participated in the present study feel that they lacks further education or information regarding the CRC. A majority of the participating teachers have also stated that knowledge of the CRC was not included in their teacher education.

I januari 2020 blev barnkonventionen en lag i Sverige. Regeringen anser att lagen ska bidra till att barnkonventionen tillämpas i större utsträckning i ärenden som berör barn. Lagen är så pass ny att inga tidigare studier har genomförts i Sverige utifrån rättsväsendets perspektiv. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur barnkonventionen som lag påverkar det polisiära arbetet avseende barns utsatthet för våld i hemmet. Den aktuella studien ämnar därav att bidra med ny kunskap inom det kriminologiska forskningsfältet. Studien avser att tillföra en mer tydlig och förståelig bild i praktiken kring hur polisanställda uppfattar att barnkonventionen som lag fungerar och påverkar deras arbete. Studiens två frågeställningar kommer besvaras genom åtta semistrukturerade intervjuer med polisanställda som arbetar med barns utsatthet för våld i hemmet. Studiens resultat visar att lagen möjliggör ett ökat barnbaserat synsätt inom polismyndigheten, dock ser det polisiära arbetssättet relativt oförändrat ut. Resultatet tyder på att det finns svårigheter kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas i praktiken. Deltagarna efterfrågar tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning kring hur lagtexten ska tolkas och tillämpas. Detta för att lagtexten ska kunna implementeras i större utsträckning i deras arbete. Det finns en vision om att nya riktlinjer ska tilldelas inom snar framtid. Ett förslag till framtida forskning är att studera lagens påverkan när tydligare riktlinjer, hjälpmedel och utbildning tilldelats. / In January 2020, the Convention on the Rights of the Child (CRC) became Swedish law. The government considers that the application of the CRC as a law should have an increased enforcement relating to cases affecting children. This law is so new, that no previous studies from the perspective of the judiciary system have been conducted in Sweden. The main aim of this study is to investigate how the CRC as a law affects police work with regards to children’s exposure to domestic violence. This current study seeks to provide new knowledge in the field of criminological research by increasing our comprehension of the new law and to improve our understanding on how police employees perceive how the CRC is working as a new law, and how it affects their work. To address the two study issues, eight semi-structured interviews were conducted with police employees who work with children, who are subjected to domestic violence. The results show that the new law offers increased focused on the child’s perspective within the police authority’s work, but the operational approach looks relatively unchanged. The results indicate that there are difficulties in how the legal text should be interpreted and applied in practice. Police employees request a need for clearer guidelines, education and means on how to interpret this new law, so that the law can be further implemented in their work. There is a vision that new guidelines will be introduced in a near future. One suggestion for future research is to study the impact of this new law when clearer guidelines, tools and education have been implemented.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka erfarenheter och tankar socialsekreterare har gällande sitt arbete med barns rättigheter sedan barnkonventionen inkorporerats i svensk lagstiftning. Studien baseras på tidigare forskning om barnkonventionen, barns rättigheter och inkorporering av konventionen i lagstiftning. Studien grundas på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänstens olika mottagnings- och utredningsenheter i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån teoretiska begreppen handlingsutrymme, barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv. Resultatet visar att inkorporeringen av barnkonventionen har skapat möjligheter och framgångar i form av att socialsekreterarna kan använda konventionen som strategiskt verktyg, konventionen hålls mer levande i samtal mellan kollegor och ledning samt att socialsekreterarna fått en ökad medvetenhet om barns rättigheter. Resultatet visar även att de faktorer som påverkar förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen i praktiken är brist på kunskap hos socialsekreterarna gällande barns rättigheter, avsaknad av upprättade rutiner, den enskildes socialsekreterarens handlingsutrymme och lagstiftning som krockar. Studiens slutsats är att det finns flera faktorer, på olika nivåer som påverkar hur barns rättigheter implementeras och tillämpas i praktiken och det är ett fortgående arbete som kommer att ta tid. / The aim of this study is to inquire into which experiences and thoughts social workers have regarding their work with children's rights since the Convention on the Rights of the Child has been incorporated into Swedish legislation. The study is based on previous research on the Convention on the Rights of the Child, children's rights and the incorporation of the Convention into legislation. The study is based on six semi-structured interviews with social secretaries at the social services' various reception and investigation units in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material was analyzed on the basis of theoretical concepts of room for maneuver, child perspective, children's perspective and children's rights perspective. The results shows that the incorporation of the Convention on the Rights of the Child has created opportunities and successes in the form of the social secretaries being able to use the convention as a strategic tool, the convention is kept more alive in conversations between colleagues and management and the social secretaries have become more aware of children's rights. The results also shows that the factors that affect the conditions for applying the Convention on the Rights of the Child in practice are a lack of knowledge among social workers regarding children's rights, lack of established routines, the individual social secretary's room for maneuver and conflicting legislation. The study concludes that there are several factors, at different levels that affect how children's rights are implemented and applied in practice and it is an ongoing work that will take time.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.

1 januari 2020 inkorporerades konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. När arbetet med studien startade fanns det ingen forskning kring hur förskolans verksamhet påverkats av inkorporeringen, vilket väckte en nyfikenhet hos oss. Syftet med studien blev således att undersöka hur verksamma förskollärare resonerade kring arbetet med barnkonventionen, med en fördjupning i en av konventionens artiklar gällande barnets bästa (artikel 3). Empirin samlades in genom en kvalitativ insamlingsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju genomfördes med fem förskollärare. Studien utgick från förskollärares resonemang och upplevelser kring arbetet med barnkonventionen. Empirin analyserades utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på begreppen: det kompetenta barnet, barnet som being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna redan arbetade med barnkonventionen sedan flera år tillbaka men att det i samband med inkorporeringen bidrog till en ökad diskussion. Därutöver visade resultatet även att förskollärarnas grundläggande målsättning alltid var att utgå från barns bästa, men att det hamnar i konflikt med faktorer som de kan- och inte kan påverka. Förskollärarna gav uttryck för att barnkonventionens inkorporering var välkommen genom att den bidragit till ett ökat fokus för barns bästa, vilket stämmer överens med förskolans läroplan.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine if the position of children’s culture in Swedish cultural politics has been affected by the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) becoming Swedish law. The study analyse the cultural political strategies in four local and regional councils to see if they aligns with the UNCRC and highlights how these four councils are thinking in their ongoing work with their respective cultural political strategies, considering this new prerequisite. The study is based on an hermeneutic perspective, standing for qualitative systems of understanding and interpretation. The theoretical starting-point for the study is Dorte SkotHansen’s model defining three rationals which have dominated the local cultural policies the last decades. The methods I am using in the study is text analysis in the shape of idea analysis according to Skot-Hansens three culture political rationalities. The study also includes qualitative interviews in order to gain a deeper understanding for the cultural political strategies. The study is a comparing analysis of the UNCRC and the four strategies. The study shows a good correspondance between the culture plans and the UNCRC. The municipalities have in many ways implemented the UNCRC’s perspective on culture in their cultural political strategies already. However much of the work is still unclear as the implementation of the law is still in its infancy.