<p>I denna uppsats undersöks begreppet ”barnets bästa” med utgångspunkten att granska vilka olika föreställningar som finns och har funnits kring vad detta innebär. Detta begrepp är inte nytt för vår tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter som antogs 1989. Barnets bästa är dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förändras därför ständigt.</p><p>Metoden som ligger till grund för denna uppsats är dels en genomgång av litteratur och dels en textanalys av två historiska källmaterial bestående av en proposition från 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar från 1997, SOU 1997:116. Genom denna textanalys framkommer både likheter och skillnader mellan samhällets syn på barnets bästa.</p><p>Det kan konstateras att föreställningarna kring vad barnets bästa innebär har förändrats sedan början av 1900-talet. Utvecklingen av barnets bästa hänger samman med en mängd faktorer såsom synen på barn, rådande kultur, normer, värderingar, kunskap, ekonomi, politiska idéer, reformer och genusföreställningar. Slutsatsen är att vuxna såg till barnets bästa även i början av 1900-talet, men att begreppet då hade en annan innebörd. Därmed kan det konstateras att barnets bästa har varit, är och förblir ett begrepp i förändring.</p> / <p>In this paper the conception “the best interest of the child” examines with the starting-point to study which different ideas that exists and have existed about what this means. This conception is not new for today, but it has been debated more frequently after the creation of the United Nations Children’s Convention which was accepted in 1989. However, the best interest of the child is a social construction and therefore the meaning of the conception changes constantly.</p><p>The method that lays the foundation of this paper is partly an exposition of literature and also a text analysis of two historical sources consisting of a government bill from 1924, prop. 1924:150, and one of the States official reports from 1997, SOU 1997:116. Through this text analysis emerges both similarities and differences between the society’s views on the best interest of the child.</p><p>The statement is that the conceptions of what the best interest of the child mean have changed since the beginning of the twentieth century. The development of the best interest of the child is connected to many factors such as the view of the child, existing culture, norms, values, knowledge, economy, political ideas, reforms and gender conceptions. The conclusion is that grown-ups tried to fulfil what was best for the children even in the beginning of the twentieth century, but the conception had a different meaning at the time. Therefore the conclusion is that the best interest of the child has been, is and will be a conception in change.</p>

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra barns uppfostran på ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen är en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmärksammas de motsättningar som kan uppkomma när Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rättigheter. Genom kvalitativ forskning får ni ta del av en volontärs och det inhemska folkets perspektiv på barnuppfostran på ett barnhem i Ghana. / This is a qualitative study whose aim is to highlight the children's upbringing in an orphanage in Ghana from a different cultural perspective. The study’s approach is based on globalization and socialization theories. The physical disciplining is part of the socialization process in Ghana, which is contrary to the CRC. This study highlights the contradictions that might arise from the CRC when implemented in a non-Western country and the unconsciousness of childrens rights in a country as Ghana. Through interviews and observations, you will benefit from both my, the volunteer, and the indigenous people's perspective on raising children in an orphanage in Ghana.

Syftet med studien var att undersöka hur barnkonventionens artikel 12, barns rätt att komma till tals tillämpas i familjebehandling genom att göra en pilotstudie. Familjebehandlare inom kommunens öppenvård fick svara på hur de gjorde barn delaktiga, på vilket sätt barn kom till tals och ifall det fanns tillfällen när barn inte skulle delta i familjebehandlingen. För att få svar på dessa frågor gjordes en semistrukturerad telefonintervju. Den valda teorin var systemteori.  Studien innefattade även familjebehandling, barnkonventionen och BBIC. Resultatet visade att familjebehandlarna använde olika arbetsmetoder för att få barn att komma till tals. Det fanns en stor flexibilitet kring metoderna att göra barn delaktiga och kring att skapa möjlighet för att få barn att prata. Det fanns tillfällen då barn inte skulle delta i familjebehandlingen till exempel när föräldrarna hade egna svårigheter och när det är fanns övervägande vuxenproblem. / The purpose of the study was to investigate if the article 12 of the Convention of the Rights of the Child to be heard is applied in family treatment by making a pilot study. Family practitioners within the municipal outpatients care had to answer how they did involve the children, the manner in which children were heard and if there were times when children should not be participate in family treatment. To get answers to these questions a semi-structured survey was made. The selected theory was systems theory.  The study also included the Convention of the Rights of the Child, family treatment and BBIC. The results showed that family practitioners used various methods to get children to be heard. There was a lot of flexibility around these practices making children involved and creating the opportunity to get children to talk. There were times when children should not participate in family therapy for example when parents had their own difficulties and when it was a predominantly adult problem.

Abstract Essay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007 A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child. Supervisor: Stig Montin The purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists. I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children’s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists. Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment. That is the political actors quite agree this but the have different so-lutions of the problems. The Social democratic party wants more adults in schools to guaran-tee a peaceful and harmonious school environment and the non-socialist Alliance wants clear roles and increased authority for teachers to create order in schools. Keywords: UN Convention on the Rights of the Child, education, the national strategy, the Social democratic party, the non-socialist Alliance.

Ämnet barn i sekter är bristfälligt belyst. För 12 år sedan gjordes en statlig utredning SOU 1998:113 I God tro men sedan dess har inte mycket hänt. Sekter tenderar att isolera sig från samhället vilket gör det svårt att komma åt barnen, både för insatser samt studier. Uppsatsens syfte är att belysa barns situation i sekter samt vilka svårigheter det kan medföra för barnen själva samt dem som ska hjälpa, framför allt socialtjänsten. Studien är kvalitativ med en explorativ deskriptiv ansats. Metoden som användes var intervjuer samt fallstudie av biografisk litteratur. Resultatet visade att barn i sekter utsätts för fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. Vidare visade resultatet att socialtjänsten sällan hjälper dessa barn. Resultaten analyserades utifrån anknytningsteorin, beteendeteori samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Slutsatsen är att 31 av Barnkonventionens artiklar kränks när det gäller barn i sekter. Utifrån anknytningsteori och beteendeteori är de metoder som sekter använder för att kontrollera medlemmarna mycket skadliga för barn, vilket innebär att barn borde skyddas från dessa miljöer. Diskussionen måste lyftas och mer kunskap behövs bland socialarbetare för att hjälpa barn i sekter. Ledordet borde vara att ett barn som far illa är ett barn för mycket. / Children’s situation in cults is an inadequately researched topic. It is 12 years since the governmental investigation SOU 1998:113 I God Tro and little have happened since. Cults tend to isolate themselves from society which leads to difficulties reaching the children, for interventions as well as studies. The purpose of the study is to shed light on the situation of children in cults and the difficulties connected, both for the children themselves and those who attempt to help them with special focus on social services. The study is qualitative with an explorative descriptive approach. The method used was interviews and case studies of biographic literature. The results show that children in cults are victims of physical, psychical and sexual abuse. Furthermore social services seldom help these children. The analysis was based on attachment theory, behavioral theory and the UN Convention on the Rights of the Child. The conclusion is that 31 of the Children’s Convention’s articles are violated in cults. According to attachment theory and behavioral theory the control methods used in cults are harmful to children. Discussion and knowledge among social workers is needed. If one child gets hurt it is one child too many.

Since 2009 the Swedish Sport Confederation has included a child rights perspective in their policy guidelines for child sport in Sweden. These guidelines states that all children shall be protected from all forms of physical or mental violence, injury or abuse, neglect or negligent treatment, maltreatment or exploitation. Despite this, studies show not only that emotional abuse and maltreatment occurs in children´s sport but that it is has a great effect on children. The aim of this study was to analyze the experiences and effects of emotional abuse and maltreatment among children athletes. Data were gathered through semi-structured interviews with nine children, 13-18 years old, from both team- and individual sports. The result shows that emotional abuse and maltreatment occurs between both athletes and between athletes and their coaches. It is the coherency and atmosphere in the group that is a vital factor for the sport to lead to positive feelings and experiences. When there is no strong coherency, the atmosphere is perceived as negative, destructive criticism between athletes increases or when destructive criticism comes from coaches, it leads to negative feelings and experiences. The most commonly form of emotional abuse and maltreatment was verbal abuse, lack of attention, neglect and non-verbal abuse. The result show effects such as decrease in performance, lower self-confidence and insecurity. It also shows effects associated with feelings such as irritation, inadequateness, unsuccessfulness and sadness. Emotional abuse and maltreatment occurs on practice, competitions as well as beside the field of play and is in the vast majority of situations linked to performance.

Jag har i förestående studie genom semistrukturerade observationer på två olika förskolor undersökt hur Barnkonventionen synliggörs i miljön. Sverige har för ett år sedan, 1 januari 2020, inkorporerat FN:s konvention för barnets rättigheter i svensk lag, men i mitt arbete i förskolan har jag inte upplevt någon större skillnad. Därför är det intressant att undersöka huruvida jag kan se att barnen får sina rättigheter tillgodosedda i miljön. Frågeställningarna är, hur synliggörs Barnkonventionen i de undersökta förskolornas miljö? Samt vilka främjande och hindrande faktorer återfinns i de undersökta förskolornas miljö gällande förskolornas arbete med Barnkonventionen? I analysen av den insamlade empiri använde jag en hermeneutisk ansats då jag huvudsakligen tog mig an Manfred Liebels (2018) kriterier för barns intresse, men använde även begreppen barnsyn och barnrättsperspektiv, i syfte att påvisa förekomsten av Barnkonventionella rättigheter i förskolans miljö. Via observation och analys framträdde tydliga skillnader mellan avdelningarna och att pedagogers makt och barnsyn tycks ha stort inflytande på barns möjligheter att kräva sina lagstadgade rättigheter. Trots att pedagogerna inte observerats blir förhållningssätt och barnsyn tydliga i miljön med hänsyn till hur material är tillgängligt och vilka möjligheter barn har till delaktighet och inflytande.

Parental support is support which is provided on a universal, selective and indicated level. The support efforts are carried out at societal level by professional people who work strategically with parental support. Examples of professionals who work strategically with parental support are actors at family center, open custody of children and family and parent groups, area of ​​support and treatment, and family care. Parental support is important in preventing ill-health and promoting good upbringing and development for the child. Parental support means the parents' support for their children in general and also the support that the municipality / region provides to parents. Therefor the purpose for the work of parenting support is to help the parents' in their mission to meet the varying needs of the child. Parental support's work in Sweden relates to the content of the Convention on the Rights of the Child. The work is also based on a national strategy developed by the Government Offices and the Ministry of Social Affairs in Sweden. The strategy includes three main goals and three subgoals. The main goals emphasizing the importance of; a knowledge-based approach, accessibility support and a supportive organization. The sub-goals emphasize; collaboration at all levels of society, increased numbers of health-promoting arenas and evidence-based working methods. Work on parental support is also based on political decisions, where development opportunities are governed by higher-level actors. The study examines what needs for parental support that professionals in Västmanland County experience today, and to examine how existing efforts respond to these needs. A qualitative method with semi-structured interviews, based on a targeted selection, has been chosen to answer the purpose, in which people working with parental support questions participated. These individuals are presented as professionals in the present study. A manifest content analysis was used to analyze collected material. The result shows that the needs within the parental support relate to different problem areas and can affect the parents' needs as well as the child's. Hence, forms of support are offered that create supportive environments for these groups. There is a need to provide parental support to parents with cultural background differences in order to improve matching of support to perceived needs. Difficult social circumstances are also a factor that can make it difficult for the support to match the need.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med delaktighet i barnutredningar, syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn delaktiga i sina utredningar och vad uttrycker socialsekreterare för förbättringsområden inom barns delaktighet? Enligt socialtjänstlagen och barnkonventionen har alla barn rätt till delaktighet i alla de frågor som rör dem men i tidigare forskning framgår det att barns rätt till delaktighet inte alltid uppfylls. Studien är genomfört med kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och unga. För att tolka den tidigare forskningen och studiens resultat tillämpades systemteori, anknytningsteori och begreppet mentalisering. I resultatet framgår socialsekreterarnas bild av delaktighet och hur de arbetar med barns delaktighet. De teman som kunde utvinns ur resultatet var definition av delaktighet, aktörskap och relationer. Studiens slutsats är att synen på barns delaktighet varierar och därmed också barns rätt till delaktighet. / The purpose of this study’s to investigate how socialworker work with participation within child investigations and will be answered through two queries: How do social secretaries work to make children participate in their own investigations and how do social secretaries express their views on how they could improve children’s participation? According to the Social Service Law and the Children’s Rights Convention every child has a right to be actively involved in all matters affecting their own wellbeing. However, according to previous research, children’s right are not always met. The study has a qualitative method with semi-structured interviews carried out with six social secretaries working with child investigations. Previous research and the study’s results were interpret via the theoretical framework of systems theory, attachment theory and the concept of mentalization. The results shows the view that the socialworkers have on childrens participation and how they work to make children participants. The results also show themes that emerged from a thematic analysis were the definition of participation, agency and relationships. The conclusion of this study is that the view on the participation for children varies between different social secretaries and therefore can children’s right to participation differ.

Barnkonventionen ratificerades i Sverige för 31 år sedan och inkorporerades i svensk lag den 1 januari 2020. Barnkonventionen betraktar barn som rättighetsbärare. Syftet i denna uppsats var att undersöka hur man inom barn och unga i socialtjänsten arbetar med barn i olika åldrar med anknytning till barnkonventionen samt att undersöka hur socialtjänsten uppfattar samverkan med andra professioner i förhållande till konventionen. För att besvara syftet intervjuades fyra socialsekreterare. Materialet från intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet tolkades med hjälp av det barndomssociologiska perspektivet och samverkansteori. Resultatet visade att bilden av barn som rättighetsbärare var förankrad inom socialtjänsten med fokus på att barnet skulle höras och vara delaktigt. Vidare framkom att information gällande hur barnkonventionen skulle omsättas i det praktiska arbetet var efterfrågat. Det fanns brist på resurser i förhållande till det arbete som barnkonventionen krävde. Slutsatsen är att synsättet på barn som rättighetsbärare överensstämde med barndomssociologin. Bristande utbildning, rättspraxis och organisatoriska förutsättningar såsom budget riskerade att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Inom samverkan riskerade även resursbrist för professioner att minska barnkonventionens inflytande i ärenden. Korrekta förväntningar på varandras professioner och deras handlingsutrymme betraktades öka barnkonventionens inflytande i samverkan. / The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden 31 years ago and incorporated into Swedish law on 1 January 2020. The convention considers children to be rights holders. The purpose of this essay was to investigate how the social services work with children of different ages in connection with the convention and to investigate how the social services perceive collaboration with other professions in relation to the convention. To answer the purpose, four social secretaries were interviewed. The material from the interviews has been analyzed through a qualitative content analysis. The results were interpreted with the help of the childhood sociological perspective and collaboration theory. The results showed that the image of children as rights holders was rooted in the social services with a focus on the child being heard and involved. Furthermore, it emerged that information regarding how the convention was to be implemented in the practical work was requested. There was a lack of resources in relation to the work required by the convention. The conclusion is that the view of children as rights holders was in line with the sociology of childhood. Lack of education, case law and organizational conditions such as the budget risked reducing the influence of the convention in matters. In collaboration, a lack of resources risked reducing the influence of the convention in the matter. Correct expectations of each other's professions and their scope for action were considered to increase the influence of the convention in collaboration.