Ger svensk rätt skydd mot barnäktenskap?

No description available.

Antalet avhysningar där barn berörs har ökat de senaste åren, trots att det i tidigare utredningar konstaterats att lagstiftningen är tillräcklig för att skydda barn från att bli avhysta.Barnkonventionen är sedan 1 januari 2020 svensk lag, men vid en avhysning finns det en risk för att barnet påverkas på ett sätt som innebär att flera av dess rättigheter går förlorade. Ur socialtjänstlagen går det att utläsa ett ansvar för socialnämnden att arbeta avhysningsförebyggande. Däremot är de rättsliga möjligheterna att skydda barn från avhysningar begränsade. Det är enbart när hyresavtalet sägs upp att gälla i förtid på grund av hyresskulder som det finns en möjlighet att genom ekonomiskt bistånd garantera att barnets bostad skyddas. På grund av hur gällande rätt är utformad och hur ansökningar om ekonomiskt bistånd handläggs i socialtjänstpraktiken innebär dock inte alltid rätten till ekonomiskt bistånd att barn skyddas från avhysning till följd av hyresskulder. Vårdnadshavarens möjlighet att tacka nej till bistånd och de höga krav som ställs på föräldrarna för att de ska ha rätt till bistånd, i kombination med att barn saknar en självständig rätt till bistånd, medför att alla barn inte får det bistånd de har behov av för att behålla sin bostad. Det konstateras i uppsatsen att gällande rätt och socialtjänstpraktiken är i strid med barnsrättigheter enligt barnkonventionen i flera avseenden. Ett antal lagändringar föreslås för att stärka barnets skydd för sina rättigheter. Bland annat behöver principen om barnets bästa ges sådan genomslagskraft att den inte regelmässigt och utan bedömning i det enskilda fallet får stå tillbaka för andra intressen. Dessutom krävs ett tydligare mandat för socialtjänsten att arbeta med att förebygga avhysningar av barnfamiljer samt större rättsliga befogenheter för socialtjänsten att stoppa avhysningar.

No description available.

Familjehemsplacering är enligt Socialstyrelsens statistik den vanligaste placeringsformen gällande barn. År 2022 var antalet placerade barn 19 200. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur den rättsliga regleringen gällande familjehem har sett ut och förändrats över tid,  från 1700-talet fram tills idag. För att uppfylla uppsatsens syfte har den rättsdogmatiska metoden använts, vilket innebär en analys av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Av resultatet framgår att det skett ett flertal förändringar i regleringen avseende familjehem. Utvecklingen är markant; från 1700-talet när vart fjärde fosterbarn avled, till idag när situationen är helt annorlunda med färre barn familjehemsplacerade. De flesta förändringar har skett i syfte att stärka barnets ställning samt för att effektivisera socialnämndens arbete. Några exempel är att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning, att rekvisitet för omhändertagande förändrats i LVU samt att ett flertal förändringar genomförts i samband med rättsfallet Lex lilla hjärtat. Att regeringen har valt att lägga mycket tid och resurser på detta visar att regleringen av barn är ett mycket viktigt, men även komplext område.

Syftet med studien var att ta reda på hur barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning kan påverka elitidrottens verksamheter. Studien tog sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och de olika villkoren som påverkar inträdet av lagstiftningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ datainsamling där de intervjuade personerna har insyn och erfarenhet av barnkonventionen. Respondenterna representerar fyra olika elitföreningar i fotboll, en Svensk Elitfotbollsansvarig och tre experter på barnrättsperspektivet inom idrotten.   Resultatet visar på att en del föreningar kommer att behöva ändra om helt i sin verksamhet medan andra redan har tillämpat värdefulla resurser. Att barnkonventionen blir till svensk lagstiftning kommer att ge mer tyngd vilket leder till flertalet debatter och mer utrymme i media. För att denna inkorporering och utveckling skall kunna tillämpas hos föreningar måste idrottsrörelsen ta sitt ansvar. Kommuner kan få större makt då de redan idag styr en stor del av de bidrag som föreningarna får. Skulle föreningarna inte följa barnkonventionen så kan det leda till sanktioner. Dessutom så kan föreningar för första gången ställas inför rätta om lagen inte följs. Vad det sedan innebär är det ingen som vet ännu, utan de intervjuade respondenterna anser att första domstolsbeslutet blir avgörande. Samtliga experter anser att den tidiga selekteringen kan strida emot barnkonventionens villkor och detta blir något föreningarna måste se över. Däremot betonar SEF-representanten att elitförberedande verksamheter fortfarande ska få finnas och klubbarna behöver få en vettig chans att bedriva den verksamheten.

No description available.

Syftet med studien var att få en inblick i och förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet med barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med sex semistrukturerade intervjuer av socialarbetare från olika delar av Sverige. Empirin analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Vidare har vi använt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Honneths teori om erkännande för att analysera och få en djupare förståelse för empirin. Resultatet visade att socialarbetare upplever flera utmaningar i arbetet med barn som lever i en hederskontext. De upplever att det saknas verkningsfulla arbetsmetoder gällande familjearbete och att föräldrarätten fortfarande väger tungt inom socialt arbete. Detta kan få negativa konsekvenser för barn som kan tvingas till umgänge med våldsutövande föräldrar. Studien visade även att det finns kunskapsluckor i ämnet HRV, både inom socialt arbete samt inom förskola och skola - verksamheter som lyfts fram som viktiga för att upptäcka förekomsten av HRV. Samverkan anses vara en framgångsfaktor i arbetet mot HRV och något som kan försvåra samverkan är kunskapsluckor. / The purpose of this study was to gain an insight and understanding of how social workers experience their work with children who’s been exposed to honor-based violence (HBV) and oppression. We have conducted a qualitative study with six semi-structured interviews with social workers from different parts of Sweden. The data was analyzed with a qualitative content analysis method. Additionally, we have used Lipsky’s theory about Street-level bureaucrats and Honneth’s recognition theory to analyze and gain a deeper understanding of empiricism. The result showed that social workers experience several challenges in their work with children who live in a context of honor-based violence. They lack effective working methods regarding family work and parental rights weigh heavily still within social work. This can cause negative consequences for children who could be forced to interact and spend time with violent parents. The study also showed that there are knowledge gaps on the subject of HBV, not only in social work but also in preschool, and school alike - institutions highlighted of paramount importance for the discovering of the prevalence of HBV. Collaboration is considered a strong success factor in the work against HBV, whereas knowledge gaps can contribute to difficulties in the subject.

In this thesis I study children's right to be heard in custody cases. The main purpose is to study the legal situation in Sweden from a European and international perspective. The emphasis given to the child’s right to be heard in cross-border custody cases in EU regulations is studied, in particular with regard to the Brussels II bis Regulation and the Charter of Fundamental Rights of the European Union, from the perspective that the child is habitually resident in Sweden. Furthermore, I study the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the European Convention on Human Rights, both which are important rights documents in Europe. The CRC is also studied from the perspective that Sweden has incorporated the CRC as a directly applicable Swedish law as of January 1, 2020. I analyze whether Swedish law in practice is in compliance with these regulations. The conclusion is that Swedish law to some extent is, but that certain inconsistencies exist in relation to the requirements set forth in Article 12 of the CRC. In light of the study there appears to be a risk that the primacy of EU law and the principle of mutual trust can put children's rights aside. The legal situation in England, Finland and Norway regarding children's right to be heard in custody cases is studied in order to create a context in which Swedish law can be compared. The aim is to study how well children's right to be heard in custody cases is ensured in Sweden in a European comparison. It appears that the legal situation in Sweden is relatively good but that children’s right to self-determi-nation appears to be more developed in the legislation of Norway and Finland. The thesis shows some areas of improvement in Swedish law. One is the child's right to be heard in cases when the parents are able to agree on custody issues. Another is the child’s right to be heard, contrary to the parents’ wishes and without their consent. Studies show that children's actual right to express their opinion and have it regarded by the court in a custody dispute is not always ensured in practice. The conclusion is that legislative changes, or a more comprehensive consideration of Article 12 of the CRC, could lead to a better implementation in practice of the right of children to express their views and have them regarded in custody disputes.

Att bilda familj är en dröm för många personer. Tack vare den medicinska utvecklingen på området finns det idag flera olika sätt att skaffa barn på. Ett exempel är användandet av en surrogatmoder. Surrogatarrangemang där det behövs assisterad befruktning med svensk hälso- och sjukvård är däremot inte ett tillåtet förfarande i svensk rätt, varför specifika rättsregler på området saknas. Förfarandet är däremot inte kriminaliserat varför par och ensamstående använder sig av ett sådant arrangemang i utlandet.  Den icke anpassade lagstiftningen har resulterat i rättsliga konsekvenser för tilltänkta föräldrar och barn. Det kan konstateras att ett genetiskt faderskap på ett enkelt sätt kan fastställas genom bekräftelse, dom eller erkännande. Avseende moderskap är dock huvudregeln vid surrogatarrangemang att moderskapet ska fastställas rättsligt genom ett adoptionsförfarande, oavsett om det är barnets genetiska moder. Dagens adoptionsbestämmelser uppställer krav på att makar och sambor endast kan adoptera gemensamt och närståendeadoption förutsätter samtycke av den genetiskt rättsliga fadern. Det uppställs dessutom ett vederlagsförbud vid adoption.  Rättsliga konsekvenser har uppstått i form av att tilltänkta föräldrar separerat och att rättslig förälder återkallat sitt samtycke. Vidare råder en rättslig osäkerhet huruvida det finns ett tillräckligt samband mellan ersättning till surrogatmodern och vederlagsförbudet vid en senare adoption. Europadomstolen har konstaterat att varje medlemsstat har en skyldighet att erkänna barnets föräldra-barn relation utifrån barnets rätt till privatliv samt att värna barnets bästa. Det är dock upp till medlemsstaten att välja på vilket sätt ett sådant erkännande ska genomföras. HD konstaterade i ett fall från 2019 att den rättsordning som tillämpas i Sverige idag inte är förenlig med barnets rätt till privat- och familjeliv samt principen om barnets bästa.  I juni 2021 kom en statlig offentlig utredning med förslag avseende nya regler om utländska föräldraskap. Utredningen har gett förslag på att det förfarandet som ska användas när tilltänkta föräldrar har hemvist i Sverige fortsättningsvis ska vara ett adoptionsförfarande. Kravet på gemensam adoption för makar och sambor ska tas bort. Dessutom ska det göras undantag avseende kravet på samtycke samt vederlagsförbudet. Undantagsbestämmelserna ska enbart tillämpas vid synnerliga skäl. Ett adoptionsförfarande är fördelaktigt då förfarandet utgår från barnets bästa. Samtidigt prövas den tilltänkta förälderns lämplighet. Vidare innebär de föreslagna undantagsbestämmelserna att de rättsliga konsekvenser som uppstått i praxis kan lösas på ett mer förutsägbart sätt. Utredarnas förslag innebär dock vissa rättsliga oklarheter och risker. För att undantagsbestämmelserna över huvud taget ska bli aktuella förutsätter det att en faktisk familjerelation har uppstått. Vidare innebär utredarnas förslag att det fortsatt görs en skillnad mellan män och kvinnor vid fastställande av föräldraskap på så sätt att moderskapet inte kan fastställas på annat sätt än genom ett adoptionsförfarande. Utredarnas rättsliga lösningar stannar vid en lägstanivå. Det kan därmed konstateras att de föreslagna lösningarna inte är långsiktigt hållbara. Intresset av att erkänna föräldraskap måste väga tyngre än intresset av att inte uppmuntra till surrogatarrangemang. Detta kan säkerställas genom att låta genetiskt tilltänkta mödrar få sitt moderskap fastställt på ett liknande sätt som fastställande av genetiskt faderskap idag. Om ett adoptionsförfarande ändock ska användas borde kravet på faktisk familjerelation tas bort för genetiskt tilltänkta mödrar.