Bakgrund: Lek beskrivs som en naturlig del av barns uppväxt och psykosocial utveckling. Forskning har visat goda effekter av lekterapi i samband med barns sjukhusvistelse bl.a. minskad oro, stress, smärta och rädsla. I sjuksköterskans arbete ingår att samarbeta med andra yrkesprofessioner för att leda och utföra omvårdnad utifrån patientens individuella behov, att samarbeta med lekterapin är ett exempel.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samarbeta med lekterapin inom barnsjukvården.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Analysen utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Den första var Faktorer som främjar samarbetet som handlade om hur ett fokus på barnets bästa, kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan, rutiner, lekterapin som en tillgänglig resurs gynnade ett samarbete. Under Utmaningar i samarbetet framfördes tidsbrist och prioriteringar, kommunikationshinder och att lekterapin inte var en självklar rätt för alla barn som hinder för samarbete. Sista kategorin En känsla av två skilda verksamheter berörde vikten av att lekterapin sågs som en frizon för barnet samt en upplevelse av lekterapin som en distanserad verksamhet från sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskorna lyfte olika främjande faktorer och utmaningar som påverkade samarbetet med lekterapin. För att möjliggöra barnets rätt till lek och optimera samarbetet behövde hinder för samarbete elimineras samt strategier för gemensamma arbetsuppgifter utvecklas och implementeras. Detta skulle generera bättre kompetensutnyttjande. / Background: Play is described as an important part of children's upbringing and psychosocial development. Previous research has shown positive effects of play therapy during hospitalization such as reduced anxiety, stress, pain and fear. The nurse’s work includes collaborating with other professionals to lead and provide nursing based on the patient's individual needs, to collaborate with the play therapy is one example. Aim: The aim of this study was to illuminate the nurse’s experiences of collaborating with the play therapy in the pediatric care.Method: A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with 13 nurses. Collected material was analyzed using content analysis.Results: The analysis resulted in three categories with respective subcategories. The first one was Factors that promote the collaboration, which concerned how factors such as focus on the child’s best interests, the nurses’ knowledge and experience, routines and play therapy as an available resource favored collaboration. The category Challenges in the collaboration presented obstacles to collaboration such as priorities and lack of time, communication barriers and the fact that play therapy wasn´t an obvious right for all children. The last category A feeling of two separate functions touched on the importance of play therapy as a free zone for the child and also the experience of play therapy as a distanced function from the healthcare. Conclusion: The nurses highlighted various promotional factors and challenges that influenced the collaboration with the play therapy. In order to enable the child’s right to play and optimize the collaboration obstacles needed to be eliminated and strategies for common tasks should be developed and implemented. This would generate better competence utilization.

Trycksår är en vårdskada och uppkommer av långvarigt tryck utav utrustning eller benutskott. På barnintensivvårdsavdelning vårdas barn med observerbar svikt i minst ett organ, dessa barn har stor risk att utveckla trycksår. Patricia Benners omvårdnadsteori är teoretisk referensram för studien. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans trycksårsförebyggande åtgärder för barn som vårdas på barnintensivvårdsavdelning. En systematisk litteratursökning genomfördes i tre databaser. Sökningen genererade elva resultatartiklar. Resultatet presenteras i tre kategorier: följa rutiner och riktlinjer, identifierade trycksårsrisker för patienter på avdelningar som bedriver barnintensivvård samt omvårdnadshandlingar och hjälpmedel. Resultatet påvisade att många trycksårs fall går att förebygga med rutiner, utbildning samt hjälpmedel. Barn med massiv svikt kunde vara så ostabila att trycksårsförebyggande åtgärder var omöjliga. Personal samt verksamhet kan med fördel implementera de evidensbaserade trycksårsförebyggande åtgärderna men fortsatt forskning utav utbredningen av trycksår på barnintensivvårdsavdelning i Sverige kan behöva genomföras. / Pressure ulcer is an injury caused by hospitalizations when sustained pressure over bony prominence or devices for a prolonged period of time pressure ulcer may appear. Critically ill infants and children admitted to the pediatric intensive care unit (PICU) are at risk of developing pressure ulcer. Patricia Benner’s nursing theory is used as theoretical guideline for this study. The aim of this study was to describe preventing measures against pressure ulcers performed by nurses for infants and children admitted at PICU.  A systematic literature review was conducted and three databases resulting in eleven articles. The result was presented in three categories: follow routines and guidelines, identify associated risk factors for pressure ulcer on patients in the PICU and also practical nursing and tools. The result of this study showed that pressure ulcer can be prevented with guidelines, education and tools. For some patients in the PICU pressure ulcer could not be prevented due to their clinical instability. Hospital staff and board should implement evidence basted pressure ulcer prevention measures. Further research concerning Swedish practice could be needed.

Background: The study is based on answers from the National Patient Survey from spring 2016. There were questions about participation and accessibility. A region in southern Sweden had difficulties to understand the answers to these questions. Was the questions misunderstood or was their experience of participation and accessibility bad? Aim: To describe how parents of children with chronic bowel disease experienced participation and accessibility to health care. Design: The study has a qualitative approach. Method: Semistructured interviews were conducted with parents who have a child with chronic intestinal disease. The interviews were analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The material from the interviews was divided into participation and accessibility. Parents perceived that participation in child care was important. It gave the parents a sense of security, trust and control. When the participation burst, it gave parents botheration as they did not experience being seen or believed. It was also worrying to lack knowledge. The parents experienced a good accessibility when they received sincere information, continuity and support of care. Inadequate availability is symbolized by insufficient contact with care, sufficient information or access to a network with other parents in similar situations. Conclusion: It's important to keep listening to parents to make them feel participant. In order for parents to experience good accessibility, it´s important to give them information, let them meet like-minded and gain access to cross-professional contacts. Appropriate personnel should be informed of the results regarding participation and availability so improvement measures can be implemented. / Bakgrund: Studien grundar sig på svaren från den nationella patientenkäten från våren 2016. Där fanns frågor om delaktighet och tillgänglighet. Dessa frågor hade en barnklinik i södra Sverige svårt att tolka svaren på. Var frågorna missförstådda av föräldrarna eller var deras upplevelse av delaktighet och tillgänglighet dålig? Syfte: Var att beskriva föräldrars, till barn med makroskopisk kronisk tarmsjukdom, upplevelser av delaktighet och tillgänglighet till vården. Design: Studien har en kvalitativ ansats. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med föräldrar som har ett kroniskt tarmsjukt barn som haft diagnos i minst ett år. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjumaterialet som framkom ur intervjuerna delades in i delaktighet och tillgänglighet. Föräldrar upplevde att delaktighet i barnets vård var viktigt. Det gav föräldrarna en känsla av trygghet, förtroende och kontroll. När delaktigheten brast gav det föräldrarna oro då de inte upplevde sig bli sedda eller trodda på. Det var även oroande att inte ha kunskap. En god tillgänglighet upplevde föräldrarna när de fick uppriktig information, kontinuitet och stöd av vården. En bristfällig tillgänglighet symboliseras av att inte få tillräcklig kontakt med vården, tillräcklig information eller tillgång till ett nätverk med andra föräldrar i liknande situation. Slutsats: Det är viktigt att fortsätta lyssna på föräldrarna för att de ska känna sig delaktiga. För att föräldrarna ska uppleva god tillgänglighet är det viktigt att ge dem information, låta dem träffa likasinnade och få tillgång till tvärprofessionella kontakter. Berörd vårdpersonal bör informeras om studiens resultat avseende delaktighet och tillgänglighet så att förbättringsåtgärder kan implementeras.

Bakgrund Barnsjuksköterskans främsta uppgifter är att ge trygg och säker vård till barn och ungdomar. Användandet av EMLA® kan bidra till att minska smärtsamma procedurer som barn behöver gå igenom när de vårdas på sjukhus. Användandet av EMLA® styrs av sjuksköterskans kunskap och attityd om krämen. Syftet var att undersöka kunskaper och attityder om EMLA® på barn hos sjuksköterskor. Samt att utforska om det fanns en skillnad på kunskaper och attityder om EMLA® på barn mellan två svenska barnkliniker.   Metod Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter som mätte kunskaper och attityder till EMLA® skickades ut till samtliga sjuksköterskor anställda på två barnkliniker i Stockholm och Uppsala. Data analyserades kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat Mer än hälften av sjuksköterskorna ökade appliceringstiden av EMLA® om patienten hade mörk hudkostym. Endast en tredjedel av sjuksköterskorna var medvetna om vilka biverkningar EMLA® har och mer än hälften visste inte från vilken ålder EMLA® får användas. Varken kunskap eller attityd korrelerade med sjuksköterskornas ålder eller arbetslivserfarenhet. Det fanns ingen skillnad i kunskap eller attityd beroende på om sjuksköterskan hade specialistutbildning eller inte.   Slutsats: Smärtan som uppstår i samband med procedurer kan ha en inverkan på barns kognitiva utveckling samt skapa rädsla och ge ökad smärtkänslighet. Genom att använda EMLA® kan smärtan vid dessa procedurer reduceras. Användandet av EMLA® är beroende av sjuksköterskans kunskap och attityd om krämen. Felaktiga antaganden finns om krämen och de flesta håller med om att EMLA® är en bra smärtlindring vid smärtsamma procedurer. / Background A paediatric nurse’s primary task is to provide safe and secure care to children. The use of EMLA® can help reduce painful procedures for children. However, nurses’ use of EMLA® is dependent on knowledge about and attitudes to it. Aim The aim was to investigate knowledge and attitudes about EMLA® on children among nurses and to explore whether there was a difference in knowledge and attitudes about EMLA® on children between two Swedish children's clinics.   Method A convenience sample was made and questionnaires which measured knowledge and attitudes about EMLA® were sent out to all nurses employed at two children's clinics in Stockholm and Uppsala. Quantitative methods were used to analyse data with SPSS. Results More than half of the nurses increased the application time of EMLA® if the patient had dark skin costume. Only a third were aware of the side effects of EMLA® and more than half did not know from what age EMLA® may be used. Neither knowledge nor attitude correlated with nurses' age or work experience. There was no difference in knowledge or attitude depending on specialist training.   Conclusion The pain that arises in connection with procedures can have an impact on children's cognitive development and create fear and increase pain sensitivity. By using EMLA® the pain can be reduced. The use of EMLA® is dependent on the nurse's knowledge and attitude. Incorrect assumptions exist about the cream and most agree that EMLA® is a good pain relief in procedures.

Background: Psychosomatic disorders and mental illness are increasing among children and adolescents. Conceptual description of various health conditions in mental health and illness, psychosomatic and mental disorder are needed, along with an understanding of the impact of risk factors and protective factors for mental health disorders in children and adolescents. The nurse’s preventative and supportive work on mental health interventions promotes mental health and wellbeing. The psychiatric nurse's health promotion work is based on trust and respect, this to identifying mental illness and being able to direct efforts and preventing a further disease progression. Aim: The aim was to describe the nurse's preventive work and the mental health promoting interventions in the care of children and adolescents with mental and psychosomatic disorders. Another aim was to describe the need for the psychiatric nurse's collaboration through her specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Method: An integrative review of fourteen peer reviewed articles. Article searches were conducted in the databases CINAHLComplete, PSYCInfo and PubMed. Whittemore and Knafl's (2005) work process in method was applied and divided into the work in five stages. Theoretical background was Eriksson's nursing theory. Results: The result showed that the nurses preventive work and mental health promotion interventions with children and adolescents with mental illness and psychosomatic symptoms consisted of a variety of disease prevention measures such as prevention program, early identification of symptoms and early intervention with appropriate interventions. Further results highlight the need for the psychiatric nurse's collaboration and guidance through their specific knowledge in the care of children and adolescents with mental illness. Conclusion: The nurse is in a position to assist the families, children and adolescents intervening with their prevention work and interaction regarding mental illness. The result shows that empathy and responsiveness develop trusting relationships with the children for early identifying psychosomatic disorders and dealing with mental illness. Effective health promotion interventions within and outside the health sector can further build children's self-esteem and resilience. Increased constructive collaboration in mental health care creates increased quality of care. The psychiatric nurse has a collaborative role and supervisory function by supporting and contributing with her specialist knowledge in the school, child health and child health care.

Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan stödja föräldrar och syskon till barn som vårdas på sjukhus. De ingående artiklarnas kvalitet redovisades utifrån de metodologiska aspekterna urval och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tolv vetenskapliga artiklar som var relevanta, dessa söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet visade att sjuksköterskan genom att leverera korrekt, individanpassat stöd kunde främja hela familjens hälsa. God kommunikation och tydlig information från sjuksköterskan bidrog till ökad trygghet hos föräldrarna. När sjuksköterskan visade tålamod, var lättillgänglig, gav tid för samtal, lyssnade och var ärlig kände föräldrarna förtroende vilket var grunden för att en god relation skulle utvecklas. Sjuksköterskan kunde också stödja föräldrarna genom att låta dem vara delaktiga i omvårdnaden av sitt sjuka barn samt stötta dem i detta både praktiskt och emotionellt. Syskonen blev även de tryggare när de involverades i omvårdnaden och fick tydlig information angående sitt sjuka syskons prognos. Ökad kunskap minskade syskonens oro och ängslan och hjälpte dem att bättre hantera situationen. Kvalitén i studiens ingående artiklar avseende urval och bortfall varierade men bedömdes överlag vara hög. Slutsatsen är att sjuksköterskans genom tydlig information och kommunikation kan stödja föräldrar och syskon att hantera situationen samt hjälpa dem att bli ett bättre stöd för det sjuka barnet. / The aim of this study was to describe how the nurse may support the parents and the siblings of a hospitalized child. The quality of the articles was reported by the methodological aspects of selection and non-response. A descriptive literature study was conducted. Twelve scientific articles were found in the databases PubMed and Cinahl. The result showed that the nurse, by deliver a proper, individually adapted support might promote the health of the entire family. Proper communication and a distinct information from the nurse contributed to an increased perceived security. When the nurse demonstrated patience, was available, spent time for dialogue, listened and was honest, the parents felt trust which formed the foundation for the development of a good relationship. The nurse could also support the parents by letting them participate in the nursing care of their sick child and encourage them both practically and emotionally. The siblings also felt more confident when they were involved in the care and got distinct information about the prognosis of their sibling. The quality of selection and non-response in the examined studies had variation but were over all considered high. The conclusion is that the nurses, through clear information and communication, can support and help parents and siblings to cope with the situation and help them to become a better support for the sick child.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman. Stöd var en av de viktigaste beståndsdelarna och som också väckte intresse till ökad delaktighet i barnsjukvården. Stöd presenteras i avsnittet familjernas behov av stöd. När ett barn blir sjukt är det inte bara barnets liv som påverkas, utan en hel familjs, vilket presenteras i avsnittet en livsvärld som vänds upp och ner. En svår tid följde de flesta familjer under tiden de försökte vänja sig vid sin nyfunna livssituation. I avsnittet att vårda en hel familj presenteras att varje familj var unik och att de hanterar olika situationer på olika sätt.  Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie har visat på att stöd är en viktig faktor för familjer när ett barn är sjukt. Både stöd från vården och socialt stöd från släkt och vänner är viktigt när det kommer till att stärka familjer samt att få familjen delaktig i barnets omvårdnad. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra bredare med kunskap om familjefokuserad omvårdnad samt familjers delaktighet inom barnsjukvården. Calgarymodellen i den familjefokuserade omvårdnaden kan hjälpa sjukvårdspersonal att göra familjer delaktiga genom hela omvårdnadsprocessen. / Background: Families has not always been a part of the pediatric care. Family-centered care is a phenomenon which has been highlighted during the past decades and has become a central part of pediatric care as it is today. Family-centered care includes family participation and family involvement in the child’s care. Aim: To explore how families and nurses define family participation in Nordic Pediatric care.  Method: The aim was answered with a literature review of ten scientific qualitative articles. Results: The result is presented in three head themes. Support was one of the most important elements and contributed to participation in the pediatric care. Support is presented in the theme families’ need for support. When a child becomes ill it’s not only the child’s, but the whole families lifeworld that gets affected, which is presented in another theme, a lifeworld up-side-down. Most families had a hard time adjusting to their new life situation. In the third theme, to care for the whole family, we present that every family is unique and handle situations different.  Conclusion: The result of this literature review has shown that support is an important factor when a child is ill. Good support from health care and social support from family and friends is important to the family members, especially when it comes to family strengthening and to encourage families to participate in the care. Clinical significance: This literature review can contribute knowledge about family-centered care and participation in pediatric care. The Calgary Family Assessment Model can help create good family-centered care and encourage family members to participate in care.

Berggren, S & Olsson, S. Språkbarriärer i barnsjukvården. Sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående med en annan språktillhörighet. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Tidigare forskning visar att det kan finnas svårigheter att skapa en god relation mellan sjuksköterskan, barn och dess närstående när de pratar olika språk. Sjuksköterskor i vuxenvården upplevde att språkbarriärer begränsade konversationen mellan sjuksköterskan och patienten, det försvårade även sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående som har en annan språktillhörighet inom barnsjukvården. Metod: I denna studie användes en kvalitativ induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på olika barnavdelningar inom Region Skåne. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Baserat på analysen erhölls fyra kategorier samt sju subkategorier. De fyra huvudkategorierna som identifierades var Indirekt kommunikation, Strategier för att optimera mötet, Känslor i mötet där det finns en språkbarriär och Vården påverkas av språkbarriärer. Konklusion: Sjuksköterskornas erfarenheter tydde på att barn som har en annan språktillhörighet inte fick samma förutsättningar för god vård. Det framkom även att språkbarriärer ledde till en högre arbetsbelastning för sjuksköterskorna.Nyckelord: Barn, barnsjukvård, intervjustudie, närstående, sjuksköterskans erfarenhet och språkbarriär. / Berggren, S & Olsson, S. Language barriers in pediatrics. The nurse’s experience of meeting children and their relatives speaking another first language. Master thesis. 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, department of Care Science, 2018.Background: Previous research indicates difficulties in establishing a good relationship between the nurse, children and their relatives when they speak different languages. Nurses in the adult care experienced that language barriers restricted the conversation between the nurse and the patient, which also complicated the nurse’s ability to provide good nursing care. Aim: The aim of the study was to describe nurse’s experience of meeting children and relatives with another first language in pediatrics. Method: A qualitative inductive approach was used in this study. Nine semi-structured interviews were conducted with nurses who worked at various children’s departments within Region Skåne. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Result: Based on the analysis, four categories and seven subcategories were obtained. The four main categories identified were: Indirect communication, Strategies to optimize the meeting, Feelings linked to encounters involving language barriers and The care is affected by language barriers. Conclusion: The nurses’ experiences indicate that children who had a different first language received poorer care. Moreover, language barriers led to a higher workload for the nurses.Keywords: Children, interview, language barriers, nurses’ experiences, pediatrics and relatives.

FN:s barnkonvention är sedan år 2020 lag i Sverige. Den är till för att stärka barns rättigheter vilket medför att barnsjuksköterskan har ett stort ansvar och skyldighet att arbeta utefter barnets perspektiv och göra barn delaktiga i vården. Delaktighetsböcker är framtagna av lekterapeuter för att tydliggöra hur barn önskar sin vård. Syftet med studien är att belysa barns önskemål kring sin vård såsom det beskrivits i delaktighetsböcker. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom induktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier; barn vill ha kontroll, stöd från vuxna samt en barnvänlig och stödjande miljö. Barn önskar få individanpassad information och de vill vara delaktiga genom att göra det de kan själva men också påverka hur vårdprocedurer ska genomföras. Det är viktigt att föräldrar är stödjande och delaktiga i vården samt att vårdpersonalen ska vara kompetenta och ge tid för att barnen ska uppleva trygghet. Miljön kring barnet har även den betydelse och barn lyfter tydligt fram att de inte vill bli fasthållna. Genom att vårdpersonal får ta del av barns delaktighetsböcker kan vården underlättas. Det kan även bidra till att barnsjuksköterskan på ett bättre sätt kan stötta barnet i deras upplevelse av smärta och rädsla. Barn uttrycker själva att de vill att vårdpersonal ska läsa deras delaktighetsbok. Delaktighetsböcker bör därför vara en standard inom barnsjukvården och boken ska följa barnet och kontinuerligt uppdateras utefter barnets behov och önskemål.

Bakgrund: För många barn är mötet med sjukvården en ny miljö som kan skapa ångest eller rädsla vilket kan bidra till en ökad smärta eller obehaglig upplevelse för barnen. Att enbart behandla smärta med analgetika är sällan tillräckligt varför olika distraktionsmetoder kan användas för att minimera dessa känslor. Tidigare forskning har visat att vårdhunden kan ge positiva effekter på barn där läkemedelsanvändning har kunnat begränsas, dock krävs mer sammanställd forskning. Att inkludera en vårdhund i behandlingar skulle kunna minska barnets lidande.  Syfte: Att beskriva vilken effekt en vårdhund kan ha på ett barn i barnsjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med en deskriptiv design valdes som metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL samt Scopus och resulterade i 11 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativ ansats.  Resultat: Resultatet skiljer sig vad gäller vilken effekt en vårdhund kan ha på barns ångest/oro och smärta inom barnsjukvården. Ungefär hälften av studierna påvisar en effekt där vårdhunden har lindrat både ångest/oro och smärta hos barn. Resterande del av resultatet kan inte påvisa en effekt om att en vårdhund kan lindra barns ångest/oro eller smärta i barnsjukvården.  Slutsats: Litteraturstudien visar effekter på barns ångest/oro och smärta av att använda en vårdhund inom sjukvården. Dock visar studien ingen vetenskaplig evidens om att vårdhundens användning är en metod som fungerar för alla barn. Individuella behov bör tas i beaktande där sjuksköterskan ansvarar för att se det enskilda barnet och identifiera i vilka situationer vårdhunden kan vara behjälplig. / Background: For many children, healthcare visits can create feelings of anxiety or fear, which can contribute to increased pain or unpleasant experiences. Treating pain only with analgesics is seldom sufficient, various distraction methods can be used to minimize these feelings. Previous research shows that animal assisted therapy can have positive effects and reduce the need to use drugs as treatment, however, more compiled research is required. Including animal assisted therapy in treatments could reduce the child's suffering.  Purpose: To describe what effect animal assisted therapy can have on a child in pediatric care. Method: Literature review with a descriptive design was chosen as method. Article searches were done in databases PubMed, CINAHL and Scopus and resulted in 11 quantitative original articles. Results: The results differ in terms of what effect animal assisted therapy can have on children's anxiety and pain in pediatric care. About half of the studies show an effect where animal assisted therapy has relieved both anxiety and pain. The remaining part of the result can not show an effect that animal assisted therapy can relieve children's anxiety or pain. Conclusion: Animal assisted therapy in healthcare shows some positive effects on children's anxiety and pain. However, the review sees no scientific evidence that the use of animal assisted therapy works for all children. Individual needs should be considered and the nurse is responsible for seeing the individual child and identifying in which situations animal assisted therapy can be helpful.