Allt fler organisationer strävar idag efter att skapa mångfald på arbetsplatsen. Tidigare forskning indikerar positiva effekter för de organisationer som har lyckats med implementeringen av mångfaldsinitiativ, såsom förbättrat finansiellt resultat och ökade marknadsandelar till följd av en bredare kundbas. Implementeringen av mångfaldsinitiativ är dock förknippad med en hel del svårigheter. Tidigare studier har bland annat visat att organisationens storlek, begränsad tillgång till resurser och en oförmåga att acceptera mångfaldsinitiativ kan utgöra barriärer till en lyckad implementering. Syftet med studien är således att utforska de största barriärerna till att implementera centrala mångfaldsinitiativ i en stor organisation. Resultatet av studien ger stöd för tidigare forskning samt belyser nya barriärer som kan utgöra hinder vid implementeringen av mångfaldsinitiativ. De barriärer som upplevdes som störst var en oförmåga att förstå mångfald, olika typer av rädsla hos organisationens medlemmar och brist på engagemang hos högsta ledningen. Studien ämnar även ge förslag på hur organisationer kan komma över de största barriärerna. Resultatet av studien visar att både inspirerande och styrande lösningar kan fungera som potentiella lösningar men att det troligen krävs en balans mellan dessa.

Ett vanligt förekommande drag i aktuella policys gällande stadsplanering är inriktningen mot att bygga tätt och funktionsblandat. Teorier om den täta staden menar att den fysiska närheten främjar socialt deltagande i samhället och att blandning av funktioner och bostadsformer kan generera socioekonomiskt utjämnande effekter. Dessa teorier har dock blivit kritiserade på olika sätt av forskning som menar att de saknar empiriska belägg. Med utgångspunkt i en fallstudie av Malmö stads förtätningsstrategier undersöker denna studie hur förtätning av bostadsområden kan påverka aspekter av den sociala sammanhållningen och social integration. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att förhålla sig kritiskt till generella antaganden om hur en tät stadsstruktur kan påverka sociala processer. För att förtätningsprojekt ska fungera socialt hållbart krävs goda och breda kunskaper om den lokala kontexten och invånarnas tillvaro inom bostadsområdet och i staden som helhet. Med väl grundad kunskap om vilka behov och värden som finns i ett bostadsområde tycks dock förtätningsåtgärder ha förutsättningar att komplettera med funktioner och platser som kan främja aspekter av social sammanhållning och social integration.

Lean är idag populärt att införa bland företag och organisationer i syfte att minska slöserier och effektivisera verksamhetsprocesser. Däremot visar litteraturen att uppemot 90 procent av Leansatsningar misslyckas. Organisationer fokuserar ofta på specifika metoder och verktyg, men misslyckas med att betrakta Lean utifrån ett bredare perspektiv. Ett företag som har försökt satsa på Lean men inte uppnått önskade resultat, är LKAB. Företaget vill nu genomföra ett till försök att implementera Lean som ska genomsyra en av företagets divisioner, LKAB Specialprodukter. Syftet med examensarbetet är därför att undersöka vilka framgångsfaktorer och barriärer som finns vid implementering av Lean vid LKAB:s division Specialprodukter. Divisionen består av fem dotterbolag: LKAB Mekaniska, LKAB Wassara, LKAB Berg & Betong, LKAB Minerals och LKAB Kimit. Ett av dotterbolagen, LKAB Mekaniska, har självständigt redan initierat arbetet med Lean. En kvalitativ ansats antogs där totalt femton intervjuer genomfördes med chefer från samtliga dotterbolag och ett urval från divisionsledningen. Svaren från respondenterna analyserades och jämfördes med befintlig litteratur om framgångsfaktorer och barriärer för implementering av Lean. Slutsatserna från examensarbetet är att varken divisionsledningen eller cheferna vid dotterbolagen har en enad bild om vad Lean är. Samtliga anser dock att Lean kan gynna dem i olika grad. Det saknas idag direktiv och en målbild från divisionsledningen om vad Lean innebär för divisionen Specialprodukter. Det medför att dotterbolagen som arbetar med Lean, gör det på egen vilja. Förutsättningarna för att implementera Lean vid dotterbolagen skiljer sig dessutom. LKAB Minerals och LKAB Berg & Betong har geografiskt spridd verksamhet med mycket variation i deras produktion vilket försvårar implementeringen av Lean. Examensarbetet resulterade i ett antal rekommendationer kopplade till framgångsfaktorer och barriärer som divisionen bör beakta vid en implementering av Lean. Vid en implementering av Lean måste divisionsledning och chefer vara engagerade för att få satsningen att bestå. Leanarbetet bör följas upp av divisionsledningen eftersom det skapar engagemang hos cheferna vid dotterbolagen. För att främja en förbättringskultur bör chefer och divisionsledning visa på resultat av det nya arbetssättet för medarbetarna. En gemensam bild av Lean med tydliga mål bör etableras genom hela divisionen; alla måste förstå vad Lean innebär för LKAB Specialprodukter. Lean ska även integreras i det dagliga arbetet och inte ses som ett sidoprojekt. Användandet av metoder och verktyg främjar implementeringen, men de ansvariga måste beakta helhetsbilden och förstå det bakomliggande syftet. Satsningen kan mötas av motstånd från medarbetarna. Chefer och divisionsledningen måste då försöka förstå medarbetarnas åsikter och visa på resultaten av arbetet. Studien fann även att cheferna vid dotterbolagen värderade förändringsviljan lägre än divisionsledningen, vilket framtida studier uppmanas att undersöka vidare. / Lean is today popular amongst companies and organizations with the purpose to reduce waste and make processes more efficient. However, the literature shows that up to 90 percent of the Lean implementation efforts fail. Organizations often focus on specific Lean methodologies and tools but fail to view Lean from a broader perspective. One company that has tried to implement Lean, but with limited success in achieving desired results, is LKAB. The company now wants to make another attempt to implement Lean throughout one of its divisions, LKAB Special Products. Therefore, the purpose of this thesis is to study success factors and barriers for Lean implementation at the Special Products division. The division consists of five subsidiaries; LKAB Mekaniska, LKAB Wassara, LKAB Berg & Betong, LKAB Minerals and LKAB Kimit. One of the subsidiaries, LKAB Mekaniska, has already begun implementing Lean independently. The study used a qualitative approach through fifteen interviews in total, with respondents from lower management at every subsidiary and a selection from the upper management at the division. The answers from the respondents were analyzed and compared with success factors and barriers found in the literature. The conclusions from the thesis are that neither the upper nor the lower management levels of the division have a common view of Lean, but all agree that Lean could be beneficial for them to various degrees. The upper management has not established clear directives and goals regarding what Lean actually means for the Special Products division. This implies that the subsidiaries that are currently in the process of implementing Lean, are implementing it on their own account. The prerequisites for Lean implementation also differ between subsidiaries. LKAB Berg & Betong and LKAB Minerals are affected by factors such as geographical dispersion and high variability in production. This thesis resulted in recommendations on how the division should consider critical success factors and barriers to increase the probability for successful implementation of Lean. During an implementation of Lean, the upper and lower management must be dedicated to make the effort last. The process of implementing Lean should be followed up by the upper management since it would create commitment for the lower management. To promote a culture of improvement, the upper and lower management should highlight the results from the new ways of working to the employees. A unified view of Lean with distinct goals must be established throughout the division; everyone must understand the purpose of Lean within LKAB Special Products. Lean should be integrated into the daily work processes and not be considered a sideproject. The use of methodologies and tools promotes Lean implementation, but the responsible managers should consider a holistic view when using these and they must understand the underlying purpose of them. A Lean implementation effort may encounter resistance to change from the employees. In this case, the upper and lower management should try to understand the employees’ opinions and highlight the results of Lean. The thesis also found that the lower management seems to assess the willingness of organizational change lower than the upper management, which is of interest to study further.

Under det senaste decenniet har medvetenheten kring energianvändning ökat i Sverige, framför allt inom industrisektorn. Detta är sannolikt orsakat av ständigt ökande energipriser, ökad beskattning, hårdare regelverk samt ett fokus på negativa miljöfaktorer i samband med energianvändning. Det är också värt att notera att den svenska industrin tidigare har haft förhållandevis låga elpriser, jämfört med sina europeiska grannar utanför Skandinavien (där situationen liknar den i Sverige). Detta har lett till en situation där svensk industri har utvecklats med begränsad medvetenhet om sin egen energianvändning och med en låg total effektivitet (återigen i jämförelse med europeiska grannar utanför Skandinavien). Numera har energioptimering en hög prioritet för många industrier, med syfte att sänka kostnaderna och förbli konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Detta har öppnat en utmärkt affärsmöjlighet för företaget Dalkia AB, den svenska grenen av det multinationella franska företaget Dalkia. Dalkia utför olika tjänster, alla relaterade till användning, optimering och tillförsel av energi. För att optimera energianvändningen utförs vanligtvis en energikartläggning i syfte att kartlägga ett företags nuvarande energianvändning och rekommendera åtgärder för energieffektivisering. På begäran av Dalkia har detta examensarbete haft som mål att analysera deras energikartläggningsmetod för att hitta svagheter och föreslå förbättringar. Alla de steg som ingår i Dalkias energikartläggningsmetod har undersökts. I undersökningen av energikartläggningsmetoden upptäcktes att det saknades erfarenhet och kartläggare för att granska industriella processer, att det inte fanns några lämpliga kartläggningsprogram för att beräkna den totala energianvändningen för ett reviderat objekt inom företaget och slutligen att de rapporter som presenterar resultaten från revisionen lämnade säljarna, som presenterar dessa för kund, förvirrade hur resultaten beräknats och vilka uppskattningar de var baserade på. Den förvirrande rapporteringen bidrog potentiellt till en negativ påverkan på den slutliga försäljningen till kund. För att åtgärda dessa problem utvecklades följande komponenter som så småningom kommer vidareutvecklas av ingenjörerna på Dalkia; ett underlag att följa vid industriella kartläggningar, ett förslag på ett program för att beräkna energianvändning och en rapportmall att använda för att presentera resultat från energikartläggningar på ett tydligare sätt. / During the last decade, the awareness of energy usage has increased in Sweden, especially within the industrial sector. This is most likely the cause of ever increasing energy prices, increased taxation and regulations and a focus on negative environmental factors associated with energy usage. It is also to be noted that Swedish industry has previously enjoyed comparatively low electricity prices, in comparison to her European neighbors (outside of Scandinavia where the situation is similar to that of Sweden). This has led to a situation in which Swedish industries have evolved with limited awareness of their own energy usage and with a low overall effectiveness (again in comparison to European neighbors outside of Scandinavia). Energy optimization is now a high priority for many industrial companies in order to lower costs and remain competitive on the international market. This has led to an excellent business opportunity for the company Dalkia AB, the Swedish branch of the multinational French company Dalkia. Dalkia AB performs various services all related to the usage, optimization and supply of energy. In order to optimize energy usage an energy audit is usually performed in order to map a company’s current energy use and recommend energy efficiency measures. At the request of Dalkia AB this master thesis had the goal of analyzing their energy audit method in order to find weaknesses and thereafter suggest improvements. All the steps involved in Dalkia AB ́s energy audit method where investigated. From the analysis it was discovered that they lacked experienced and capable auditors to audit industrial processes, that there were no relevant programs within the company to calculate the total energy usage of an audited object and finally that the reports presenting results from the audit left the salesmen confused as to how the results were calculated and what estimations they were based upon. The confusing reporting was potentially complicating the final sale to the customer. In order to rectify the problems development started on the following components which were to be eventually taken over by the engineers at Dalkia; a guide to follow for industrial audits, a program to use to calculate energy usage and a report structure to use to present results from the energy audit in a clearer fashion.

Generellt sett tog det storskaliga miljöarbete sin början på 1970-talet. För ridsportens del startades ett klimatprojekt 2010 av flera stora branschorganisationer, med en klimatpolicy som följd året efter. Då ridsportföretags miljöarbete skiljer sig väsentligt åt mellan olika företag, syftar den här uppsatsen till att undersöka vilka drivkrafter och barriärer som kan identifieras utifrån ridsportföretagares uppfattningar kring miljöarbete. I studien har verksamheter som har, respektive saknar ett dokumenterat miljöarbete intervjuats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorier kring drivkrafter och barriärer. De slutsatser som kan dras är att främst de sociala och de marknadsbaserade drivkrafterna ligger till grund för företagens miljöarbete. De barriärer som hindrar företagen från att införskaffa eller utveckla sitt miljöarbete är främst samförståndsbarriärerna och kunskapsbarriärerna, där ridsportverksamheters miljöpåverkan och dess betydelse ifrågasätts, samt kunskapsluckor kring ämnet. Vidare är även de ekonomiska barriärerna betydelsefulla, exempelvis genom att det kan finnas fördomar om att ett miljöarbete bara är något kostsamt. Tillsist är de tekniska och de sociala barriärerna identifierade, men dessa ses som mindre i jämförelse med de tidigare nämnda.

During the past decade there have been a large increase of Swedish companies entering the Chinese market. It has been explained that entering the Chinese market can be the biggest challenge a firm will face. It has therefore been of great interest to study this problem. We have in this thesis chosen to study Swedish SME’s established in China, and how they have used their business network to overcome institutional barriers. This study also has the objectives of giving a description of the general procedures of setting up a business in China, and to prepare other firms that have plans on entering the Chinese on what the most common obstacles there are when setting up a business in China. To be able to fulfill our objectives a qualitative research method and an abductive research approach must be applied. The empirical findings will consist of primary data and that is collected through semi-structured interviews in both Sweden and China. The theoretical framework consists of theories regarding Institution theory, Business Network theory, and the concept of guanxi. In our analysis we have combined our empirical data with our theoretical framework to be able to analyze and answer to what extent a business network can be used to overcome institutional barriers when setting up a business in China. Through our analysis we have drawn the conclusion that through the business network’s knowledge, experience and guanxi it has made it possible for firms to set-up in China. Keywords Institutional Barriers, Legitimacy, Business Network, Experiential Knowledge, Guanxi, China.

Barnmisshandel är ett samhällsproblem i Sverige men även globalt.  Trots att det i flera länder är lagstadgat att vårdpersonal ska anmäla misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal som aldrig anmäls inom vården. Misshandel påverkar barnets utveckling negativt samt att det kan ge konsekvenser för barnet resten av livet, vilket i sin tur leder till stora kostnader för samhället. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om vilka barriärer vårdpersonal har att göra en orosanmälan i samband med misstanke om att barn far illa. En integrerad litteraturöversikt gjordes där 12 artiklar som svarade mot syftet analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. I resultatet framkom fem kategorier om barriärer. Dessa var barriärer som grundas i olika grader av acceptans, barriärer som grundas i brister i lagen, arbetsplatsen samt kunskapen, barriärer som grundas i individuella osäkerheter samt svåra känslomässigt laddade fall, barriärer som grundades i bristande samarbete och stöd och barriärer som grundades i en rädsla för eventuella konsekvenser. Vårdpersonal ansåg att bristande riktlinjer, bristande kunskap om lagen, identifierings- och anmälningsprocessen samt om ämnet barnmisshandel var en barriär. Vårdpersonalen upplevde även osäkerhet om sina egna bedömningar och bristande samarbete mellan vårdpersonalen socialtjänsten som barriärer mot att anmäla sin oro gällande barn. Genom att förtydliga och utveckla riktlinjer samt utveckla utbildningen för vårdpersonal inom ämnet barnmisshandel kan vårdpersonal känna sig tryggare med att göra orosanmälningar. Detta kan leda till att de utsatta barnen och familjerna får hjälp tidigare.

Behovet av att anpassa samhällen till ett blötare, varmare och mer oförutsägbart klimat uppmärksammas allt mer. I Sverige har kommunerna fått huvudansvaret för detta, och många har antagit mål och strategier. Det är dock oftast inte kommuner utan byggherrar som faktiskt utformar och bygger boendemiljöer; en aktör som nästan helt saknas i litteraturen om klimatanpassning. Jag har i denna studie undersökt hur en kommun har gått tillväga för att se till att byggherrar implementerar klimat- anpassningsåtgärder vid nybyggnation av flerbostadshus i stadsmiljö. Genom intervjuer med projektledare på byggherrar samt med kommunala tjänstemän har jag undersökt vad som påverkat implementeringen av de kommunala riktlinjerna gällande klimatanpassning i ett planområde i Gustavsberg, Värmdö kommun, och hur kommuntjänstemännen har gått tillväga för att se till att byggherrarna implementerar dessa riktlinjer. Studien visar att implementeringen har påverkats av ett stort antal så kallade barriärer, som är relaterade till bland annat planområdet i sig, till aktörernas kunskaper och resurser, och till de tillgängliga regelverken. Planområdet som jag har undersökt har utformats som en tät kvartersstad, med innergårdar på bjälklag för att på plats med parkering under. Bristen på ytor samt markföroreningar från tidigare verksamheter har gjort det svårt för byggherrarna att nå kommunens högt satta mål gällande dagvatten och grönska. Den främsta förklaringsfaktorn gällande implementering är dock aktörernas motiv och intressen. Byggherrar är vinstdrivande företag, och deras ekonomiska utrymme i projekten har varit avgörande. Åtgärder som ger positiva effekter för både byggherrar och kommun, såsom energibesparing och grönskande boendemiljöer, har i regel varit lättare att implementera. Åtgärder som byggherrarna främst ser som kostnader har däremot varit svårare att implementera, såsom fördröjningsmagasin för dagvatten. Trots att ett miljöprogram kopplats till detaljplanen och kommunen angett att programmet ska vara en bedömningsgrund för bygglovgivning så har kommunens tjänstemän behövt aktivt genomdriva dess riktlinjer gentemot byggherrarna inför varje bygglov. Genom att försöka träffa byggherrarna så tidigt i processen som möjligt och på så sätt påverka utformningen av kvarteren har kommuntjänstemännen föhandlat fram klimatanpassningen av området kvarter för kvarter.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos kvinnor. Fysisk aktivitet (FA) kan minska mortaliteten och lindra flera av behandlingsmetodernas biverkningar. En stor del av patienterna når inte upp till de rekommenderade nivåerna av FA, varför motivationsfaktorer och hinder är relevanta att undersöka. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av motivation till FA relaterat till behandling av bröstcancer. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades nio artiklar som analyserades induktivt och systematiskt. Resultat: Fyra huvudkategorier utformades; fysiska faktorer, såsom biverkningar och samsjuklighet; psykologiska faktorer, exempelvis rädsla och uppfattningar; samt sociala faktorer som familj och vänner och professionell hjälp; och typ av fysisk aktivitet, alltså vad som föredrogs av patienterna. Konklusion: Faktorerna som påverkar bröstcancerpatienternas motivation till fysisk aktivitet är många, men några av de viktigaste är korrekt information och individanpassning. Detta är något som fysioterapeuten med sin unika kompetens kan bidra med.

Digitaliseringen är en pågående förändringsprocess där digitalisering beskrivs som förvandlingen från analoga arbetsrutiner till digitala. Inom redovisningsyrket är digitaliseringen avgörande för att behålla marknadsandelar och upprätthålla en konkurrenskraftig position. Däremot anses individers förändringsprocess som ett komplicerat område. Forskare menar att individers motstridighet till förändringar finns i människans natur. Denna uppsats tar sikte på fem olika barriärer som kan hämma en förändring: Acceptans, Bristfällig kommunikation, Rädsla, Okunskap och Flexibilitet. Forskare menar att om de anställda inte får rätt förutsättningar vid en förändring kan detta hämma en organisations digitaliseringsprocess. Redovisning är en väsentlig del i de flesta företag och det är inom denna sektor det sker konstanta uppdateringar och nylanseringar av system för att effektivisera. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förändringsbenägna ekonomer är med fokus på förändring av redovisningssystem. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen visar att det inte finns så många barriärer hos individer inom redovisningsyrket, men att de som finns påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat hur komplicerade arbetsuppgifter en individ hanterar, individens kognitiva förmåga samt individens demografiska egenskaper. Det är endast rädsla, okunskap och flexibilitet som är av självständig karaktär, dessa tre barriärer är nära korrelerade med individens demografiska egenskaper, som kön och ålder. Kommunikation är ingen individuell barriär i sig men är avgörande och spelar en stor roll för hur hög eller låg acceptansnivån till slut blir hos individen. Få individer var rädda för förändring och ser digitaliseringen mer som en tillgång eftersom den snarare effektiviserar och underlättar deras arbete. Majoriteten av respondenterna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vad en förändring innebär eller kommer innebära i deras yrkesroll. Studien visar även att flertalet respondenter idag har lättare att hantera förändringar än vad de hade förr eftersom det har blivit en del av deras yrke. / Digitalisation is an ongoing process of change, digitalisation is described as the transformation from analogue to digital work practices. In the accounting profession, digitalisation is crucial to retain market share and maintain a competitive position. However, the change process of individuals is considered a complex area. Researchers argue that individuals' resistance to change is inherent to human nature. This paper focuses on five different barriers that can inhibit change: Acceptance, Lack of communication, Fear, Lack of knowledge and Flexibility. Researchers believe that if employees are not given the right conditions during a change, these can inhibit an organization's digitalisation process. Accounting is an essential pillar in most companies and it is in this sector that there are constant updates and new launches of systems to improve efficiency. The purpose of the study was to increase knowledge about how willing economists are to change with a focus on the change of accounting systems. To fulfill the purpose, a qualitative study was conducted where data collection consisted of eight semi-structured interviews. This paper shows that there are not so many barriers among individuals in the accounting profession, but that those that exist are affected by various factors. These factors include, among other things, how complicated tasks an individual handles, the individual's cognitive ability but also demographic characteristics, like gender and age. Only fear, lack of knowledge and flexibility are of an independent nature; these three barriers are closely correlated with the individual's demographic characteristics. Communication is not an individual barrier in itself but is crucial and plays a major role in how high or low the level of acceptance ultimately becomes for the individual. Few individuals were afraid of change and see digitalisation more as an asset as it rather streamlines and facilitates their work. However, the majority of respondents feel that they do not receive enough information about what a change means or will mean in their professional role. The study also shows that most respondents today find it easier to handle changes than they did in the past because it has become part of their profession.