In this bachelor thesis the aim is to explore which barriers elderly visually impaired people can meet when they are borrowing audiobooks in the local library. Eight respondents were interviewed about their opinion of the service from the library and the information concerning this service. Two group interviews were held on two different occasions with three respective four respondents in each group and eight in-terviews were held by telephone. Studies of rules and guidelines in the society, and of texts about and by elderly impaired people, have been made. The analysis has been performed with a qualitative content analysis method. The result of the interviews is that books have a great importance in the respondents’ life and that it is of great significance that the service works smoothly. The respondents were not satisfied with the information from the libraries. Some of them have not had any information at all, neither of new books nor about the library’s service to the visually impaired. The respondents wish that the librarians were more responsive to their wishes. Criticism was also expressed about the form and quality of the audiobook and audio players.

Smärta är ett vanligt förekommande tillstånd hos patienter som söker vård. Sjuksköterskors behandling av patienters smärta har visat sig vara otillräcklig och syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka barriärer som finns för sjuksköterskors behandling av patienters smärta. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: Barriärer relaterade till smärtbedömning, barriärer relaterade till patienter, barriärer relaterade till organisationen samt barriärer relaterade till sjuksköterskor och sjuksköterskors samarbete med andra yrkeskategorier. Vanliga barriärer för smärtbehandling innefattade bristande smärtbedömning, att patienter motsätter sig smärtbehandling, tidsbrist i sjuksköterskors arbete samt brister i kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Vårdorganisatoriska förändringar samt utbildning av sjuksköterskor gällande smärtbehandling är av stor vikt för att minska barriärer för sjuksköterskors smärtbehandling. Fortsatt forskning inom området är betydelsefullt då sjuksköterskors behandling av patienters smärta fortfarande är otillräcklig. / Pain is a common recurring condition among patients who seek care. Nurses' management of patients' pain has shown to be insufficient and thus, the intention of the literature study was to examine barriers to nurses' pain management. The literature study was based on 11 scientific articles and resulted in four themes: Barriers related to pain assessment, barriers related to patients, barriers related to the organization and barriers related to nurses and their collaboration with other professions. Frequent barriers for pain management entailed deficient assessment of patients' pain, patients who oppose pain management, nurses' lack of time as well as lack of communication between doctors and nurses. A shift in healthcare organizations as well as the education of nurses regarding pain management plays a vital part in minimizing the barriers to nurses' pain management. Continued research within the area is valuable as nurses' management of patients' pain remains inadequate.

Denna studie syftade till att undersöka det aktuella forskningsfältet avseende substansbrukande kvinnor samt hur dessa kan påverkas av sociala strukturer, normer och barriärer när det kommer till att tillhandahålla stöd. Angreppssättet har därmed varit att göra en litteraturöversikt genom beaktandet av kritiska teorier utifrån att se om dessa sociala strukturer och normer påverkar kvinnor som brukar substanser att söka hjälp och hur man kan undanröja dessa barriärer. Resultaten visade att tillgängligheten för behandling var sämre för kvinnor än för män samt att attityder och diskriminering spelade en roll i detta. Det framkom även att normer och traditionella könsmönster påverkade kvinnor när det kom till att söka hjälp, och därmed även tillhandahålla stöd. / <p>2019-06-03</p>

The aim of this Master’s thesis is to investigate international students’ views regarding information seeking and use of information sources. A further aim is also to investigate the possible factors influencing information seeking in relation to everyday life for international students. Interviews were carried out with eight international students, 20-35 years old from three continents. They were to stay in Sweden for at least five months for the purpose of studying. Our theoretical framework is based both on user and context oriented theories of information barriers and on a model of information sources. We have also used a “themes on paper” method which involves constructing themes from the research questions on which the interview guide and analysis were built. Our analysis reveals that the students sought information daily and used a wide range of sources, mostly electronic ones. Internet was the most common information source; printed information and databases had a low usage. Oral sources were used in informal matters. When problems occurred in information seeking the students switched search strategy or asked friends and teachers. The major barrier students encountered lay in the information systems themselves. Teachers and librarians may provide the tools (guided tours, information seeking courses and brochures) but it is up to the student to use them. The major influential factor for seeking information in everyday life was the need to create a sense of security. This can be supported by increasing the amount of relevant information to students before and during their stay in Sweden. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master’s thesis is to examine how exchange students experience looking for information in their new life situation during a semester in Prague. A further purpose is to investigate what barriers they have faced and how this affected their information behavior. Six qualitative interviews of students constitute the empirical foundation for the study. The interviewees are from six different European countries, were all participating in the Erasmus program, and all had social sciences/humanities/art as their main subject. The empirical findings were analyzed with the use of T.D Wilson’s context oriented model of information behavior from the article “Information behavior: an inter-disciplinary perspective”. This includes for example the theory of stress and coping from the psychology. The result shows that exchange students are dealing with a complex of problems, being both a student and a newcomer. A certain level of stress is experienced when it comes to getting informed, especially in the initial part of the exchange. One main barrier is the Czech language, which also functions as a great activating mechanism. By learning this, the exchange students get more independent in their use of information and they also get closer to the Czech society. Other common barriers are related to the bureaucratic system in international student offices, libraries and other places where information is supposed to be accessible. Even if the impressions are split the library is a quite well used source among the students. Socials contacts, such as other students and local people, are also important sources, especially when it comes to overcoming the barriers. / Uppsatsnivå: D

For innovative organizations and companies it is essential to use existing knowledge to avoid spending time and resources on already existing innovations. By using patent information, companies are able to get a picture of what is already done in their area of interest. The main purpose of the study is to examine the information use in small and medium-sized enterprises that are members of the Swedish Inventor’s Association, focusing on patent information. The study examines the use of patent information and which barriers the companies have to patent information. The main questions are: How do small and medium-sized enterprises in the Swedish Inventor’s Association use patent information? Which barriers do small and medium-sized enterprises in the Swedish Inventor’s Association have to patent information? An electronic survey was carried out to 302 members of the Swedish Inventor’s Association. They are a professional organization for inventors and play an important role in promoting innovation in Sweden. To analyze the result, theoretical models developed by Matthew Hall, Charles Oppenheim and Margaret Sheen are used. Parallels are also drawn to Michael Buckland’s theories of barriers and becoming informed. The result reveals that most companies are aware of patent information and have experienced needs of working with patent issues. Reasons for using patent information are to protect innovations, control competitors and avoid patent violation. Many of the small and medium sized enterprises are offloaders and have used the services of patent agencies. Many companies used Internet and free databases. All companies have barriers to patent information. The most common was the access barrier which means difficulties finding or using patent information. Other reasons for not using patent information were high costs and lack of time. / Uppsatsnivå: D

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.

Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehållstillstånd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller på grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rätt till akutsjukvård och förlossningsvård men saknar rätt till övrig sjukvård, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mänskliga rättigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vilka barriärer papperslösa står inför när de behöver uppsöka sjukvård, på vilket sätt detta påverkar deras hälsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriärer. Arbetet är utformat som en litteraturöversikt och det har använts både kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet är uppdelat i olika teman och subteman. De teman som har identifieras är känslomässiga barriärer för att söka vård, konkreta barriärer för att söka vård, upplevda hälsoproblem hos papperslösa, samt positiva faktorer till att söka vård och uppnå förbättrad hälsa.De artiklar som har använts har ett patientperspektiv och samtliga artiklar kommer från ett annat land än Sverige. Det senare är en utmaning i arbetet, då en önskan finns om att kunna omsätta resultatet till svenska förhållanden. För att kunna göra denna omsättning har en tolkning gjorts vilket beskrivs i resultatdiskussionen. Att dessa individer har sämre tillgång till vård samt upplever sin hälsa som sämre än resten av landets invånare tolkas som ett uttryck för en kombination av vårdlidande, sjukdomslidande men också ett livslidande. Sjuksköterskan kan spela en viktig roll för att skapa en trygghet och välbefinnande hos dessa individer när de söker vård och på så vis minska deras lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This master’s thesis investigates in which ways students seek out and access their textbooks and how they use their university’s library in this process. Data is collected through interviews from six students several semesters into their studies at the University of Stockholm. For the interviews two students each were selected from the fields of law, economics and humanities. The empirical findings were analyzed using T.D Wilson’s model of information behavior (1997). The model is constructed as a flow chart where the individual’s information behavior is clarified in various activities and processes. I conclude that the majority of the students do purchase at least some of the text books they require for their studies. Other texts are acquired through other means and a certain percentage is not acquired at all. The decision making process of whether and in which way to acquire a particular piece of literature is critically influenced by the student´s context (especially their economic situation). To which extent the university library will be used by students varies widely from student to student. It can, however, be noted that it largely depends on the individual student´s context and general attitude towards the library. For at least a small number of students the university library represents the key strategy to acquire literature. As students gain experience during the course of their studies, they will alter their strategy to a certain extent.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna. MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande. PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris? METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter. RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande. Dessa har vi valt att kalla: mandat från ledningen, förändringar i organisationen, brist på öppenhet, omedvetet arbete med organisationslärande, höjt tempo och helhetssyn. För att organisationer ska kunna skapa ett effektivt organisationslärande kan vi också konstatera att kommunikationen är avgörande, det är det sammanfogande kittet. Slutligen fann vi tre olika aspekter av lärande som organisationer lär sig i kriser ur ett kommunikationsperspektiv, först och främst lär de sig allmänt om kriser, de lär sig om krisers allmänna karaktär och hur den ska hanteras. Kriser bidrar också med en ökad förståelse av kommunikationens betydelse i framförallt utsatta situationer som kriser men också kommunikationens allmänna betydelse för en stor organisations funktionalitet. Slutligen erbjuder kriser ett tillfälle för organisationer att testa sin krisberedskap, kriser ger ökad förståelse om hur den fortsatta krisorganisationen ska se ut för att fungera effektivt. NYCKELORD: Kriskommunikation, Organisationslärande, Organisationsminne, Barriärer mot lärande, Krishantering, Lärandeprocesser.