Sammanfattning Bakgrund och problem Organisationer förändrar sig bland annat för att kunna ligga före konkurrenter eller för att inte hamna efter. Deras förändringsprocesser stöter ofta på problem som påverkar förändringsarbetet. Förändringen kan försenas eller till och med avbrytas helt. Forskare har tagit fram ekonomiförändringsmodeller som ska beskriva vad som påverkar förändringsprocesser och dessa har ingående behandlat vad som driver förändringar men de har inte bidragit med vad som motarbetar dem. Det finns en ny ekonomiförändringsmodell som uttalat säger sig bidra med denna kunskap men denna modell har inte testats i andra sammanhang än hur den framställdes. Detta ställer till problem för de som modellen syftar kunna hjälpa, nämligen ledare och beslutsfattare vid förändringsprocesser, då de inte kan känna att modellen är användbar utanför de ramar som den är framtagen ifrån. Modellen består av drivande krafter bakom förändring och delar upp de krafter som motarbetar en förändring i tre barriärer nämligen förvirrande-, frustrerande-, och fördröjande faktorer, vilka skiljs åt genom hur de uppstår och vad de leder till. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida den nya ekonomiförändringsmodellens drivande krafter samt uppdelning och definitioner av barriärer mot förändring även kan urskiljas vid implementeringen av affärssystem. Detta för att bidra med kunskap angående hur användbar modellen är i andra sammanhang än där den framställts samt för att underlätta vid förändringsarbeten inom organisationer. Hela ekonomiförändringsmodellen kommer att behandlas men fokus kommer att ligga på de barriärer som modellen introducerar och frågan blir: Kan den nya ekonomiförändringsmodellens uppdelning och definitioner urskiljas vid implementeringen av ett affärssystem? Slutsatser och förslag på vidare forskning Resultatet av vår undersökning kom fram till att de drivande krafterna och de olika barriärernas grunder även kunde urskiljas vid implementering av affärssystem men att vad de ledde till inte var lika tydligt kopplat till modellen. De drivande krafterna samt de förvirrande och fördröjande faktorerna stämde med modellen medan däremot de frustrerande faktorerna inte verkade kväva förändringsprocessen och därmed stämde de inte överens med modellens beskrivning av frustrerande faktorer. Då undersökningen inte helt förkastar den nya ekonomi- förändringsmodellen behövs det mer forskning av andra förändringsobjekt för att kunna utveckla modellen vidare och bidra till att den får den allmänna användbarhet som dess grundare efterfrågar.

Syfte: Efter årsskiftet 2010/2011 påbörjade fotbollsföreningen Gefle IF FF implementeringen av ett kvalitetssystem för att stärka konkurrenskraften inom svensk fotboll. Forskning gällande implementeringen av kvalitetssystem säger att implementeringen får olika effektivitet beroende på hur processen genomförs. Syftet med denna studie är att utifrån ett teoretiskt ramverk analysera certifieringsprocessen i Gefle IF FF, och dess påverkande variabler i form av framgångsfaktorer och barriärer.   Metod: För att studera certifieringsprocessen i Gefle IF FF har en etnografisk metod använts i kombination med kvalitativa intervjuer. Data har samlats in dels genom fältanteckningar men även genom intervjuer med berörda personer i föreningen. Datan har sedan jämförts med det teoretiska ramverket för att identifiera likheter och skillnader.                                                                                                           Resultat & slutsats: Undersökningen visar att trots att föreningen efterlever många framgångsfaktorer, såsom korrekt attityd till systemet, kan bristen på resurser och kvalitetssystemets utformning tillsammans utgöra ett stort hinder för certifieringsprocessens resultat.    Förslag till fortsatt forskning: Författaren eftersöker en jämförelse mellan olika föreningar och hur de har arbetat med certifieringsprocessen. På så sätt kan likheterna och skillnaderna i arbetssättet identifieras, men också vilka framgångsfaktorer och barriärer som påverkar de andra föreningarna.   Uppsatsens bidrag: Studien påvisar hur certifieringsprocessen med fördel kan utformas i en fotbollsförening för bästa resultat, samt vilka framgångsfaktorer som är viktiga att ha i åtanke och vilka barriärer som klubben måste överkomma. Genom att ta del av undersökningen kan fotbollsföreningar få nödvändig kunskap om hur implementeringen av kvalitetssystemet ska leda till just de kvalitetsförbättringar som eftersträvas.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite. Artiklarna lästes och genomgick en temaanalys. Resultat : Resultatet delades in i fem teman. Socioekonomi och psykosociala faktorer menar att socioekonomisk tillhörighet och till exempel socialt stöd är betydande faktorer. Närmiljön och dess tillgångar är styrande med tillgängliga parker, cykelbanor etcetera som visats stimulera mäns motionsvanor. Förhållandet till det manliga idealet menar bland annat att det finns förutfattade meningar om hur män ska bete sig och hur detta påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Möjligheter till fysisk aktivitet på arbetet och fritiden visade att ett tungt jobb minskar chansen till motion på fritiden. Vardagsmotion eller bekvämlighet är till stor del styrande av ekonomiska resurser samt om utvecklade cykel och promenadvägar som finns tillgängligt. Implikation: För att främja fysisk aktivitet hos medelålders män bör både yttre och inre faktorer tillgodoses. Mer företag bör överväga att införa hälsovård. Kanske viktigast att ge arbetare i låga socioekonomiska grupper exempelvis förmånliga priser på gymkort. Det rekommenderas upprätthållande av platser såsom cykelbanor och motionsspår, där fysisk aktivitet kan utövas. Åtgärder som riktar sig till att stärka mäns självförtroende och andra inre egenskaper som är viktiga för att främja motivation till fysisk aktivitet hos medelålders män.

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU). / The purpose of this study is to investigate the potential of a circular business model in the furniture industry. Through a questionnaire survey county councils/regions, municipalities and authorities have taken a stand on issues based on the concept of circular economy. The results of the study show that there is a very low demand for circular business model in the public sector. The market obstacle/barrier which mainly is considered to limit the introduction of a circular economy is the legal framework, the Public Procurement Act (LOU).

Frågeställningar: Hur ser processen ut när Gnesta Kommun implementerar näringslivsprogrammet? Vilka barriärer kan uppstå vid implementeringen av näringslivsprogrammet? Syfte: Syftet är att beskriva strategiimplementering i kommunal verksamhet på lokal nivå för att urskilja förbättringspotential. Metod: Via en kvalitativ forskningsmetodik genomfördes sex semistrukturerade intervjuer utifrån tre olika perspektiv; lednings, verkställande- och företagsperspektiv. Slutsats: Resultatet påvisade en systematisk process med iterativa inslag, som förhöll sig till ett flertal olika nyckelsteg som den tidigare forskningen presenterat. Ett flertal barriärer återfanns som härrörde från en bristfälligt formulerad strategi, som i sin tur medförde en svårbegriplig vision, negativa attityder, bristfälligt engagemang, förtroende och involvering av aktörer. Gnesta kommun bör säkerställa att strategin uppfyller samtliga aktörers behov och därefter upprätta och kommunicera en gemensam vision och målbild i det fortsatta implementeringsarbetet.

Det finns stor ekonomisk potential för fastighetsbolag att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd men tidigare vetenskaplig forskning har visat på att denna potential inte till fullo utnyttjas av fastighetsbolagen. Uppsatsen kartlägger vilka barriärer som ligger till grund för denna outnyttjade potential och undersöker hur dessa barriärer påverkar fastighetsbolagens arbete med energieffektiviseringar. Uppsatsen undersöker även vilka av dessa barriärer som fastighetsbolagen anser vara mest problematiska.  Från tidigare forskning och vetenskapliga artiklar kartlades ett antal barriärer som potentiellt kan hindra fastighetsbolagens arbete med energieffektivisering. Dessa är brist på information, brist på kompetens, finansiella svårigheter, tidsbrist, värderingar och mål, storlek och maktfördelning. Med dessa barriärer som utgångspunkt så undersöktes fyra fastighetsbolag kvalitativt för att få en djupare förståelse för hur barriärerna påverkade deras arbete med energieffektiviseringar. Utöver detta så utfördes även en kvantitativ enkätstudie där 19 fastighetsbolag fick bedöma barriärernas påverkan på sitt eget energieffektiviseringsarbete. Resultatet från den kvantitativa enkätstudien redovisas och analyseras i en Boxplot. Resultaten från den kvantitativa studien påvisar att tidsbrist är den barriär som påverkar fastighetsbolagens energieffektiviseringsarbete mest.  Detta resultat får visst stöd från den kvalitativa studien där tidsbrist nämns som en av de mest problematiska barriärerna. Utöver tidsbrist så nämndes även brist på kompetens som en påtaglig barriär i den kvalitativa studien.

Fysisk aktivitet är en faktor som bidrar till ökad hälsa och välbefinnande. Trots det så hänvisar nationell statistik till att andelen inaktiva svenskar verkar vara bestående. Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader och samband i motivation till fysisk aktivitet utifrån kön, ålder och aktivitetsnivå samt upplevda barriärer och handlingsstrategier. Data samlades in från träningsanläggningar och arbetsplatser i Halmstads kommun via forskningsadministrerade frågeformulär. Frågeformuläret innefattade de teoribaserade formulären IPAQ, MTUAM, BREQ-2 och GSE. Resultaten av studien visade bl.a. att kvinnor hade högre grad av inre motivation till fysisk aktivitet än män. Den högaktiva (HEPA-aktiva) gruppen var de som uppvisade högst grad av inre motivation. Ålder visade negativa korrelationer med aktivitetsnivå och introjicerad reglering och positiva samband med inre motivation och total aktivitetsnivå. Männen i studien hade högre generellt self-efficacy än kvinnor. Ålder, kön och aktivitetsnivå var således faktorer som påverkade motivation hos deltagarna i studien på olika sätt. Det viktigaste för att främja ett fysiskt aktivt beteende är utifrån resultaten av denna studie att ta hänsyn till den enskilda individen och dess förutsättningar.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom cirka 250 000 personer i Sverige lider idag av hjärtsvikt. Behandlingen kräver mycket av den enskilde individen i form av både kunskap om symtom, intag av läkemedel samt förmåga till egenvårdsåtgärder. Bristande följsamhet av egenvård och farmakologisk behandling kan leda till försämring och inläggning på sjukhus. I arbetet och under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat patienter med hjärtsvikt och intresserat oss för hur de efterlever råd och behandling och hur vården kan stötta dem. Syftet med studien var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten hos patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga artiklar, sju kvalitativa och tre med en mixad metod bestående av kvalitativa och kvantitativa data. Resultatet delades upp i två huvudkategorier: Faktorer som främjar egenvård och Faktorer som motverkar egenvård. I resultatet framkom särskilt att individanpassad information utgör den viktigaste faktorn för förståelse av sin sjukdom och betydelsen av att utföra egenvård för en god symtomkontroll. Sjuksköterskor möter patienter med hjärtsvikt och resultatet av vår litteraturstudie visar att mötet med patienten och den information som ges är oerhört viktig för att patientens välbefinnande. I det vårdande mötet mellan sjuksköterska och patient är det viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar patientens livsvärld och följer strategier vilka motiverar patienten själv att uppmärksamma sina resurser och får förståelse för sambandet mellan sjukdom och hälsa.

Bakgrund: Flyktingar är en grupp människor som tvingats lämna sina hemländer relaterat tillhot och våld, krig och förföljelse. De har ofta ett större vårdbehov jämfört med andramänniskor och lider många gånger av allvarliga sjukdomstillstånd av både kronisk, akut,fysisk och psykisk karaktär. Detta skapar utmaningar i vården för den grundutbildadesjuksköterskan.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna flyktingars upplevelser av vården i detnya landet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där forskning granskades, analyserades ochsammanställdes för att belysa flyktingars upplevelse av vård.Resultat: Flera faktorer påverkar tillgängligheten av vård för flyktingar som patientgrupp.Språk- och kulturskillnader, medborgarstatus och diskriminering är faktorer som visat sigpåverka både tillgänglighet och kvaliteten av vård för denna patientgrupp.Konklusion: Flyktingar upplever flera olika barriärer som påverkar tillgänglighet och kvalitéav vården. Många gånger diskrimineras flyktingar inom vården. Ökade kunskaper ochutbildning för sjuksköterskan om belysta barriärer som bland annat språk- ochkulturskillnader och vilken typ av vård som kan erbjudas till denna patientgrupp kan bidra tillen positiv upplevelse för flyktingar. Denna kunskap bidrar till en mer personcentrerad vård,vilket gynnar den grundutbildade sjuksköterskan oavsett vårdenhet. Fler studier kring dettaämne bör utföras för att belysa och förbättra upplevelsen av vård ytterligare. / Background: Refugees include a group of people that has been forced to leave their countryof birth related to threats and violence, war and persecution. As patients, these individualshave a greater need of health care in comparison of others and are frequently suffering fromserious illnesses of chronic, acute, physical and psychological character. This createschallenges for the registered nurse within the nursing practice for this specific group ofpatients.Aim: The aim for this study is to explore refugees’ experiences of health care in the newcountry.Method: A qualitative literature review was conducted, by examining, analysing andcompiling scientific journals to establish refugees’ experiences of health care.Result: Several factors have influenced the access to health care for refugees as patients.Language and cultural differences, legal status and discrimination has proven to affect bothaccess and quality of health care for this patient group.Conclusion: Refugees experience many barriers that has effect on access and quality ofhealth care. Frequently, refugees as a patient group are discriminated. Increased knowledgeand education for nurses in language and cultural differences, and the health care coverage for refugees can lead to a more positive outcome. The knowledge assures a person-centered care, which is beneficial for the registered nurse regardless of health care unit. More studies should be conducted to further examine and enhance the health care experience for refugees.