Bakgrund: Läkemedelshantering är en av de främsta uppgifterna i sjuksköterskans arbete. En sjuksköterskas attityd till läkemedelshantering är direkt avgörande för patientens hälsa och välbefinnande då attityden påverkar sjuksköterskans handling.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering och attitydernas påverkan i praktiken.   Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där samtliga valda artiklar analyserades efter Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering har en påverkan på utförandet och resultatet av läkemedelshanteringen. Detta innebär en obenägenhet att rapportera läkemedelsmisstag, på grund av flera olika orsaker. Samtidigt lyfts aspekter som systematiska brister, bestraffande kultur, bristande stöd och individuell kännedom som föder eller färgar olika attityder hos sjuksköterskan. Det visar sig att hälso- och sjukvårdens organisation och kultur har en betydelsefull påverkan på sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering.   Slutsats: Det framgår att det finns både för- och nackdelar kring sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering. Det är viktigt att belysa och förändra de attityder som skapar barriärer kring läkemedelshantering och således har en negativ inverkan på patientsäkerheten.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.

Syfte: Stereotyper försvårar för kvinnor att nå ledande positioner, de kvinnor som når ledande positioner har tagit sig över barriärer för att ta sig till sin position. Vi vill ta reda på hur de lyckats ta sig över barriärerna. Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledamöter i aktiebolag upplever och hanterar barriären stereotyper. Syftet ska besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor: På vilket sätt upplever kvinnor att barriären stereotyper påverkar möjligheterna att nå högre positioner? På vilket sätt kan kvinnorna påverka barriären stereotyper? Metod: Studien har utförts på ett kvalitativt vis och datan är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Totalt har 10 kvinnliga ledamöter från svenska aktiebolag intervjuats, sex från Uppsala, tre från Bollnäs och en från Gävle. Den insamlade datan har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att kvinnor upplever stereotyphot i form av barriärer men att de klarar av att ta sig igenom dessa. Barriärerna försvårar för kvinnorna att nå ledande positioner och kvinnorna hanterar dessa barriärer genom att läsa på mer och bevisa att dem kan, envishet är en viktig egenskap för att lyckas. Kvotering som är ett lagförslag från regeringen med syfte att få in fler kvinnor i styrelser är ingen bra idé. Förslag till fortsatt forskning: Efter denna studie genomförts anser vi att det är nödvändigt att studera hur organisationer kan arbeta för att skapa en medvetenhet kring stereotyphot och hur de ska arbeta för att eliminera dem. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag till forskningen är att vi har kunnat namnge vissa av de barriärer som kvinnor möter i arbetslivet. Vi har undersökt hur kvinnorna upplevt dem och även bidragit med svar på hur de har hanterat barriären stereotyper. Studien har skapat en medvetenhet hos kvinnorna om stereotyper. / Aim: Stereotypes makes it difficult for women to reach senior positions, the women who does reach leadership positions have crossed barriers to get into that position. We want to find out how they managed to cross the barriers. The aim of this study is to create a greater understanding for the way female board members in registered companies perceives and manage the barrier stereotype. The purpose should be answered using the following research questions: In which way do women perceive that the barrier stereotypes affect their possibilities to reach higher positions? How can women affect the barrier stereotypes? Method: The study has been conducted in a qualitative way, and data is collected through semi-structured interviews. A total of 10 female members of Swedish companies was interviewed, six from Uppsala, three from Bollnas and one from Gavle. The collected data has been analyzed by a thematic analysis. Result & Conclusions: The study shows that women experience stereotype threat in the form of barriers, but they manage to get through these. The barriers make it difficult for women to achieve leadership positions and women deal with these barriers by reading more and prove that they can, persistence is an important characteristic for success. Affirmative is a draft law from the government in order to get more women on boards is not a good idea. Suggestions for future research: After this study carried out, we believe it is necessary to study how organizations can work to create awareness about the stereotype and how they should work to eliminate them. Contribution of the thesis: The study's contribution to research is that we have been able to name some of the barriers that women face in the workplace. We have investigated how women have experienced the barriers. We have also contributed with answers to how they handle the barrier stereotypes. The study has created an awareness among women about stereotypes.

No description available.

Background: Sexuality and sexual health are affected by many factors in a person’s life. A persons’ sexual health matters for their health in general. Nurses has an important role in giving a holistic care to patients, but nurses rarely ask about patients’ sexual health. Aim: The aim was to describe barriers and enabling factors for nurses talking to patients about sexuality and sexual health. Method: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in barriers and enabling factors that where both of personal and organizational character. The main findings were that barriers to talking about sexuality and sexual health with the patient were feelings of discomfort, taboo, patients’ age, gender, cultural background and sexual orientation and also lack of time, education/knowledge and routines. Enabling factors for the discussion of sexuality were a good patient-nurse-relation, education, talking about sexuality in relation to the illness/treatment or using humor to bring up the topic. Conclusion: More education is needed about how to address sexuality with older people, HBTQ people and people from different cultures and religions. / Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa påverkas av många olika faktorer i en människas liv. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge en holistisk omvårdnad, men sjuksköterskor frågar sällan patienter om deras sexuella hälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva barriärer och möjliggörande faktorer för samtal mellan sjuksköterska och patient om sexualitet och sexuell hälsa.  Metod: En allmän litteraturstudie över 20 artiklar har genomförts.  Resultat: Analysen resulterade i barriärer och möjliggörande faktorer som var av både personliga och organisatoriska karaktärer. Huvud fynden var att barriärer för att prata om sexualitet och sexuell hälsa var känslor av obekvämhet, tabu, faktorer hos patienten såsom ålder, kön, kulturell bakgrund och sexuell läggning samt tidsbrist, otillräcklig utbildning/kunskapsluckor och otillräckliga rutiner. Möjliggörande faktorer var en god vårdrelation, utbildning, att prata om sexualitet i relation till sjukdom/behandling eller att använda humor för att tala om ämnet.  Slutsats: Resultatet visade att personliga värderingar och attityder ofta var anledning till att inte prata om sexualitet. Mer utbildning behövs för hur sexualitet kan adresseras hos äldre personer, HBTQ-personer och personer med olika kulturell och religiös bakgrund. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p><p></p>

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt problem som kraftigt påverkar kvinnans hälsa.Hälso- och sjukvården är ofta den enda myndighet som kvinnorna kommer ikontakt med. Vilket bidrar till att sjuksköterskan besitter en central roll i attidentifiera och stödja våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans identifikation och stöd till denvåldsutsatta kvinnan.Metod: En litteraturöversikt utfördes. Artiklarna valdes utifrån litteraturöversiktenssyfte, artiklarna analyserades systematiskt. I resultatet inkluderades 19artiklar, 10 med kvantitativansats och nio i kvalitativutformning.Resultat: Resultatet utmynnade i flera faktorer som är gynnsamma för identifikation, såsom ett gott bemötande, att sjuksköterskan erhållit utbildning inomvåldsutsatthet. Men även hur sjuksköterskan kan arbeta för att identifiera ochstödja våldsoffer. Faktorer som hindrar identifikation var organisatoriskahinder, negativa attityder samt kunskapsbrist.Diskussion: Sjuksköterskans attityder, bemötande, kunskapsnivå och andraorganisatoriska hinder kan bidra till ”caring” och ”uncaring”. Dessa faktorerkommer att påverka identifikation och stöd av våldsutsatta kvinnor.Sjuksköterskan behöver vara medveten om sin roll i mötet med kvinnor somutsätts för våld för att uppnå omvårdnad av kvalité.Slutsats: Utbildning inom våldsutsatthet bör erbjudas för att minska barriärer somhindrar identifikation. Verksamheter och organisationer behöver tydligariktlinjer och rutiner för handläggning av våldsoffer. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The aim with this thesis is to investigate how librarians experience communication with children in reference interviews. In today’s interactive community it is meaningful to study how children communicate with the librarian in virtual reference interview as well as in ordinary reference interviews in physical libraries. Focus has been on finding out what children ask about and how they are asking in virtual reference interviews and in ordinary reference interviews, what type of information needs the children have. The study also focuses on which barriers there can be in reference interviews. Empirical data has been collected by interviewing librarians who work in physical libraries and librarians who work with virtual reference interviews. The method used is qualitative interviews. The transcriptions were analyzed using Höglund’s and Persson’s theory about information needs and Buckland’s theory about barriers in information seeking. The findings show that the children’s own questions represent a subjective information need and the questions that children ask that come from school represents an objective information need. There are both similarities and differences between face to face and virtual reference interviews. The main differences are that the nonverbal communication is lost in the virtual reference interview and that the children are more anonymous in the virtual reference interview and therefore ask more private questions.

This qualitative study is based upon interviews with librarians. It investigates the librarians’ opinions on material adapted for disabled people and examines strategies used to market user friendly services for the disabled. The study explores librarians’ views about streaming directly on the internet. It adopts a broad scope, including legal regulation and guidelines set by authoritative bodies. Special attention has been given to the Swedish Library of Talking Books and Braille and their projects for utilizing broadband technology as a means of facilitating downloading and distribution from digital talking book archives. TPB is now testing some “streaming talking books” intended for direct listening on the internet. All the senses by which people ‘read’ are described in a separate subchapter” Reading: look – listen – touch”. The study also examines Michael Buckland’s theories on accessibility and barriers expounded in his publication ‘Information and Information Systems’, concluding that the perceived obstacles for the disabled wishing to utilise on-line library services are less significant now than when Buckland’s work was published in 1991.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka de bakomliggande förklaringarna till varför individer som befinner sig mitt i livet genomför ett jobbyte. Fokus ligger på motivationsfaktorn eftersom motivation i stor utsträckning leder till ett agerande. Studiens frågeställningar är: Vad motiverade personen att byta yrke? Påträffades några hinder under vägen till det nya yrket, i så fall vilka? Blev personen nöjd med yrkesbytet via en akademisk examen? För att få svar på forskningsfrågorna utfördes sex stycken intervjuer med individer mellan 30-55år och som alla tagit en master i sociologi samt genomfört en karriärsförändring. Både kvinnor och män representerades. Denna studies teoretiska ramverk är McClellands motivationsteori och teorin rädslan att misslyckas (fear of failure, FF). McClellands motivationsteori förklarar tre behov; prestation, samhörighet och makt. Dessa behov förklarar varför individer motiveras och i förlängningen agerar. Fokus ligger på prestationsbehovet. Teorin rädslan att misslyckas förklarar varför denna rädsla kan leda till att individer motiveras till att prestera. Denna teori är ett komplement till McClellands motivationsteori. Teorierna ger tillsammans en bra bakgrund till att förklara individers motivation som leder till ett agerande och att individer presterar. Tidigare forskning av karriärsväxlare som befinner sig mitt i livet har bland annat kommit fram till att individer som har en hög motivation också är de som uppnår karriärsuccé. Resultaten har analyserats utifrån sju stycken olika teman som utkristalliserades ifrån intervjuerna. De är: bakgrund, prestation, makt, samhörighet/tillhörighet, utmaning, hinder/barriärer/rädsla, mål. Studien visar på att när individer har ett jobb som de av olika anledningar vill bort ifrån leder det individen in på en karriärsresa. Prestation och rädslan för att misslyckas är exempel på faktorer som motiverar individer att agera.