Avvikelserapportering är en viktig del i sjuksköterskors arbete för att upptäcka brister inom verksamheten som kunnat medföra vårdskada och onödigt lidande för patienten. Trots regler och riktlinjer kring avvikelserapportering beslutar sjuksköterskor vid vissa tillfällen att inte rapportera en avvikelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Därefter sammanställdes insamlade data genom innehållsanalys. För att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering identifierades fyra kategorier: bristande kunskap, brist på tid, brist på återkoppling och känslor av skam och rädsla. I resultatet framkom det att okunskap kring avvikelsehantering samt hög arbetsbelastning i förhållande till tidsbrist utgjorde ett hinder för sjuksköterskors avvikelserapportering. Sjuksköterskor uttryckte bristande återkoppling av avvikelser som en avgörande faktor i viljan att fortsätta rapportera avvikelser. Slutligen var känslor av skam och rädsla ett återkommande hinder för sjuksköterskorna. En ledning och verksamhet som kan skapa förutsättningar och hanterar dessa faktorer samt uppmuntrar till avvikelserapportering kan generera till fler avvikelserapporter. Samtidigt krävs fortlöpande kompetensutveckling och utbildning inom ämnesområdet för att sambandet mellan avvikelser och patientsäkerhet skall tydliggöras. / Error reporting is an important tool in detecting deficiencies and errors in healthcare services that could otherwise result in healthcare injuries and unnecessary suffering for patients. Despite rules and guidelines with requirements on error reporting, nurses sometimes decide not to report incidents. The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of obstacles in error reporting. A general literature study was conducted with ten scientific articles with a qualitative approach. The collected data were then compiled through content analysis. Four categories of factors are identified: lack of knowledge, lack of time, lack of feedback and feelings of shame and fear. The results show that incident management and a high workload coupled with lack of time constitute an obstacle to nurses’ error reporting. Nurses express a lack of feedback on incidents as a decisive factor in the willingness to continue to report. Finally, feelings of shame and fear is a recurring obstacle for nurses. The study indicates that health systems management and leadership could generate higher levels of error reporting by paying close attention to these factors and encourage error reporting. At the same time, continuing professional development and training in the subject area for nurses are required to clarify the connection between incidents and patient safety

Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.

Background. Lower-level graphics programming interfaces such as Direct3D 12 re-quire synchronization and data hazards between dependent workloads to be resolvedmanually. A barrier is a primitive used to resolve synchronization and data hazardsin a manner to achieve correct behavior by allowing developers to define waits be-tween workloads. However, due to its coarse-grained interface, workloads may beredundantly blocked, and data hazards resolved conservatively leading to excessiveGPU cache flushes even with correct usage. Objectives. To evaluate if the novel and more fine-grained enhanced barriers APIin Direct3D 12 can provide any improvements over Direct3D 12 resource (legacy)barriers in AMD FidelityFX applications using Direct3D 12. Methods. An experiment as a research method was carried out to investigate theeffects of enhanced barriers in existing Direct3D 12 applications. Frame time and thenumber of GPU cache flushes and invalidations occurring per frame were the primarymetrics measured. This was carried out by replacing legacy barriers with enhancedbarriers in three of AMD’s open-source, state-of-the-art image quality toolkits; Fideli-tyFX Super Resolution (FSR), FidelityFX Super Resolution 2 (FSR2), and Stochas-tic Screen Space Reflections (SSSR). Results. The use of enhanced barriers in FSR, FSR2, and SSSR showed that nosignificant differences were found in terms of frame time and the number of cacheflushes and invalidations occurring within a frame when compared to using resourcebarriers. Configurations of enhanced barriers that may reduce pipeline stall times re-main theoretical and could not be verified due to minuscule differences. These includecompute-only workload synchronization and non-blocking barrier layout transitions. Conclusions. Replacing legacy barriers with enhanced barriers in FSR, FSR2, andSSSR proved to be feasible, but lacks performance benefits for it to be desirable.However, the use of barriers can vary depending on the application, therefore, differ-ent results can arise given other synchronization scenarios. For existing Direct3D 12applications using resource barriers, it may be advisable to not upgrade to enhancedbarriers. / Bakgrund. Grafikprogrammeringsgränssnitt på lägre nivå, som till exempel Di-rect3D 12, kräver att synkronisering och datahinder mellan beroende arbetsbelast-ningar löses manuellt. En barriär är en primitiv som används för att lösa synkroniser-ing och datahinder som tillåter korrekt beteende genom att låta utvecklare definieraväntetider mellan arbeten. Men på grund av sitt högnivå-gränssnitt kan arbetsbelast-ningar onödigt blockeras och datahinder löses konservativt med överdrivet mycketGPU-cache-flushningar även vid korrekt användning. Syfte. För att utvärdera om det nya och mer detaljerade enhanced barriers API iDirect3D 12 kan ge några förbättringar jämfört med Direct3D 12 Resource (Legacy)Barriers i AMD FidelityFX-applikationer som använder Direct3D 12. Metod. Ett experiment som en forskningsmetod genomfördes för att undersöka ef-fekterna av enhanced barriers i befintliga Direct3D 12-applikationer. Bildtid och an-talet GPU-cache-flushar och ogiltigförklaringar som inträffar per bild var de primäramätvärdena. Detta genomfördes genom att ersätta legacy barriers med enhanced bar-riers i tre av AMD:s öppen källkodsbaserade verktyg för bildkvalitet; FidelityFX Su-per Resolution (FSR), FidelityFX Super Resolution 2 (FSR2) och Stochastic ScreenSpace Reflections (SSSR). Resultat. Användningen av enhanced barriers i FSR, FSR2 och SSSR visade attinga betydande skillnader kunde hittas när det gäller bildtid och antalet cache-flusharoch ogiltigförklaringar som inträffar inom en bild jämfört med användning av resourcebarriers. Konfigurationer av enhanced barrier som kan minska pipeline-stopp tiderförblir teoretiska och kunde inte verifieras på grund av minimala skillnader. Dessainkluderar synkronisering av endast compute-shader arbete och icke-blockerandeövergångar av barriär-layout. Slutsatser. Att ersätta legacy barriers med enhanced barriers i FSR, FSR2 ochSSSR visade sig vara genomförbart, men saknar prestandafördelar för att vara ön-skvärt. Dock kan användningen av barriärer variera beroende på applikationen, ochdärför kan olika resultat uppstå med olika synkroniseringsscenarier. För befintligaDirect3D 12-applikationer som använder resursbarriärer kan det vara lämpligt attinte uppgradera till förbättrade barriärer.

Svensk offentlig sektor står inför en utmaning att klara välfärdsuppdraget i framtiden, och digitalisering har lyfts som en potentiell lösning för att hantera den tilltagande efterfrågan av välfärd. Kommuner har tillskrivits en viktig roll i arbetet med digital utveckling till följd av att de tillhandahåller en stor del av välfärdsleveransen. Syftet med denna uppsats är att undersöka barriärer för digitalisering för svenska kommuner och om det föreligger skillnader mellan kommuner av olika storlek och geografisk placering. En studie genomförs av tre kommuner av olika storlek och geografisk placering som alla bedriver ett aktivt digitaliseringsarbete. Resultatet visar att de mest framträdande barriärerna för digitaliseringsarbete är av organisatorisk karaktär. Resultatet visar även att de större kommunerna uppvisar likheter i hur barriärer upplevs men ingen indikation ges att geografisk placering är en faktor. Slutligen uppmuntrar uppsatsförfattarna till vidare forskning.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för våld av en manefter sin 15-årsdag. Våld mot kvinnor är ett samhällsproblem som ofta är dolt.Hälso- och sjukvården är många gånger den första och ibland enda myndighetsom den våldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet är attidentifiera vilka barriärer som påverkar sjuksköterskans bemötande avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturstudie med en systematisk ansats.Resultat: Efter analys av tio studier identifierades två olika kategorier och sexunderkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) ochorganisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskorkänner sig osäkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om våldsutsatthet, pågrund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i dennalitteraturstudie. / Forty-six percent of the women in Sweden have been subjected toviolence by a man after their 15th birthday. Violence against women is a societalproblem that is often hidden. Health care is often the first and sometimes the onlyauthority that the abused woman comes in contact with. Aim: The aim was toidentify the barriers that affect nurses' approach towards abused women. Method:A literature review with a systematic approach. Results: After analysis of tenstudies, two categories and six subcategories were identified: individual factors(education, experience, attitudes) and organizational factors (environment,guidelines, resources). Conclusion: Nurses felt insecure and unprepared tointervene with women suspected of being exposed to domestic violence, becauseof individual and organizational factors that emerge in this literature review.

Smärtlindring av cancersjuka är ett komplext och mångfacetterat område då cancer inte bara drabbar kroppen utan även själen. För att sjuksköterskan skall kunna smärtlindra patienter på ett så effektivt sätt som möjligt måste eventuella barriärer forceras genom pedagogik. Tio vetenskapliga artiklar har använts i denna litteraturstudie för att kartlägga en del av de barriärer en sjuksköterska kan stöta på i sitt pedagogiska arbete vid smärtlindring av cancersjuka, samt på vilka sätt dessa kan forceras. Resultatet visade att för att sjuksköterskan ska kunna fungera som pedagog i omvårdnaden av patienter så måste han/hon ha goda baskunskaper samt förmågan att se vilka kunskapsbehov som finns hos patienten. Resultatet visar även vikten av att patienten har god kunskap om farmakologisk smärtlindring. / Pain management of cancer patients is a complex and multifaceted area since cancer does not only affect the body but also the soul. In order for the nurse to be able to ease the patients’ pain as efficiently as possible, eventual barriers must be removed by using pedagogy. Ten scientific articles have been used for this review to be able to map some of the barriers a nurse might come across in his/her teaching-role in cancer pain management, as well as in what way these barriers can be removed. The result showed that, in order for the nurse to function as a teacher in the caretaking of patients he/she must possess good basic knowledge as well as the ability to acknowledge the patients need for knowledge. The result also showed the importance of patient’s knowledge regarding pharmacological cancer pain management.

This literature study aims to explore which proven teaching methods can be used to bridge language barriers between teachers and students in a multilingual school context. The analysis was conducted using pedagogical models from Prediger & Neugebauer (2020) and Norén (2010). We have identified various linguistic, multimodal and relational methods to overcome language barriers between teacher and student in the mathematics classroom. The result indicates that none of the methods alone should be seen as complete didactic approaches, but the best results are achieved when aspects of languaging, multimodality, and positive relationship building work together to create a classroom environment wherein multilingual pupils' access to participation practices and learning is facilitated.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

Digitalisering är något som tagit fart de senaste decennierna och som expanderar i hög takt, i privatliv såväl som i arbetslivet och kan ses som en av de primära faktorer som leder till en omvärldsdriven förändringsprocess. Kandidatuppsatsen baseras på en kvalitativ ansats och ämnar utforska två aspekter av förändringsprocesser som drivs av digitaliseringen: hur barriärer, det vill säga motstånd, hanteras och vad de bakomliggande orsakerna kan vara till att barriärer uppstår. Data som framkommer i studien baseras på fem chefer och deras egna upplevelser och tillvägagångssätt för att bemöta barriärer vid digitalisering på arbetsplatsen. Studien identifierar fyra olika orsaker varför barriärer uppstår och påvisar fem huvudsakliga tillvägagångssätt för att hantera barriärer mot digitalisering, dessa är kommunikation, ledarskapets utformning, utbildning och kompetensutveckling, inkludering och engagemang samt förändringsstrategier.

Bakgrund: Vattenfödsel har praktiserats i tusentals år och innebär att barnet födsfram helt under vattenytan. I barnmorskans kompetensområde ingår att självständigthandlägga okomplicerad förlossning. Handhavandet vid vattenfödsel skiljer sig motannan födsel och det krävs erfarenhet för att bli trygg. Det finns inga nationellariktlinjer utan varje klinik beslutar om egna riktlinjer för vattenfödsel. Vidvattenfödsel minskar medicinska interventioner under förlossningen och det finnsinga ökade risker för barn att födas i vatten. Kvinnor beskriver positiva erfarenheterav att föda i vatten och barnmorskor beskriver att vattenfödsel ger enkvinnocentrerad och lugn atmosfär. Motiv: Det har länge varit ovanligt att erbjuda vattenfödsel i Sverige men det blirvanligare och efterfrågan ökar. Vattenfödsel har nyligen implementerats inomRegion Västernorrland och innebär således ett nytt arbetssätt. Därför är det av viktatt belysa barnmorskors upplevelser för att få fördjupad kunskap om vattenfödseloch kunna utveckla arbetssättet. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskors upplevelser och reflektionerav att bistå vid vattenfödsel på sjukhus i norra delen av Sverige. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistruktureradeintervjuer med åtta barnmorskor genomfördes. Intervjuerna analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sju subkategorier och tre kategorier. Kategoriernavar: “Utvecklande och utmanande för barnmorskeprofessionen”, “Vattenfödselbidrar till att makten över födandet blir kvinnans” och “Barriärer men ocksåutvecklingsmöjligheter”. Konklusion: Upplevelsen var att vattenfödsel utmanade det handhavandebarnmorskorna var vana vid och att barnmorskans roll att stödja och stärkaförtydligades. Vattenfödsel bidrog till en fysiologisk födsel, gav ökad empowermentför kvinnan och bidrog till en mer kvinnocentrerad vård. Miljön upplevdes ha storinverkan på födseln och barnmorskorna beskrev flertalet barriärer för utövandet avvattenfödsel men att dessa barriärer var möjliga att påverka.