Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt. De motivationsfaktorer som framkom i resultatet var att må bra, bli piggare, få ett attraktivt yttre och att ”ha kul” med sina kompisar. Motivationsfaktorerna till att delta i projektet skilde sig åt, ett motiv som framkom för att delta i idrottsprojekt var att slippa lektionerna. Ett annat motiv som talade för deltagande i projektet var att få tävla mot andra klasser. De klasser som hade lärare med en positiv attityd till projektet var mer motiverade till att delta. De ungdomar som identifierar sig själva som fysiskt aktiva var också mer motiverade till att delta och att vara fysiskt aktiva.  Barriärerna för att inte vara fysiskt aktiv handlade till största delen om tidsbrist och konkurrerande aktiviteter, till exempel datorer och socialt umgänge. Barriärerna för att inte delta i projektet är att ungdomarna inte vill missa lektionerna och tvingas ta igen arbetet senare. Identifierade ungdomarna sig som inaktiva är det mer troligt att de inte är fysiskt aktiva eller deltar i projektet. Genom att göra en större studie med fler intervjuer kan fler motivationsfaktorer och barriärer lyftas fram / High School students are a group with many physical inactive. Hallands Idrottsförbund runs a project to gain physical activity in adolescents, were they get an opportunity to play a soccer game during some of their lessons on their lector time. The Project lasts one hour a week. All students who attend the project is studying on High School level and are studying on the electrical programme. As an evaluation of the project 10 interviews were carried out. The aim of the study was to describe the factors that motivate adolescent’s and the factors that were barriers to be physical active and to attend a sports project. Motivational factors for attending the sports project that came up was well-beeing, to become more alert, to have an attractive body and have fun with there friends. Motivational factors to attend the sports project was different, one motive that came up was to escape from the ordinary lessons. Other motives to attend the project were the competition between classes. At school those classes who had teachers with a positive attitude towards the project was more motivated to attend. In this study those adolescent’s who indentified themselves as physical active persons were more likely to attend the project and to be more physical active. Barriers that prevent the students from being more physical active was lack of time and competing activities, for example dealing with computers and social contacts. Barriers that prevents students to attend the project was schoolwork, that they didn’t want to miss any lessons and that they didn’t want to catch up with the schoolwork afterwards.  By doing a larger study with more interviews, more motivators and barriers highlighted.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer. Resultatet visade även att de främsta motivationsfaktorerna var förbättrad kondition, förbättrad hälsa samt ökad fysisk styrka. De främsta barriärerna var mycket att göra i hemmet, stress/tidsbrist och brist på motivation. Resultatet visade även att det fanns signifikanta skillnader i motiv och barriärer beroende på aktivitetsnivå och kön. Det fanns även en signifikant skillnad mellan ålder och motiv. Det framkom att 28 procent utnyttjar företagets erbjudande till fysisk aktivitet och att de främsta orsakerna till att det inte utnyttjades var tidsbrist, avsaknad av målsättning samt att de tränar på egen hand. Resultatet diskuterades sedan i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study was to investigate the employees physical activity level and to identify the motivators and barriers they experienced to physical activity. The purpose included investigating if the motives and barriers differed depending on activity level, age and gender. It also examined the activity the company’s offer of physical activity concerning. The participants (n=139) responded to a revised form of Motivation for Maintenance of Exercise Habits (MTUAM), a Swedish version of the Physical Activity Stages of Change and a few background questions. The results showed that 55 percent were sufficiently physically active according to the recommendations of the Swedish Institute of Public Health. The results also showed that the main motivation factors were improved fitness, improved health and greater physical strength. The main barriers were a lot to do at home, stress/lack of time and lack of motivation. The results also showed that there were significant differences in motivations and barriers depending on activity level and gender. There also was a significant difference between age and motives. It was discovered that 28 percent used the company’s offer of physical activity. The main reasons why it was not used were lack of time, lack of goals and that they train on their own. The results were then discussed in relation to the research.

This paper explores the accessibility for patrons with different physical disabilities in regards to materials, service, the library building and its website at two typical, medium-sized public libraries in Sweden. The case study is based on interviews, observations, and document and literature studies. As a theoretical framework for this study, Buckland’s model of information barriers is used to describe, discuss and evaluate how the two libraries work with accessibility. In addition, international and national guidelines are used to measure whether additional actions are required of the libraries to improve the accessibility. The results show that both libraries are well suited in various respects to provide for the different needs and the requirements of patrons with physical disabilities. Some obstacles still exist in both libraries, especially in the lack of literature in accessible formats in different languages. It is unclear whether the barriers that still exist in both libraries are reflections of the patrons’ needs and demands, or lack thereof.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning? Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé. Ingen av dem uppger att de angriper ett problem direkt, utan de arbetar med det som helhet under pågående inlärningsprocesser. En grupp betraktas som ett viktigt arbetsredskap då diskussioner och utforskande frågor ses som nyckelstrategier, det är eleverna själva som ska finna lösningar på sina problem, inte lärarna. Det är också här medvetenhet och analys kommer med i bilden. Gemensamt är synen på kropp och sinne, där det ena anses påverka det andra. Lugn och avslappning anses därför också vara bra komplement till mental träning. De tre informanterna är överens om att det råder obalans mellan tekniskt övande och mentalt övande eller övande på känsla, inlevelse och uttryck, vilka de aktivt söker balansera och skapa jämvikt emellan. / The purpose of this study is to explore how three music educators describe the use of mental training methods in their teaching. What kind of mental training methods are described? In what ways are they used? Sociocultural perspective is theoretical framework and data consist of qualitative interviews with three professional music educators who use mental training in varied ways. The analyses show that training provides more explicit strategies. The informants’ strategies are considered as generalizable, learning aids based on basic concepts. The informants state that they always work with a mental problem as a whole during an on-going learning process. A group is regarded as an important tool since discussions are seen as key strategies. It is also regarded as important that students are given the space to find problems and solutions themselves; this is also the place where awareness and analysis comes into the picture. The informants give an image of mind and body, which is considered to affect one another. Tranquillity and relaxation are considered as a good complement to mental training. The three informants state that there is an imbalance between technical practicing and mental exercising, why they always searches for balance between these.

The main purpose of this study was to investigate which enter- and exit barriers that exist on the banking market for small enterprises located within the region of Gotland. The reason was to examine and identify which barriers that could affect the mobility among small enterprise bank customers on the bank market. To identify the barriers, the study was carried out partly by a quantitative survey with 33 small business owners respondents located at three different concentrated small enterprise areas within the region of Gotland. And partly by qualitative interviews that were conducted with two employees at Länsförsäkringar Gotland Bank.The result indicated that the enter barrier mostly depended on the aspect that business owners of small enterprises believed that bank switching were complicated. The business owners did also consider bank switching as time demanding. These two aspects created a kind of behavior loyalty towards the business owners present bank regardless if they are satisfied or truly loyal. Therefore according to us the banks should focus of removing the business owners thought of complication. The exit barrier we believe banks on Gotland should contemplate to preserve their current customers is satisfaction and relation which creates a loyalty towards the bank.The main purpose of this study was to investigate which enter- and exit barriers that exist on the banking market for small enterprises located within the region of Gotland. The reason was to examine and identify which barriers that could affect the mobility among small enterprise bank customers on the bank market. To identify the barriers, the study was carried out partly by a quantitative survey with 33 small business owners respondents located at three different concentrated small enterprise areas within the region of Gotland. And partly by qualitative interviews that were conducted with two employees at Länsförsäkringar Gotland Bank.The result indicated that the enter barrier mostly depended on the aspect that business owners of small enterprises believed that bank switching were complicated. The business owners did also consider bank switching as time demanding. These two aspects created a kind of behavior loyalty towards the business owners present bank regardless if they are satisfied or truly loyal. Therefore according to us the banks should focus of removing the business owners thought of complication. The exit barrier we believe banks on Gotland should contemplate to preserve their current customers is satisfaction and relation which creates a loyalty towards the bank. / Problemet vi undersökte var vilka barriärer banker kan utnyttja för att öka tillflödet av nya småföretagskunder men samtidigt behålla befintliga småföretagskunder. Syftet med studien har varit att urskilja vilka inträdes- och utträdesbarriärer som existerar för småföretagare på gotländska bankmarknaden. En enkätundersökning genomfördes som innehöll både slutna och öppna frågor. Intervjuer genomfördes med anställda på Länsförsäkringar Gotland med avsikt att undersöka en banks perspektiv avseende existerande barriärer. Den teoretiska referensramen baseras på befintliga teorier som behandlar finansiella och icke- finansiella barriärer där de icke- finansiella baserades på faktorerna; kundnöjdhet, kundrelation och kundlojalitet. Utifrån den teoretiska ramen och det empiriska materialet genomfördes en analys.Analysen visade att de existerande inträdesbarriärerna främst beror på uppfattningen bland småföretagsbankkunder att bankbyten är komplicerade. Tillsammans med att gotländska småföretagare anser att det är tidskrävande att genomföra ett bankbyte renderar i en beteendelojalitet vilket baseras på att småföretagare stannar kvar hos deras nuvarande bank oavsett omfattning av nöjdhet och lojalitet. Den identifierade inträdesbarriären borde åtgärdas då den hindrar småföretagarna att utvärdera andra bankaktörer.Priset lokaliserades som viktigt bland de undersökta gotländska småföretagarna, både för att attrahera och behålla bankens småföretagskunder. Utträdesbarriärer som vi anser banker ska fokusera på för behållandet av befintliga småföretagskunder är kundnöjdhet och kundrelation, vilka båda resulterar i kundlojalitet.Problemet vi undersökte var vilka barriärer banker kan utnyttja för att öka tillflödet av nya småföretagskunder men samtidigt behålla befintliga småföretagskunder. Syftet med studien har varit att urskilja vilka inträdes- och utträdesbarriärer som existerar för småföretagare på gotländska bankmarknaden. En enkätundersökning genomfördes som innehöll både slutna och öppna frågor. Intervjuer genomfördes med anställda på Länsförsäkringar Gotland med avsikt att undersöka en banks perspektiv avseende existerande barriärer. Den teoretiska referensramen baseras på befintliga teorier som behandlar finansiella och icke- finansiella barriärer där de icke- finansiella baserades på faktorerna; kundnöjdhet, kundrelation och kundlojalitet. Utifrån den teoretiska ramen och det empiriska materialet genomfördes en analys.Analysen visade att de existerande inträdesbarriärerna främst beror på uppfattningen bland småföretagsbankkunder att bankbyten är komplicerade. Tillsammans med att gotländska småföretagare anser att det är tidskrävande att genomföra ett bankbyte renderar i en beteendelojalitet vilket baseras på att småföretagare stannar kvar hos deras nuvarande bank oavsett omfattning av nöjdhet och lojalitet. Den identifierade inträdesbarriären borde åtgärdas då den hindrar småföretagarna att utvärdera andra bankaktörer.Priset lokaliserades som viktigt bland de undersökta gotländska småföretagarna, både för att attrahera och behålla bankens småföretagskunder. Utträdesbarriärer som vi anser banker ska fokusera på för behållandet av befintliga småföretagskunder är kundnöjdhet och kundrelation, vilka båda resulterar i kundlojalitet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka möjliga sociala effekter som externtlokaliserade stationer längs Sveriges nya höghastighetsjärnväg kan komma att få, dels på respektive externt stationsområde och dels på dessa stationsorter och deras centrum. Uppsatsens syfte och frågeställningar formades kring en diskussion gällande en av höghastighetsjärnvägens stationsorter, där en oro kring dels vilka effekter ett eventuellt externt stationsläge i orten kunde tänkas ha på ortens centrum och centrumhandeln, dels huruvida resenärer skulle vilja ta sig till den nya, externa stationen eller om dessa istället skulle välja andra, kanske mindre miljövänliga transportmedel, som till exempel bil.I uppsatsen har ämnen som järnvägsstationers roll i samhället och deras utveckling över tid, hur stationers utformning och lokalisering påverkar sina orter, exempel på befintliga externa stationer, med mera, behandlats.I uppsatsen har fallstudie tillämpats, genom att undersöka några befintliga externa stationer i Sverige och studerat på vilket sätt dessa har påverkats av och påverkat sin respektive ort av stationens externa läge. I uppsatsen har även dokumentanalys använts, där till exempel olika publicerade dokument kring höghastighetsbanan har analyserats. Med hjälp av detta, tillsammans med tidigare forskning och övrigt teoretiskt material, har ett antal möjliga effekter och utfall för de nya externa höghastighetsstationerna kunnat identifieras.I uppsatsen har visats att det både finns för- och nackdelar med externt lokaliserade stationer. Fördelen med de externa stationerna är att de gärna ger kortare restider, kan underlätta vid byten mellan olika tågbanor samt att de är lättare att bygga då de (oftast) inte behöver anpassas till befintlig bebyggelse. Däremot kan externa stationer få svårt att uppnå ett tillräckligt stort antal människor i rörelse för att en naturlig övervakning ska uppstå. Färre människor i stationens område kan också innebära ett bristande underlag för olika typer av verksamheter och service på stationen och i dess närområde. Dessa tillsammans är exempel på faktorer som kan leda till att stationenupplevs som otrygg.

Denna studie syftar till att vara ett tillskott till forskningen över den svenska byggbranschens miljöarbete. Utifrån sju semi-strukturerade intervjuer med representanter från fyra svenska byggföretag verksamma i Östergötland och Södermanland har denna studie försökt utreda hur representanterna ser på byggföretagens egen miljöpåverkan och miljöfrågans utveckling inom branschen. Studien utgår delvis från tidigare forskning och undersöker hur representanterna påverkas av de barriärer och drivkrafter som tidigare forskning har identifierat. Även representanternas syn på ansvaret för miljöfrågan inom branschen diskuteras. Studiens resultat tyder på att de intervjuade representanterna ofta känner igen de barriärer och drivkrafter som omnämns i tidigare forskning, men anser inte alltid att de påverkas på det sätt som tidigare forskning beskriver / This study aims to be a contribution to the research of the Swedish construction industry's environmental performance. Based on seven semistructured interviews with representatives from four Swedish construction companies operating in Östergötland and Södermanland, this study seeks to investigate the representatives’ views on the construction companies' own environmental impact and the development of the environmental issue within the industry. The study is partly based on previous research and examines how the interviewed representatives are affected by the barriers and drivers identified by previous research. Also, the representatives' views on responsibility for environmental issues within the industry are discussed. The results of this study suggest that the interviewed representatives often recognize the barriers and drivers mentioned in previous research, but do not always seem to be affected in the way that previous research describes.

Bakgrund: Sexuell och reproduktiv hälsa är en mänsklig rättighet och innefattar rätten att ta beslut gällande sin egen kropp och sin vård. Barnmorskan träffar och vårdar mestadels kvinnor i sitt arbete och har en viktig roll i att värna och främja kvinnors rätt. Sverige ses som ett av världens mest jämställda länder, men det kan finnas strukturer och faktorer även i det svenska samhället som påverkar kvinnors möjligheter till självbestämmande negativt. Syfte: Att undersöka vilka barriärer barnmorskan upplever och uppfattar hindrar kvinnors rätt att bestämma över sin kropp utifrån professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska perspektiv. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Data från åtta semistrukturerade intervjuer utförda 2016, med legitimerade barnmorskor inom olika verksamhetsområden analyserades utifrån ramverket "What Prevents Quality Midwifery Care". Resultat: De professionella barriärer barnmorskorna uppfattade resulterade i tre subkategorier: "Lagar, riktlinjer och vårdprogram", "Kunskap, utbildning och profession" och "Personalens personliga åsikter, förutfattade mening och engagemang". Sociokulturella barriärer kategoriserades som: "Politik, jämställdhet och samhällets ideal", "Kultur, religion och familjeförhållanden", "Språk" samt "Personliga förutsättningar". Hälsoekonomiska barriärer delades in i: "Personal och tidsbrist" och "Kostnader och resurser". Slutsats och klinisk tillämpbarhet Studien visar att barnmorskor uppfattar att det finns professionella, sociokulturella och hälsoekonomiska barriärer för kvinnans självbestämmande gällande sin egen kropp i det svenska samhället. Studien kan bidra till att olika yrkeskategorier inom vården kan öka sin förståelse och kompetens i mötet med kvinnor och kan då hjälpa kvinnan att stärka sin position, personligen och samhälleligt. Studien kan ge en bättre förståelse för barnmorskans roll när det gäller att hjälpa individer i en utsatt situation, genom att stärka deras autonomi och känsla av självbestämmande. Studien kan även få vårdpersonal att tänka kritiskt kring att de själva är en del av en kulturell kontext med en förförståelse för andra individer. / Background: Sexual and reproductive health is a human right and involves the right to make decisions concerning your own body and care. The midwife mostly meets and care for women and have an important role in defending and advocating women’s rights. Today there are global political influences that restricts women’s rights even though Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, there can be structures and factors in the Swedish society that affects women’s ability to make decisions about their own bodies in a negative way. The aim: To investigate midwives perceptions and experiences concerning professional, sociocultural and health economic barriers for women regarding decisions about their own bodies. Method: A qualitative content analysis with a deductive approach. Data from eight semi structured interviews with Swedish registered midwifes, active in different areas of the midwife profession, was analyzed based on the framework "What Prevents Quality Midwifery Care". Result: The professional barriers that the midwives perceived resulted in three subcategories: "Laws, clinical guidelines and policies", "Knowledge, education and profession" and "Caretakers personal opinions and commitment". Sociocultural barriers were categorized in: "Politics, equality and the society’s ideals", "Culture, religion and family relations", "Language" and "Personal abilities". The health economic barriers were divided in to: "Lack of time and staff" and "Costs and resources". Conclusion and clinical applicability: This study shows that there are professional, sociocultural, and health economic barriers that affects women’s autonomy in the Swedish society according to the midwives’ perceptions. The study can help caretakers increase their understanding and competence in meeting with women in care and help them strengthening their position in the society as well as on a personal level. This study can give a greater understanding for the midwife’s role when it comes to helping individuals in an exposed situation, by strengthen the women’s autonomy and sense of control. The study can also help caretakers to increase critical thinking regarding themselves in their own cultural context and preunderstanding for other individuals.

This thesis reports on the results of a quantitative study of various barriers to knowledge sharing in a virtual community of practice within Sigma Kudos, a Swedish multinational organization. The study was undertaken to investigate the under-utilization of a virtual "teamroom". Members' views showed that the biggest barrier involved the way in which people chose to share their knowledge; the respondents preferred sharing knowledge in their existing face-to-face networks. Face-to-face sharing mainly seemed to occur between individuals who had a common ground and shared experiences, and between individuals who were in convenient proximity to each other. Time constraints in combination with perceived lack of intranet site structure implied a redundancy of the teamroom as yet another internal site. Another prominent set of barriers that emerged from the findings was related to aspects of uncertainty and unfamiliarity with the teamroom. Additionally, survey comments revealed the use of teamroom features to be a barrier. To enable co-evolved knowledge structures to occur via the community, it is necessary for management to understand face-to-face sharing behavior in terms of implicit and tacit knowledge. It is vital to change the perception of teamroom sharing as an extra task requiring more time. Moreover, the teamroom needs to be distinguished in context of the greater intranet structure, as well as when it comes to the different sections of the community itself. To foster knowledge sharing in the teamroom, it is also important to define and communicate the strategic meaning of it.

RFID har sedan 80-talet vuxit fram inom industri- och transport-branschen som ett sätt att under-lätta spårning av tillgångar och övervakning av informationsflöden genom logistikkedjan. Tek-nologin har idag många olika applikationsområden och används inom en mängd olika verksam-heter. Item-level Tagging (ILT) är ett sätt att utnyttja tekniken genom att märka enskilda varor för att på så sätt ge dem unika identiteter, vilket erbjuder enorm potential inom detaljhandel. Givet potentialen med tekniken vill vi med vår studie undersöka vilka förutsättningar som kommer att krävas för en ökad användning av ILT och RFID inom detaljhandeln. Detta mål uppnås genom att undersöka de barriärer som tidigare har hindrat en ökad användning samt hur dessa barriärer uppfattas i dagsläget. Efter en grundlig litteraturgenomgång samt intervjuer med respondenter med skilda perspektiv inom området kunde vi dra slutsatsen att det i dagsläget är fyra förutsätt-ningar som behövs för att användningen skall öka; (1) Gemensamma standarder för hur RFID-data skall kodas, (2) Konkurrensmässig press, (3) En ökad kunskap om nyttoeffekter för specifika verksamheter, (4) En ökad kompetens gällande systemlösningar. / Since the eighties RFID has been used in industry and logistics as a way to ease tracking of assets and supervising information flows through the logistical chain. Today, the technology can be applied in a number of different ways and is used in a variety of businesses and branches. Item-level Tagging (ILT) is one way to apply the technology by tagging separate items and thus giving them unique identities, which offers enormous potential within retail. Given the technology’s potential our goal with this study is to discover which prerequisites are necessary for an increased use of ILT and RFID in retail. We achieve this goal by studying earlier barriers to adoption and how these barriers are perceived today. A thorough literary review and interviews with respond-ents from differing perspectives within the field enabled us to draw the conclusion that there are four prerequisites that are necessary today for an increased adoption; (1) Common standards for encoding RFID-data, (2) Competitive pressure, (3) Increased knowledge concerning beneficial effects of adoption, (4) Increased know-how concerning system solutions.