Abstrakt    Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor runt om i världen och utgör en betydande risk för hälsan. För utrikesfödda kvinnor finns särskilda utmaningar när det gäller att gå på mammografiscreening, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras hälsa. För att säkerställa att alla kvinnor får likvärdig vård och att fler deltar i screeningen är det viktigt att identifiera och lösa dessa hinder. Röntgensjuksköterskor spelar en viktig roll genom att ge stöd, information och skapa en trygg miljö för patienter under mammografiscreening. Genom att förstå och hantera de hinder som utrikesfödda kvinnor möter kan vi sträva mot ett mer inkluderande och effektivt vårdsystem.   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som utrikesfödda kvinnor möter när det gället att delta i mammografiscreening.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod litteraturöversikt enligt Fribergs metod, där nio artiklar valdes ut för analys och granskning. Sökningen utfördes genom PubMed och Cinahl via Umeå Universitets bibliotekstjänst.  Resultat: Resultaten visade på flera hinder som hindrade utrikesfödda kvinnor från att delta i mammografiscreening. Dessa hinder kategoriserades i tre övergripande huvudkategorier och tio underkategorier: Strukturella hinder, Sociokulturella hinder och Emotionella hinder. Underkategorierna inkluderade bland annat språkbarriärer, bristande kunskap om sjukdomen och screeningen, ekonomiska begränsningar, transportsvårigheter, fatalism, skam och rädsla för smärta.  Konklusion: Sammanfattningsvis visar denna litteraturstudie att utrikesfödda kvinnor möter flera hinder när det gäller att delta i mammografiscreening. För att öka deltagandet är det viktigt att erbjuda anpassad information och stöd samt skapa en trygg och respektfull vårdmiljö. Genom att hantera dessa hinder kan hälso- och sjukvården främja jämlik tillgång till och deltagande i screeningen, vilket är avgörande för tidig upptäckt och behandling av bröstcancer. / Abstract  Background: Breast cancer is one of the most common forms of cancer affecting women worldwide, posing a significant health risk. Immigrant women face specific challenges when it comes to attending mammography screening, which can have serious consequences for their health. To ensure equitable care for all women and increase participation in screening, it is essential to identify and address these barriers. Radiographers play a crucial role by providing support, information, and creating a safe environment for patients during mammography screening. By understanding and addressing the obstacles faced by foreign-born women, we can strive towards a more inclusive and effective healthcare system.  Aim: The aim of this study was to investigate the experiences of immigrant women regarding barriers to participating in mammography screening.   Methods: The study was conducted using a qualitative method of literature review following Friberg's methodology, where nine articles were selected for analysis and review. The search was performed through PubMed and Cinahl via Umeå University's library service.  Results: The results revealed several barriers hindering immigrant women from participating in mammography screening. These barriers were categorized into three overarching main categories and ten subcategories: Structural barriers, Sociocultural barriers, and Emotional barriers. Subcategories included language barriers, lack of knowledge about the disease and screening, economic constraints, transportation difficulties, fatalism, shame, and fear of pain.  Conclusion: In summary, this literature review highlights that immigrant women encounter multiple barriers to participating in mammography screening. To increase participation, it is crucial to provide tailored information and support and create a safe and respectful healthcare environment. By addressing these barriers, healthcare providers can promote equitable access to and participation in screening, which is essential for the early detection and treatment of breast cancer.

Fallstudien på Företaget AB  syftar till att öka förståelsen för de svårigheter  en organisation kan mötas av vid införandet av Lean-konceptet i en verksamhet. Studiens målsättning är att belysa vilka faktorer som påverkar en långsiktigt lyckad implementering av systematiska ständiga förbättringar.   Nulägesbeskrivningen och teorin analyseras ingående för att sammanställas i en slutsats och möjliga rekommendationer till fallföretaget. De påverkansfaktorer vilka författarna lyfter fram  i studien prioriteras i ordning utifrån sin betydelse och diskuteras med avseende på en uthållig implementering av Lean-konceptet.

Att klimatet förändras är konstaterat, skulle utsläppen av växthusgaser kraftigt minskas kan de påbörjade klimatförändringarna ändå inte helt förhindras. Förändringarna innebär att extremväder kommer inträffa oftare men med geografiska skillnader. Till seklets slut väntas i Värmland exempelvis nuvarande tioårsregn istället inträffa var femte år. Vänern kommer i och med detta utgöra en av de största översvämningsriskerna. Hur dessa förändringar påverkar samhället varierar beroende på samhällets konstruktion och sårbarheter. Anpassning till de nya förutsättningarna är nödvändig, och ett stort ansvar vilar på våra kommuner i och med den ansvarsfördelning som finns i Sverige. Möjligheterna att genomföra anpassningsåtgärder varierar, liksom hur långt arbetet har kommit. Ett sätt att integrera klimatanpassning i riskhanteringen för att minska samhällets sårbarhet, är att kommunerna använder sig av sina risk-och sårbarhetsanalyser (RSA). Detta är dock förenat med en del barriärer. Intervju har genomförts med elva Värmländska kommuner. Därtill har genomgång gjorts av samtliga kommunala RSA 2015-2018 för att identifiera framgångsfaktorer och barriärer med integreringen. Dessutom utreds om kommunerna efterfrågar hjälpmedel för detta arbete.  Resultatet visade att sex kommuner i varierande omfattning inkluderat klimatanpassning i RSA, vilket är en tydlig ökning jämfört med tidigare års RSA. Dessutom kan både framgångsfaktorer, barriärer och önskemål för fortsatt utvecklande av detta arbetssätt påvisas. Denna undersökning kan visa på att ett samband finns mellan om klimatanpassning i RSA skett och om kommunen drabbats av naturolycka. Dessutom kan samverkan mellan kommunerna vid upprättande leda till att kommuner som inte tidigare drabbats, ändå klimatanpassar RSA genom att samverka med de som har det. Som hjälp vid det fortsatta arbetet med RSA önskas av samtliga intervjuade kommuner ett utökat regionalt samarbete samt någon form av guide eller riktlinjer från exempelvis länsstyrelsen. / The climate change is confirmed. Even if greenhouse gas emissions were greatly reduced, it would still not be sufficient to completely prevent the ongoing climate change. This change means that extreme weather will occur more frequently, but with geographical differences. Moving toward the end of the century, in Värmland it is expected that the current ten-year rain cycle will change to a cycle spanning five years. Vänern will be one of the largest flood risks. How these changes affect society varies according to social structure and vulnerabilities. Adapting to the new circumstances is necessary, and great responsibility rests on our municipalities following the distribution of responsibility that exists for municipalities in Sweden. The conditions for implementing adaptation measures vary, as well as how far the work has come. One way to integrate climate adaptation of risk management to reduce the vulnerability of society, is that municipalities make use of their risk and vulnerability analysis (RVA). This, however, is associated with some barriers. Interviews were conducted with eleven municipalities in Värmland and as well as a briefing of all municipal RVA from 2015 to 2018 to identify the success factors and barriers to integration. Also investigated is whether the municipalities are requesting tools for this work. The results showed that six municipalities, though in varying degrees, have included climate adaptation in RSA. A clear increase compared to the previous year's RSA. Additionally, success factors, barriers and requests for further development of this approach appear. This investigation may show that a relationship exists between climate adaptation in RVA occurred and if the municipality is affected by a natural disaster. Also shown is that cooperation between municipalities in the preparation can lead to municipalities that have not previously suffered from a hazard, choose to climate adapt RVA by interacting with those who have. To aid in further work with RSA, an extended regional cooperation is desired by all interviewed municipalities as well as any kind of guide or guidelines, for example, on a regional level.

No description available.

Bakgrund: Forskning tyder på att en vård som bygger på en personcentrerad grund bidrar till en högre kvalitet av vården och har en positiv påverkan på patienter samt hälso- och sjukvårdsprofessionen. Samtidigt pekar studier på att hälso- och sjukvården står inför en mängd utmaningar för att kunna införa ett personcentrerat förhållningssätt i den dagliga vården. Syfte: Att beskriva vilka barriärer som hindrar sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt, där resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flera faktorer som kan utgöra svårigheter för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i vårdmötet med patienten identifierades och genererade fyra kategorier: Samarbete och teamwork, Attityd och kultur, Tid och resurser samt Kommunikation och Patient berättelsen. Resultatet tyder på samarbetssvårigheter mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården, motsträvande attityder samt rutiner som inte vilar på vetenskaplig grund. Brist på utbildningsmöjligheter och bristande kunskap kring vad personcentrerad vård innebär och hur ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas i klinisk praxis. Hög arbetsbelastning och brist på tid påverkade sjuksköterskans möjlighet till att skapa en relation till patienten, samt var en bidragande faktor till stress och känslor av otillräcklighet. Konklusion: Sammantaget tyder litteraturöversikten på att det finns ett flertal barriärer som försvårar för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat i mötet med patienten. För att ett personcentrerat förhållningssätt ska praktiseras krävs aktivt arbete individuellt och kollektivt på olika nivåer inom en organisation för att bli en del av den dagliga praktiken. / Background: Research suggests that care based on a person-centered basis contributes to a higher quality of care, and has a positive impact on the patients and the healthcare profession. At the same time, studies point out that health care is facing a variety of challenges in order to introduce a person-centered approach into daily care. Aim: To describe which barriers prevent the nurse to work person-centered in the healthcare meeting with the patient. Methods: The study was conducted as a literature review, the result is based on 16 scientific articles. Results: Several factors that may constitute difficulties for the nurse to work personcentered in the healthcare meeting with the patient were identified and generated four categories: Collaboration and Teamwork, Attitude and Culture, Time and Resources, and Communication and The patient Narrative. The result indicates cooperation difficulties between different health care professions, contradictory attitudes and routines that not lie on a scientific basis. Lack of educational opportunities and knowledge about what person centered care means and how a person-centered approach should be applied in clinical practice. High workload and lack of time affected the nurse's ability to establish a relationship with the patient, and contributed to stress and feelings of inadequacy. Conclusion: Summary the literature study indicates that there are several barriers that make it difficult for the nurse to work person-centered in the meeting with the patient. In order for a person-centered approach to be practiced, active work is required individually and collectively at different levels within an organization to become part of the daily practice.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilka kommunikationsbarriärer som finns på vårdcentraler i ett segregerade områden i Sverige, samt hur man arbetar med dessa barriärer. Jag har ställt mig två frågor; Vilka kommunikationsbarriärer finns på en vårdcentral i ett segregerat område? Hur hanterar vårdcentralernas personal kommunikationsbarriärer?   Arbetet bygger på en kvalitativ fältstudie som jag utfört på två vårdcentraler lokaliserade i segregerade områden i Sverige. Jag har gjort både observationer och deltagande observationer samt haft både informella och semistrukturerade samtal med flera anställda på båda vårdcentralerna för att samla in data. I resultatet behandlar jag användandet av tolk samt de fem olika barriärer som jag identifierat; språkbarriären, kunskapsbarriären, förståelsebarriären, kulturbarriären och erfarenhetsbarriären. Resultatet visar att barriärerna yttrar sig på många olika vis och att personalen ofta behöver vara kreativa i sitt sätt att hantera dem. Det är vanligt att vårdtagarna inte talar och/eller förstår svenska samt inte har kunskap om det svenska sjukvårdsystemet och inte vet vad en vårdcentral är. Det är också vanligt att de saknar eller har bristande kunskaper om människokroppen, sjukdomar och behandlingar. Tolkar fungerar bra som en mellanled för att förstärka kommunikationen och minska risken för missförstånd, men användning av tolk kan också vara krångligt och det kan vara svårt att få tag på en bra tolk i tid. Kommunikationsbarriärerna som uppstår ökar risken för missförstånd och misstro vilket kan leda till försämrad vårdkvalitet. Missförstånd kan leda till att vårdtagaren inte kan följa behandlingsplanen som det var tänkt och misstro kan leda till att vårdtagaren väljer att avstå helt eller delvis från behandling. För förhindra detta är vårdtagarna noggranna med att ta sig extra tid åt att förklara, diskutera med och lyssna på vårdtagaren. Arbetet med förtroende är väldigt viktigt då ett dåligt möte kan leda till att en hel krets i upptagningsområdet får en försämrad syn på vårdcentralen. Detta då många av vårdtagarna har en väldigt stark personlig sektor som de beslutar kring sjukvård, behandlingar och åsikter om dessa tillsammans med. Ett bra möte kan leda till stora förändringar och därför jobbar vårdcentralerna extra hårt för att skapa goda erfarenheter för vårdtagarna. / The purpose of this paper is to investigate and analyze which communication barriers exist in health centers in segregated areas in Sweden, and how to handle these barriers. I have asked two questions: Which communication barriers are there in a health center in a segregated area? How does healthcare staff handle communication barriers?  The work is based on the qualitative field study that I have carried out at two health centers located in segregated areas in Sweden. I have made both observations and participatory observations and held both informal and semi-structured conversations with several employees at both health centers to collect data. In the result, I process the use of an interpreter and the five different barriers that I have identified: the language barrier, the knowledge barrier, the barrier of understanding, the culture barrier and the barrier of experience. The result shows that the barriers manifest themselves in many different ways and that the staff often needs to be creative in its way of handling them. It is common for the recipients to not speak and / or understand Swedish and to not have knowledge of the Swedish healthcare system or what a health center is. It is also common that they lack or have insufficient knowledge of the human body, diseases and treatments. Interpreters work well as intermediaries who can enhance communication and reduce the risk of misunderstanding, but the use of an interpreter can also be difficult, and it can be difficult to get access to a good interpreter on time. The communication barriers that arise increase the risk of misunderstandings and mistrust which can lead to a deterioration in care quality. Misunderstandings can lead to the recipient not being able to follow the treatment plan as intended, and mistrust can lead to the recipient choosing to abstain wholly or partly from treatment.  To prevent this, the staff is careful to take extra time to explain, discuss and listen to the patient. The work on trust is very important as a bad meeting can lead to negative attitudes in large groups of people towards the health center. This is because many of the recipients are part of a very strong personal sector, which has a great influence on how health care and treatments are perceived. A good meeting can lead to major changes and therefore the health centers work extra hard to create good experiences for the health care recipients.

<p>Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt. De motivationsfaktorer som framkom i resultatet var att må bra, bli piggare, få ett attraktivt yttre och att ”ha kul” med sina kompisar. Motivationsfaktorerna till att delta i projektet skilde sig åt, ett motiv som framkom för att delta i idrottsprojekt var att slippa lektionerna. Ett annat motiv som talade för deltagande i projektet var att få tävla mot andra klasser. De klasser som hade lärare med en positiv attityd till projektet var mer motiverade till att delta. De ungdomar som identifierar sig själva som fysiskt aktiva var också mer motiverade till att delta och att vara fysiskt aktiva.  Barriärerna för att inte vara fysiskt aktiv handlade till största delen om tidsbrist och konkurrerande aktiviteter, till exempel datorer och socialt umgänge. Barriärerna för att inte delta i projektet är att ungdomarna inte vill missa lektionerna och tvingas ta igen arbetet senare. Identifierade ungdomarna sig som inaktiva är det mer troligt att de inte är fysiskt aktiva eller deltar i projektet. Genom att göra en större studie med fler intervjuer kan fler motivationsfaktorer och barriärer lyftas fram</p> / <p>High School students are a group with many physical inactive. Hallands Idrottsförbund runs a project to gain physical activity in adolescents, were they get an opportunity to play a soccer game during some of their lessons on their lector time. The Project lasts one hour a week. All students who attend the project is studying on High School level and are studying on the electrical programme. As an evaluation of the project 10 interviews were carried out. The aim of the study was to describe the factors that motivate adolescent’s and the factors that were barriers to be physical active and to attend a sports project. Motivational factors for attending the sports project that came up was well-beeing, to become more alert, to have an attractive body and have fun with there friends. Motivational factors to attend the sports project was different, one motive that came up was to escape from the ordinary lessons. Other motives to attend the project were the competition between classes. At school those classes who had teachers with a positive attitude towards the project was more motivated to attend. In this study those adolescent’s who indentified themselves as physical active persons were more likely to attend the project and to be more physical active. Barriers that prevent the students from being more physical active was lack of time and competing activities, for example dealing with computers and social contacts. Barriers that prevents students to attend the project was schoolwork, that they didn’t want to miss any lessons and that they didn’t want to catch up with the schoolwork afterwards.  By doing a larger study with more interviews, more motivators and barriers highlighted.</p>

<p>The main purpose of this study was to investigate which enter- and exit barriers that exist on the banking market for small enterprises located within the region of Gotland. The reason was to examine and identify which barriers that could affect the mobility among small enterprise bank customers on the bank market. To identify the barriers, the study was carried out partly by a quantitative survey with 33 small business owners respondents located at three different concentrated small enterprise areas within the region of Gotland. And partly by qualitative interviews that were conducted with two employees at Länsförsäkringar Gotland Bank.The result indicated that the enter barrier mostly depended on the aspect that business owners of small enterprises believed that bank switching were complicated. The business owners did also consider bank switching as time demanding. These two aspects created a kind of behavior loyalty towards the business owners present bank regardless if they are satisfied or truly loyal. Therefore according to us the banks should focus of removing the business owners thought of complication. The exit barrier we believe banks on Gotland should contemplate to preserve their current customers is satisfaction and relation which creates a loyalty towards the bank.The main purpose of this study was to investigate which enter- and exit barriers that exist on the banking market for small enterprises located within the region of Gotland. The reason was to examine and identify which barriers that could affect the mobility among small enterprise bank customers on the bank market. To identify the barriers, the study was carried out partly by a quantitative survey with 33 small business owners respondents located at three different concentrated small enterprise areas within the region of Gotland. And partly by qualitative interviews that were conducted with two employees at Länsförsäkringar Gotland Bank.The result indicated that the enter barrier mostly depended on the aspect that business owners of small enterprises believed that bank switching were complicated. The business owners did also consider bank switching as time demanding. These two aspects created a kind of behavior loyalty towards the business owners present bank regardless if they are satisfied or truly loyal. Therefore according to us the banks should focus of removing the business owners thought of complication. The exit barrier we believe banks on Gotland should contemplate to preserve their current customers is satisfaction and relation which creates a loyalty towards the bank.</p> / <p>Problemet vi undersökte var vilka barriärer banker kan utnyttja för att öka tillflödet av nya småföretagskunder men samtidigt behålla befintliga småföretagskunder. Syftet med studien har varit att urskilja vilka inträdes- och utträdesbarriärer som existerar för småföretagare på gotländska bankmarknaden. En enkätundersökning genomfördes som innehöll både slutna och öppna frågor. Intervjuer genomfördes med anställda på Länsförsäkringar Gotland med avsikt att undersöka en banks perspektiv avseende existerande barriärer. Den teoretiska referensramen baseras på befintliga teorier som behandlar finansiella och icke- finansiella barriärer där de icke- finansiella baserades på faktorerna; kundnöjdhet, kundrelation och kundlojalitet. Utifrån den teoretiska ramen och det empiriska materialet genomfördes en analys.Analysen visade att de existerande inträdesbarriärerna främst beror på uppfattningen bland småföretagsbankkunder att bankbyten är komplicerade. Tillsammans med att gotländska småföretagare anser att det är tidskrävande att genomföra ett bankbyte renderar i en beteendelojalitet vilket baseras på att småföretagare stannar kvar hos deras nuvarande bank oavsett omfattning av nöjdhet och lojalitet. Den identifierade inträdesbarriären borde åtgärdas då den hindrar småföretagarna att utvärdera andra bankaktörer.Priset lokaliserades som viktigt bland de undersökta gotländska småföretagarna, både för att attrahera och behålla bankens småföretagskunder. Utträdesbarriärer som vi anser banker ska fokusera på för behållandet av befintliga småföretagskunder är kundnöjdhet och kundrelation, vilka båda resulterar i kundlojalitet.Problemet vi undersökte var vilka barriärer banker kan utnyttja för att öka tillflödet av nya småföretagskunder men samtidigt behålla befintliga småföretagskunder. Syftet med studien har varit att urskilja vilka inträdes- och utträdesbarriärer som existerar för småföretagare på gotländska bankmarknaden. En enkätundersökning genomfördes som innehöll både slutna och öppna frågor. Intervjuer genomfördes med anställda på Länsförsäkringar Gotland med avsikt att undersöka en banks perspektiv avseende existerande barriärer. Den teoretiska referensramen baseras på befintliga teorier som behandlar finansiella och icke- finansiella barriärer där de icke- finansiella baserades på faktorerna; kundnöjdhet, kundrelation och kundlojalitet. Utifrån den teoretiska ramen och det empiriska materialet genomfördes en analys.Analysen visade att de existerande inträdesbarriärerna främst beror på uppfattningen bland småföretagsbankkunder att bankbyten är komplicerade. Tillsammans med att gotländska småföretagare anser att det är tidskrävande att genomföra ett bankbyte renderar i en beteendelojalitet vilket baseras på att småföretagare stannar kvar hos deras nuvarande bank oavsett omfattning av nöjdhet och lojalitet. Den identifierade inträdesbarriären borde åtgärdas då den hindrar småföretagarna att utvärdera andra bankaktörer.Priset lokaliserades som viktigt bland de undersökta gotländska småföretagarna, både för att attrahera och behålla bankens småföretagskunder. Utträdesbarriärer som vi anser banker ska fokusera på för behållandet av befintliga småföretagskunder är kundnöjdhet och kundrelation, vilka båda resulterar i kundlojalitet.</p>

The digital era has led to technical advances that have transformed the role of the public library from being a place that is used only through physical visits and material, into also being a virtual space that can be accessed by users from outside the library through Internet-based access to e-media such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The aim of this study is to examine how the role of public libraries in Stockholm County has changed in the process of developing into digital libraries: how this has affected their organisation, work methods and strate- gies, as well as their accessibility. The theoretical framework of the study draws on Michael K. Bucklands theory of information accessibility, which is based on six factors of access that are determined by different types of barriers. The methodology is based on a combination of quantitative and qualitative methods. Primary data was gathered through an empirical survey, which consisted of a structured questionnaire distributed to most of the public libraries in Stockholm County and semi-structured interviews with selected librarians and experts for further in-depth understanding. Secondary data in the form of literature and documents were used to inform the study conceptually and theoretically. The results indicate that the digital library has led to increased accessibility of public libraries in Stockholm County supported by the existence of a broad range of e-media types for different types of user such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The use of digital resources has increased significantly amongst users in recent years, which has also resulted in new work methods concerning information- and knowledge mediation in order to make these available. While the digital library has resulted in improved accessibility, the research also confirmed various types of barriers, such as technical difficulties and varying levels of resources to respond changing demands. The research was undertaken for a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Gymnasieungdomar är en grupp där ett stort antal elever är fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt där eleverna får möjlighet att spela fotbollsmatch på lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet går på en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvärderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlägga ungdomars motivationsfaktorer och barriärer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt. De motivationsfaktorer som framkom i resultatet var att må bra, bli piggare, få ett attraktivt yttre och att ”ha kul” med sina kompisar. Motivationsfaktorerna till att delta i projektet skilde sig åt, ett motiv som framkom för att delta i idrottsprojekt var att slippa lektionerna. Ett annat motiv som talade för deltagande i projektet var att få tävla mot andra klasser. De klasser som hade lärare med en positiv attityd till projektet var mer motiverade till att delta. De ungdomar som identifierar sig själva som fysiskt aktiva var också mer motiverade till att delta och att vara fysiskt aktiva.  Barriärerna för att inte vara fysiskt aktiv handlade till största delen om tidsbrist och konkurrerande aktiviteter, till exempel datorer och socialt umgänge. Barriärerna för att inte delta i projektet är att ungdomarna inte vill missa lektionerna och tvingas ta igen arbetet senare. Identifierade ungdomarna sig som inaktiva är det mer troligt att de inte är fysiskt aktiva eller deltar i projektet. Genom att göra en större studie med fler intervjuer kan fler motivationsfaktorer och barriärer lyftas fram / High School students are a group with many physical inactive. Hallands Idrottsförbund runs a project to gain physical activity in adolescents, were they get an opportunity to play a soccer game during some of their lessons on their lector time. The Project lasts one hour a week. All students who attend the project is studying on High School level and are studying on the electrical programme. As an evaluation of the project 10 interviews were carried out. The aim of the study was to describe the factors that motivate adolescent’s and the factors that were barriers to be physical active and to attend a sports project. Motivational factors for attending the sports project that came up was well-beeing, to become more alert, to have an attractive body and have fun with there friends. Motivational factors to attend the sports project was different, one motive that came up was to escape from the ordinary lessons. Other motives to attend the project were the competition between classes. At school those classes who had teachers with a positive attitude towards the project was more motivated to attend. In this study those adolescent’s who indentified themselves as physical active persons were more likely to attend the project and to be more physical active. Barriers that prevent the students from being more physical active was lack of time and competing activities, for example dealing with computers and social contacts. Barriers that prevents students to attend the project was schoolwork, that they didn’t want to miss any lessons and that they didn’t want to catch up with the schoolwork afterwards.  By doing a larger study with more interviews, more motivators and barriers highlighted.