Helt digitala bolag antas många gånger inte möta samma typer av barriärer som de som producerar fysiska produkter eller är delvis digitala. Det finns mycket forskning inom internationalisering och barriärer, men sällan med avseende på born digitals, digitala företag med hög digitaliseringsgrad som internationaliserar sig tidigt. Studiens syfte är att undersöka vilka barriärer, i form av liability of foreignness och liability of newness, som born digitals möter vid internationalisering. I en fallstudie har intervjuer med VD och anställda vid marknadsföringsbyrån Nordic Business House utförts. Företaget agerar brygga mellan Sverige och Kina. Bland resultaten har barriärer noterats i form av kulturella skillnader, regleringar kring media och pengar, avsaknad av legitimitet och svårigheter med att anställa medarbetare med relevant kompetens. Slutsatsen är att samtliga barriärer även kan appliceras på born globals, men de påverkar i olika grad. För att finna born digital-specifika barriärer behöver andra born digitals-företag och barriärer vidare undersökas.

Bakgrund: Psykisk sjukdom är ett fortsatt växande folkhälsoproblem. Fysisk aktivitet har en evidensbaserad effekt mot olika psykiatriska sjukdomar, både i ett preventivt och behandlande syfte. Däremot tyder forskning på att trots information genomför patienten inte fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar och utgör en stor roll i att stötta patienter till hälsosamma livsstilsförändringar.Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka patienters positiva eller negativa upplevelser av fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom; vad finns det för möjliga underlättande eller hindrande faktorer för fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd?Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där underlaget i studien utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, efter databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychINFO.Resultat: Fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid psykisk sjukdom är en komplex process där följsamheten påverkas av flertalet faktorer. Två övergripande teman identifierades; upplevda underlättande faktorer och upplevda barriärer till fysisk aktivitet. Inom temat upplevda underlättande faktorer identifierades tre underteman; personcentrerad omvårdnad, olika former av stöd samt positiva effekter av träningen. Inom temat upplevda barriärer identifierades också tre underteman; konkreta barriärer, känslomässiga barriärer samt sjukdomen som barriär.Konklusion: Ett holistiskt perspektiv samt Antonovskys salutogena synsätt och KASAM-teorin kan ge riktlinjer om hur sjuksköterskan kan arbeta för att skapa förutsättningar för patienten att genomföra fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd, genom att göra situationen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten. / Background: Mental illness is a continuing public health problem. Physical activity has an evidence-based effect on various psychiatric diseases, both in a preventative and therapeutic aspect. On the contrary, previous research suggests that despite patient information, the patient does not perform physical activity as an act of nursing care. The nurse has a responsibility in health promotion and plays a major role in supporting patients for healthy lifestyle changes. Aim: The aim of the study was to describe mental ill patients’ positive or negative experiences of physical activity as a nursing method, through a systematic literature study. What are the possible promoting or impeding factors for physical activity as an act of nursing care? Method: A systematic literature study was conducted. The result was based on 14 scientific articles, after database searches in CINAHL, PubMed and PsychINFO. Results: Physical activity as an act of nursing care when mentally ill is a complex process in which compliance is influenced by many factors. Two overall themes were identified; experienced facilitators and perceived barriers to physical activity. Within the theme of experienced facilitators, three sub-themes were identified; person-centered care, different forms of support and positive effects of exercise. Within the theme of barriers, three sub-themes emerged; concrete barriers, emotional barriers as well as the disease as a barrier.Conclusion: A holistic perspective as well as the use of Antonovsky's salutogenic approach, the SOC-theory (Sense of Coherence) can provide guidelines on how the nurse can work to create the conditions for the patient to perform physical activity as an act of nursing care, by making the situation more comprehensible, manageable and meaningful to the patient.

Knowledge intensive service companies (KISC) increases in numbers, both in Sweden and the rest of the world. The companies are characterized by its highly educated and competent employees, which can be considered to be the most valuable asset in the company. One way to managing companies can be through performance measurement to reach the overall goal in the company. Researchers believe that the design and use of performance measurement can cause employees in KISC to feel monitored and therefore reduce their motivation to work. The purpose of the study is to create an understanding of the design process of performance measurements in a knowledge-intensive service company. This is done by identifying driving factors and barriers in the design process of performance measurements. As well as analyzing and describing their role in the design process. To answer the purpose a qualitative method was used with a deductive approach. In the study one company was studied, where semi-structured interviews were conducted with individuals that works in the company to collect the empirically. In the study, it was identified that the design process was an iterative process in the company which was initiated by various driving factors. It was also identified several barriers that hampered the design process of performance measurement in the company. A way that the company had chosen to work with these barriers was to involve both the employees and the costumers in the design process of the performance measurement. Furthermore, it was identified that in some cases there were some factors that acted both as driving factors and barriers in the design process of performance measurement. / Kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIT) växer mycket i antalet, både i Sverige och i resten av världen. Företagen kännetecknas av dess högt utbildade och kompetenta medarbetare som ofta anses vara den viktigaste tillgången i företagen. Ett sätt att styra i företag kan vara genom prestationsmått för att nå de övergripande målen. Forskare menar att utformningen och användningen av prestationsmått kan göra att medarbetarna i KIT känner sig övervakade och därför minskar arbetsviljan. Syftet med studien är att skapa en förståelse för utformningsprocessen av prestationsmått i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag. Det görs genom att identifiera drivande faktorer och barriärer i utformningsprocessen av prestationsmått. Samt att analysera och beskriva deras roll i utformningsprocessen. För att uppfylla syftet användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien studerades ett fallföretag där semistrukturerade intervjuer gjordes med personer på företaget för att samla in empiri. I studien kunde det identifieras att utformningsprocessen var en iterativ process i företaget som initierades av olika drivande faktorer. I studien identifierades också ett antal barriärer som försvårade utformningen av prestationsmåtten i företaget. Ett arbetssätt som företaget hade valt för att jobba med dessa barriärer vara att få delaktighet från både medarbetare och kund i utformningsprocessenav prestationsmåtten. Vidareidentifierades att det i vissa fall fanns några faktorer som fungerade både som drivande och som en barriär i utformningsprocessen av prestationsmåtten.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevda kraven och barriärerna. I studien deltog 11 intervjupersoner i åldrarna mellan 22–42 (M=32, SD=2.61). Alla deltagare hade varit aktiva inom golfen och hade genomfört övergången från junior till senior. En semistrukturerad intervjuguide användes vid utförande av intervjuerna. En deduktiv ansats antogs och författaren hade bestämt att följande kategori skulle ingå i resultatet, krav, barriärer, resurser samt coping strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången. Det förekom yttre och inre krav i samband med övergången. Vidare ansågs bland annat sociala hinder och tidsbrist som barriärer under karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping strategier såsom socialt stöd och egna åtaganden, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och coping strategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer, för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter.   Nyckelord: Övergång junior till senior, barriärer, krav, resurser, coping strategier, golfare / Career transition is a process that can contain a number of demands and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the demands and barriers experienced by Swedish golfers when they completed junior to senior transition; The study included 11 interviews aged 22–42 (M=32, SD=2.61). All participants had been active in golf and had completed the transition from junior to senior. A semi-structured interview guide was used in conducting the interviews. A deductive approach was adopted, and the author had decided that the following categories should be included in the result, demands, barriers, resources and coping strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that demands were common during the career transition. There were external and internal demands in connection with the transition. Furthermore, social barriers and lack of time were considered barriers during the career transition. In the result, resources and coping strategies such as social support and own commitments were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and coping strategies to handle the tough demands and barriers, in order to implement junior to senior transition. For future research, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.   Keywords: Transition junior to senior, barriers, demands, resources, coping strategies, golfers

In order to encounter the rising sea level, the county government of Stockholm has proposed three options; 1) not to do anything 2) raise the water level in Mälaren, 3) build barriers in the archipelago. In my theses I focus on option three where I investige what the consequences might be of building barriers in the archipelago. Moreover, I design one of the barriers in order to explore the possibilites of such an intervention. / Stockholm hotas av havsvattenhöjningen och för att bemöta problemet har länsstyrelsen tagit fram tre förslag; 1) att inte göra någonting, 2) höja vattennivån i mälaren, 3) bygga barriärer i skärgården. I detta arbete utreds alternativ tre där jag tar reda på vad konsekvenserna skulle bli av ett byggande av barriärer i skärgården. Utöver stadsplaneringsskalan ritas en av barriärerna med fokus på hur en sådan intervention skulle kunna te sig.

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services. / Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

Konflikter som uppstår mellan olika trafikslag medför ett alltmer begränsat trafikutrymme, detta medför fenomenet barriäreffekter. Flertalet städer är idag uppdelade av såväl järnvägar som centrala industriområden som bildar klyftor mellan stadens homogena områden, vilket ökar risken för uppkomsten av segregationvid stadsdelarnas gränser. För att minska de fysiska barriärerna i staden behöver de linjära elementen integreras med ny bebyggelse som är funktionsblandad, för att på detta vis reducera barriärerna och öka tillgängligheten i stadens periferi. En integrerad funktionsblandning möjliggör samverkan mellan olika samhällsgruppers intressen, detta i sin tur minskar konflikter och åstadkommer en social sammanhållning i staden.  Syftet med kandidatarbetet har varit att omgestalta ett verksamhetsområde i centrala Älmhult. Frågeställningarna har riktat in sig på att undersöka barriäreffekter som fenomen utifrån befintlig forskning, samt en omgestaltning av ett befintligt verksamhetsområde. Området bildar idag en tydlig linjär gräns mellan stadens homogena områden, och i den slutgiltiga planen redovisas hur omgestaltningen utformats för att minska de fysiska barriärerna. Detta görs med hjälp av illustrationer, kartor, sektioner, flödeskartor och figurer för att visa hur stadsdelen har integrerats för att reducera verksamhetsområdets fysiska barriärer.

Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling både på lång och kort sikt är ett problem i behandlingen av patienter som genomgått hjärtinfarkt. Den farmakologiska behandlingen utgör dock en central del i den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt med påverkan på både livskvalitet och överlevnad. Brister i följsamhet ses vid all läkemedelsbehandling men tenderar att tillta ju längre behandlingen pågår. Den varierar också med olika typer av läkemedelsterapier där minst följsamhet till läkemedel kan ses vid förebyggande behandling. Följaktligen riskerar den farmakologiskt sekundärpreventiva och delvis livslånga behandlingen efter hjärtinfarkt att fallera. Syfte: Syftet var således att belysa barriärer som påverkar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter efter hjärtinfarkt. Design: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi användes som design för att svara mot syftet. 16 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och fem av mixad metod erhölls efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och vidare kvalitetsgranskade. Dessa sammanställdes genom integrerad analys utifrån Whittemore och Knalf’s modell. Resultat: Patientens attityd och kunskap, hälsoaspekter, sociodemografiska parametrar samt erhållet stöd och behandling är faktorer som kan utgöra barriärer för följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Slutsats: Kunskap och medvetenhet hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kring barriärer till följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt är central. Utifrån denna kunskap kan adekvata omvårdnadsåtgärder och interventioner vidtas för att främja följsamheten till förskrivna läkemedel. Att överleva hjärtinfarkt innebär förändringar och utmaningar för den drabbade som behöver bearbetas och integreras i det fortsatta livet. De drabbade patienterna behöver få möta sjuksköterskor som har gedigna kunskaper om vanligt förekommande reaktioner, utmaningar och problem som patienten ställs inför. Att förstå detta skeende genom att betrakta det som en transition kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera hur patientens behov av stöd ser ut vid den unika tidpunkten. / Background: Lack of medication adherence, both long and short term, is a problem in the treatment of patients after a myocardial infarction. Pharmacological treatment is a central part of the secondary preventive care after myocardial infarction affecting both quality of life and survival. Deficiencies in adherence are seen in all types of drug treatment but tend to increase the longer the treatment lasts. It also varies with different types of drug therapies where the least adherence to drugs can be seen in preventive treatment. Consequently, this puts the pharmacological secondary preventive and partly lifelong treatment after myocardial infarction at risk. Aim: The aim was to highlight barriers affecting medication adherence in patients after myocardial infarction. Design: A literature review with a systematic search strategy was used to answer the aim of this study. Sixteen scientific articles, of which eleven were quantitative and five of mixed method were obtained after systematic searches and quality review in CINAHL and PubMed databases. An integrated analysis based on Whittemore and Knalf's model was used to analys the data. Results: The patient's attitude and knowledge, health aspects, sociodemographic parameters and the support and treatment received are factors that can constitute barriers to medical adherence after myocardial infarction. Conclusion: Nurses and other health personnels´ knowledge and awareness regarding barriers to medication adherence after myocardial infarction is central. Based on this knowledge, adequate nursing measures and interventions can be taken to promote adherence to prescribed medication. Surviving a myocardial infarction means changes and challenges for the person that needs to be processed and integrated into their daily life. Patients impacted need to meet nurses who have good knowledge of common reactions, challenges and problems that they may face. Understanding these course of events by considering it as a transition can help the nurse identify the patient's need for support at this unique time.

Introduktion: Samhället blir allt mer mångkulturellt och det ställer särskilda krav på hälso- och sjukvården. Mötet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med invandrarbakgrund innebär olika utmaningar för båda parterna. För detta krävs en mångkulturell sjukvårdsmiljö och hälso- och sjukvårdspersonal med transkulturell kompetens. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienter med invandrarbakgrunds upplevelser av hälso- och sjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deskriptiv design där tio studier har analyserats. Resultat: Språkbarriärer bidrog till sämre upplevelser för patienter inom hälso- och sjukvården. Olika försök att överkomma språkbarriärer ledde till en bättre upplevelse av hälso- och sjukvården. Patienter upplevde sig sämre behandlade i mötet med hälso- och sjukvård relaterat till sin kulturella bakgrund. Detta kunde bero på otillräcklig empati eller olika former av diskriminering. Hänsyn till patientens kultur upplevdes som något positivt och bidrog till en bättre upplevelse av hälso- och sjukvård. Patienter beskrev brist på information som ett hinder i mötet med hälso- och sjukvård. Positiva upplevelser var kopplat till att känna sig välinformerad. Slutsats: Denna studie belyser olika faktorer som kan påverka positiva och negativa upplevelser av hälso- och sjukvård. Det är viktigt att förstå patienters upplevelser av hälso- och sjukvård då det är en indikator på vårdkvalitet. När hälso- och sjukvårdspersonal reflekterar över dessa faktorer kan de utveckla sitt arbete för att bedriva en transkulturell omvårdnad av hög kvalite. / Introduction: Society is becoming increasingly multicultural and this sets several demands on health care. The encounter between healthcare professionals and patients with an immigrant background poses different challenges for both parties. This requires a multicultural healthcare environment and healthcare professionals with transcultural skills. Aim: The purpose of the study is to investigate patients with an immigrant background experiences of health care.Method: A qualitative literature review with descriptive design where ten studies have been analysed. Results: Language barriers contributed to poorer experiences for patients in contact with health care. Various attempts to overcome language barriers led to a better experience of health care. Patients felt worse treated in the encounter with health care associated with their cultural background. This could be due to insufficient empathy or various forms of discrimination. Consideration of the patient's culture was perceived as something positive and contributed to a better experience of health care. Patients described the lack of information as an obstacle in the encounter with health care. Positive experiences were linked to feeling well-informed. Conclusion: This study highlights various factors that can affect positive and negative experiences of health care. It is important to understand patients' experiences of health care as it is an indicator of the quality of care. When health care professionals reflect on these factors, they can develop their work to provide high-quality transcultural care.

Avvikelserapportering är en viktig del i sjuksköterskors arbete för att upptäcka brister inom verksamheten som kunnat medföra vårdskada och onödigt lidande för patienten. Trots regler och riktlinjer kring avvikelserapportering beslutar sjuksköterskor vid vissa tillfällen att inte rapportera en avvikelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Därefter sammanställdes insamlade data genom innehållsanalys. För att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering identifierades fyra kategorier: bristande kunskap, brist på tid, brist på återkoppling och känslor av skam och rädsla. I resultatet framkom det att okunskap kring avvikelsehantering samt hög arbetsbelastning i förhållande till tidsbrist utgjorde ett hinder för sjuksköterskors avvikelserapportering. Sjuksköterskor uttryckte bristande återkoppling av avvikelser som en avgörande faktor i viljan att fortsätta rapportera avvikelser. Slutligen var känslor av skam och rädsla ett återkommande hinder för sjuksköterskorna. En ledning och verksamhet som kan skapa förutsättningar och hanterar dessa faktorer samt uppmuntrar till avvikelserapportering kan generera till fler avvikelserapporter. Samtidigt krävs fortlöpande kompetensutveckling och utbildning inom ämnesområdet för att sambandet mellan avvikelser och patientsäkerhet skall tydliggöras. / Error reporting is an important tool in detecting deficiencies and errors in healthcare services that could otherwise result in healthcare injuries and unnecessary suffering for patients. Despite rules and guidelines with requirements on error reporting, nurses sometimes decide not to report incidents. The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of obstacles in error reporting. A general literature study was conducted with ten scientific articles with a qualitative approach. The collected data were then compiled through content analysis. Four categories of factors are identified: lack of knowledge, lack of time, lack of feedback and feelings of shame and fear. The results show that incident management and a high workload coupled with lack of time constitute an obstacle to nurses’ error reporting. Nurses express a lack of feedback on incidents as a decisive factor in the willingness to continue to report. Finally, feelings of shame and fear is a recurring obstacle for nurses. The study indicates that health systems management and leadership could generate higher levels of error reporting by paying close attention to these factors and encourage error reporting. At the same time, continuing professional development and training in the subject area for nurses are required to clarify the connection between incidents and patient safety