Syftet med studien är att undersöka lärare och nyanlända elevers upplevelser av olika strategier för att möta språkliga utmaningar i ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Studien har genomförts med intervjuer med tre idrott och hälsa-lärare samt enkäter som nyanlända elever har besvarat. Resultatet visade att det finns språkliga barriärer i ämnet och att vid intervjuerna berättade lärarna att de tillämpade olika tillvägagångssätt för att möta dessa. Lärarna upplever att strategierna de använder sig av fungerar olika bra vid olika moment. Främst stöttar kroppsspråk, bilder och filmer vid praktiska moment, men inte i lika stor utsträckning vid teoretiska moment. Resultatet visade att lärarna upplevde att språket används främst som ett tolkningsverktyg för eleverna sinsemellan, men kunde även vara användbart vid information och teoretiska uppgifter. Avslutningsvis visade studien att flera av lärarna anser att språkbarriärer påverkar elevernas möjlighet att uppnå högre betyg.

Syftet var bland annat att undersöka om försvarsanställda tränar enligt FMFysS på arbetstid, vilka hinder de upplever till träning och hur de övervinner dessa hinder. Bakgrundsvariablerna var kön, anställningsform, ålder samt huruvida träning enligt grundkraven genomförs på arbetstid. Ett egenkonstruerat formulär delades ut vid en av Försvarsmaktens institutioner (n = 286).Den vanligaste orsaken till att inte träna enligt FMFysS på arbetstid var tidsbrist/svårt att planera in träning på arbetstid, det högst rankade hindret till träning var stress/tidbrist och den mest använda strategin för att övervinna hinder till träning var tanken på känslan efteråt. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och författaren ger förslag till vad som bör iakttas för att främja uppslutningen kring FMFysS.

Intimt partnervåld är ett globalt hälsoproblem som skapar lidande för ett stort antal kvinnor över hela världen. Det leder till stora kostnader ekonomiskt och socialt både för kvinnan och för samhället. Intimt partnervåld har allvarliga fysiska och psykiska hälsokonsekvenser som ofta leder till att kvinnan behöver söka upp sjukvården. Många gånger är det sjuksköterskan på akutmottagningen som först möter kvinnan utsatt för intimt partnervåld. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområden att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställ och främja hälsa. För att kvinnorna ska kunna få den omvårdnad och hjälp de behöver är det viktigt att hälso-och sjukvårdspersonal på akutmottagningar kan identifiera kvinnor utsatta för intimt partnervåld. Syftet var att beskriva faktorer på en akutmottagning som försvårar identifiering av kvinnor som utsatts för intimt partnervåld. Metoden som användes var en litteraturöversikt. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Pub Med samt med manuell sökning. Datainsamlingen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod. Data analyserades med integrerad dataanalys. Den integrerade analysen resulterade i kategorierna “ Hindrande faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal” och “Hindrande faktorer hos den utsatta kvinnan”. Huvudfynden i faktorer hos hälso-och sjukvårdspersonal var kompetens, arbetsmiljö och personliga hinder. De innefattade brist på utbildning och kunskap, stressig arbetsmiljö och attityder. Huvudfynden i faktorer hos den utsatta kvinnan var rädsla, mötet med sjukvården och kontrollförlust. Rädsla för vedergällning och att bli dömd av hälso-och sjukvårdspersonal, akutmottagningens miljö och förövarens kontroll var hinder hos den utsatta kvinnan som försvårade identifieringen på akutmottagningen. Slutsatsen är att det finns faktorer som hindrar hälso- och sjukvårdspersonalens möjligheter att identifiera kvinnor utsatt för intimt partnervåld. Utbildning i ämnet skulle kunna öka förståelsen och medvetenheten hos hälso-och sjukvårdspersonal. Det skulle kunna leda till förändringar i attityder och riktlinjer som kan förbättra omvårdnaden för utsatta kvinnor.

Background: The Swedish committment to the Convention on Child Rights forces Swedish organisations operating with children to follow the Convention’s policies and guidelines. However, whether employees within these organisations are provided sufficient conditions to comply with the policies and guidelines remain a challenge. Therefore there is a need to understand what organisational conditions that are required for a successful implementation of the Convention’s guidelines.  Aim: The aim of this study was to investigate NCCPs conditions for successful implemention of ACTs guideline Child safeguarding.  Method: A deductive approach where a hypothesis was derived from the acquired theoretical knowledge was used in this study. The hypothesis stated that NCCP would not possess sufficient conditions for a successful implementation of the guideline Child Safeguarding. In an attempt to test the hypothesis, interviews with key informants and reviewing previous literature was selected as methods to meet the aim of the study.  Results: The study identified several factors that affected the conditions for implementing the child safeguarding guideline. Three factors were identified to have significant influence on the conditions: lack of knowledge, unwillingness to report violations, and a CHS certification.  Conclusion: Through in-depth interviews and a rigorous literature review, the hypothesis in this study was rejected. Nevertheless, the implementation of Child safeguarding faces challenges and future research should be directed towards understanding employee motivations to comply instead of organisational. / Bakgrund: Det svenska åtagandet att efterleva barnkonventionen, och de riktlinjer, praxis och policy som följer är stort och förväntas prägla alla verksamheter som berör barn. Men skapar vi förutsättningar för anställda att efterleva barnkonventionen och de riktlinjer som följer? Vilka organisatoriska förutsättningar måste finnas på plats för att riktlinjerna ska kunna implementeras i verksamheterna? Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring the National Councils of Churches in the Philippines (NCCP) förutsättningar att implementera ACT Svenska Kyrkans riktlinjer gällande Skydd av barn. Metod: Den här studien genomfördes med en deduktiv ansats där en hypotes härleddes utifrån teoretiska överväganden. Hypotesen gjorde antagandet att det saknades förutsättningar inom NCCPs verksamhet att implementera riktlinjen Skydd av barn. För att kunna granska hypotesen valdes en intervjustudie och litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Studien identifierade flera faktorer som påverkade förutsättningarna för implementering av riktlinjen. De tre faktorer som kom att påverka implementeringen mest var okunskap, ovilja att rapportera in överträdelser samt CHS-certifieringen. Slutsats: På det sätt hypotesen var formulerad i den här studien kunde den inte bekräftas. Trots detta har studien identifierat ett övervägande antal barriärer i implementeringen av riktlinjen Skydd av barn. För att få en vidare förståelse i vilka förutsättningar som kan komma att påverka implementeringen borde framtida studier rikta in sig på att undersöka de anställdas attityder och uppfattning kring vad riktlinjen och dess efterlevnad innebär.

Hållbarhetsfrågor blir en alltmer betydande del av större organisationers verksamhet till följd av högre krav från intressenter och nya rapporteringsregleringar. Syftet är att genom en fallstudie beskriva och analysera barriärer som uppstår i intern hållbarhetskommunikation i en decentraliserad organisation. Genom analys av insamlade dokument, intervjuer och ett teoretiskt ramverk diskuteras fyra centrala barriärer inom intern hållbarhetskommunikation. De barriärer som behandlas är: struktur, kultur, språk och globalisering, kommunikationskanaler samt resurser. De har olika effekter som hämmar förmågan att föra effektiv intern hållbarhetskommunikation i en global decentraliserad organisation. Studien påvisar ett flertal konsekvenser av barriärerna och utvecklar tidigare forskning genom att väva samman dessa, vilket ger en helhetsbild av olika utmaningar i intern hållbarhetskommunikation. Resultatet påvisar att kommunikationsstrukturen skapar hinder genom att filtrering av information sker samt att den främjar envägskommunikation utan respons eller dialog. Studiens resultat visar även att globala decentraliserade företag behöver göra mer än att komma med direktiv och krav på sina anställda, till exempel genom att anpassa kanalerna och lägga mer resurser på hållbarhetskommunikationen. Det krävs att organisationen arbetar med uppföljning samt säkerställer en gemensam organisatorisk förståelse, motivation och engagemang hos anställda. / Sustainability is becoming an increasingly significant aspect for larger organizations due to higher demands from stakeholders and new laws regarding reporting. The purpose of this thesis is to describe and analyze barriers to internal sustainability communication within a decentralized organization through a case study. Four key barriers are discussed with the help of internal documents, interviews, and a theoretical framework. These four key barriers include: structure, culture, language and globalization, communication channels and resources. Each of them has different effects that hinder the ability to effectively carry out internal sustainability communication within a global decentralized organization. This study demonstrates several consequences of these barriers and contributes to previous research by combining them to present an overall picture of the challenges associated with internal sustainability communication. The results reveal that the communication structure involves the sorting of information and promotes one-way communication, without expecting a response or dialog, thereby creating obstacles. Furthermore, the study highlights the need for global decentralized companies to go beyond simply communicating directives and demands to their employees. Instead, they should, for example, adjust their channels and invest more in sustainability communication. This necessitates that the organization actively follows up and ensures that employees share a common organizational understanding, motivation, and commitment.

Introduktion/Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor. Kvinnor drabbas dock vanligtvis av ett mer upprepat och allvarligt våld med flera negativa hälsoeffekter. Som sjuksköterska är det betydande att kunna identifiera de kvinnor som behöver hjälp. Detta kan göras med hjälp av screening. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av barriärer i arbetet med screening för att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturstudien har utformats efter Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Databassökningar utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Den insamlade datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Det framkom två teman med fem tillhörande underkategorier. Det första temat var organisatoriska barriärer med tidsbrist, brist på resurs & systemstöd och brist på avskildhet som underkategorier. Det andra temat vara individuella barriärer med brist på kunskap och personligt obehag som underkategorier. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visade att sjuksköterskor möter olika barriärer i arbetet med screening för våld i nära relation. Bland annat har de bristande kunskaper om ämnet, brist på stöd från systemet och tidsbrist. Många sjuksköterskor upplevde även obehag i att använda screening för att identifiera våld i nära relation.

Abstract This thesis examines segregation and stigmatization in Rosengård, Malmö, and proposes adesign concept to change the area's image. Previous studies have shown disparities in living conditions and linked Malmö's housing segregation to socio-economic and ethnic factors.The city of Malmö is working to reduce segregation by combating prejudices and creatingattractive environments. This thesis explores the segregated and stigmatized exclusion in Rosengård and presents a design proposal to create an appealing and inviting neighborhood. The proposal includes four existing parks in Malmö Rosengård—Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken, and Vattenlekplatsen—integrated into a larger park and anattractive art museum. By utilizing theories and conducting interviews with the urban plannerand residents who have different relationships with Rosengård, this proposal aims to create an appealing and cohesive space. The method that has been used is based on a case study that uses inspired ethnographicmaterial, such as observations and interviews on site in the area. In addition, to complete thestudy, an analysis of people's movement patterns and gathering points was conducted. Also apark mapping, photographic mapping of the parks, questionnaire surveys at various locations,a Lynch analysis and use of the "research by design" method were carried out. Literaturestudies and articles were also used to build up the survey and the design proposal. The theoretical framework employed in the study supports the research. It draws on variousauthors, including Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander, and Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018), and Anna Lisa Lindén (1989). Additionally, Rosengren & Striner's work (2011) shedslight on Rosengård and its historical background, taking a more positive standpoint. To shedlight on whether current efforts and integration measures were based on Malmö municipality(2019, 2021) and the City Planning Office (2014, 2019), were used. The results of the study indicated a need for attractive and inclusive outdoor environments in Rosengård. The findings emphasized the importance of green spaces, art and culturalactivities, as well as meeting places for social interaction and integration. Safety and reducedsegregation are also crucial for creating a more harmonious and inclusive neighborhood. These results provide valuable insights and serve as guidance to design an effective design strategy and implement measures that will enhance the attractiveness of Rosengård and fosteran integrated community. In conclusion, transforming the built environment in Rosengård has the potential to promotestronger integration with the surrounding city. Stigmatization and negative perceptions arecommon issues in the area that can lead to segregation and isolation. The study compiles anddeepens the knowledge about the area by building upon previous research. It also offersproposals for solutions to promote integration, reduce segregation, and combat stigmatization. / Sammanfattning Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen. Detta examensarbete undersöker segregation och stigmatisering i Rosengård i Malmö och föreslår ett eget designförslag för att förändra områdets image. Tidigare studier har visat skillnader i levnadsvillkor och kopplat Malmös bostadssegregation till socioekonomiska och etniska faktorer. Malmö stad arbetar för att minska segregationen genom att bekämpa fördomar och skapa attraktiva miljöer. Detta examensarbete undersöker det segregerade och stigmatiserade utanförskapet i Rosengård och presenterar ett designförslag för att skapa enattraktiv och lockande stadsdel. Förslaget innefattar fyra befintliga parker i Malmö Rosengård, Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken och Vattenlekplatsen som integreras till en större park och ett attraktivt konstmuseum. Genom användning av teorier och intervjuer med planarkitekten och invånare som har olika relationer till Rosengård bidragit till utvecklingen av detta förslag, vilket avser att skapa en attraktiv och sammanhållen plats. Syftet med denna studie är att undersöka de underliggande orsakerna till segregation och utanförskap i stadsdelen Rosengård, baserat på tidigare forskning som identifierat faktorer och mekanismer som bidrar till detta problem. Studien syftar även till att föreslå åtgärder och strategier för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen stadsdel. Metoden som har använts är baserad på en fallstudie som använder sig av etnografisktmaterial, såsom observationer och intervjuer på plats i området. Dessutom, för attkomplettera studien, genomfördes en analys över människors rörelsemönster och samlingspunkter. Även en park kartläggning, fotografisk kartläggning av parkerna,enkätundersökningar på olika platser, en Lynch-analys och användning av "research bydesign"-metoden. Även litteraturstudier, artiklar användes för att bygga upp undersökningen och designförslaget. Teorin som används i undersökningen stödjer min undersökning. Jag har här utgått från fleraförfattare, bl.a. Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander och Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018) och Anna Lisa Lindén (1989). Jag har dessutom utgått från Rosengren & Striner(2011) som belyser Rosengård och dess historiska bakgrund, också från en mer positiv utgångspunkt. För att belysa om nuvarande insatser och integrationsåtgärder utgick frånMalmö stad (2019, 2021) och Stadsbyggnadskontorets (2014, 2019). Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen.

Höjd pensionsålder och ökad livslängd har medfört att fler personer arbetar allt högre upp i åldrarna. Detta faktum tillsammans med snabbare samhälls- och teknikutveckling, samt en ständig efterfråga på ny kunskap och personlig utveckling, förstärker behovet av ett livslångt lärande. Denna bakgrund ramar in studien vars syfte varit att undersöka den seniora studentens upplevelser och erfarenheter av att vara äldre i en lärsituation där normen och lärandet är utformat efter yngre studerandes situation, behov och inlärning. Metod som använts för insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerade intervjuer med sju individer som har erfarenhet av att vara seniora studenter. Ur intervjuerna utkristalliserades teman som sedan analyserats genom Interpretativ Fenomenologisk Analys i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat som motivationens betydelse, utbildningsmöjligheter och omgivningens påverkan visade på olika faktorer som fått individen att ta steget in i ett seniort lärande. Gemensamt är att detta steg är stort och visar på en bredd av individuella faktorer som styr, med den gemensamma nämnaren av att ha genomgått ett inre och yttre förändringsarbete. Baserat på tidigare forskning visas att det finns en växande grupp av seniora studenter. För att möta det kommande behovet bör det tas ett helhetsgrepp på hur utbildningsväsendet ska uppnå Europeiska unionens direktiv på det livslånga lärandet i praktiken vilket även gäller äldre studerande med en tidigare högre utbildning.

Bakgrund E-handel av livsmedel är en av de e-handelsbranscher som växer starkast i Sverige just nu. Enligt Svensk Digital Handel förväntas e-handel av livsmedel omsätta 5,7 miljarder kronor år 2016, vilket innebär en ökning med 38 procent från föregående år. Den första satsningen på e-handel av livsmedel gjordes i början av 2000-talet, dock lade de flesta aktörer inom branschen i Sverige ned efter bara några år. Idag år 2016 är denna typ av bransch mer mogen än vad den var då, på grund av snabbare internetuppkopplingar och att fler har datorvana och även större vana att handla på internet. Dock stod livsmedelshandeln på internet för endast 1,5 procent av den totala livsmedelshandeln i Sverige år 2015. Trots att e-handeln av livsmedel ökar är det alltså fortfarande många konsumenter i Sverige som inte köper livsmedel på internet. Syfte Syftet med studien är att identifiera barriärer till att handla lösplock av livsmedel på internet för konsumenter i Sverige som inte tidigare har använt sig av konceptet. Som en del av syftet ingår även att identifiera eventuella likheter och skillnader för olika typer av hushåll genom att analysera om barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut. Genomförande Studien utgår från ett konsumentperspektiv och med en abduktiv ansats och en kvalitativ strategi genomfördes intervjuer med tio hushåll. De hushåll som deltog i intervjuerna hade ännu inte e-handlat livsmedel och det som undersöktes var varför de inte anammat konceptet. Ett uppföljningsmoment genomfördes därefter där de intervjuade hushållen bads att testa att handla livsmedel på internet för att sedan svara på några korta frågor i en uppföljningsintervju. Sju av hushållen medverkade i uppföljningsmomentet. För att sätta resultatet från de intervjuade hushållen i perspektiv och för att skapa bredd i studien genomfördes även en enkätundersökning där 154 respondenter deltog. Slutsats 38 barriärer till e-handel av livsmedel identifierades. Dessa barriärer har grupperats i följande kategorier: vana, sättet de handlar livsmedel på, att inget problem uppstår, personlighet, okunskap, fördelar med fysiska livsmedelsbutiker, negativa aspekter eller antaganden som de har till e-handel av livsmedel, att de inte har möjlighet samt att de är skeptiska. Alla barriärer som går under dessa kategorier presenteras i studien. Inga mönster som identifierar att barriärerna varierar beroende på hur hushållens utformning och förutsättningar ser ut kunde hittas. Att flera olika hushållstyper studerades kan dock tänkas ha bidragit till att många olika barriärer kunde identifieras. / Background Grocery e-commerce is one of the e-commerce sectors with the strongest growth in Sweden right now. According to Svensk Digital Handel, the expected turnover for grocery e-commerce in 2016 is 5,7 billion SEK, which is equal to an increase of 38 percent compared to the previous year. The initial investment in the grocery e-commerce industry was made around year 2000, however, most of the businesses in Sweden was shut down after only a few years. Today, this type of industry is more mature than it was at that time because of faster internet connections and that more people are used to using computers and shopping on the internet. But still the grocery e-commerce is responsible for only 1.5 percent of the total turnover in the grocery industry in Sweden in 2015. Despite the fact that the use of grocery e-commerce increases, there are still many Swedes who are not using the internet for buying groceries. Aim The study aims to identify barriers to buy groceries online for consumers in Sweden who have not previously used the concept. A part of the aim is also to identify possible similarities and differences of the different types of households by analysing if the barriers vary depending on the type of household. Completion The study is using a consumer perspective, and with an abductive and qualitative approach ten interviews was conducted. The households that participated in the interviews had not yet tried grocery shopping online and we examined why they did not yet adopt the concept. After the interviews all the households were asked to try the grocery e-commerce concept, of which seven of them took part. Those were asked a few questions in a follow-up interview. To put the results of the interviews of the households in perspective, and to broaden the study, a survey was also carried out, were 154 respondents participated. Conclusion 38 barriers to grocery e-commerce were identified. The barriers have been categorised info following categories: habit, the way they are buying groceries, there is no problem existing, personality, ignorance, that they prefer traditional grocery stores, negative aspects or assumptions about grocery e-commerce, that they do not have the opportunity and they are sceptical. All the barriers in these categories are presented in the study. No patterns that identifies that the barriers vary depending on the type of household could be found. That different household types were studied could however have contributed to the fact that many different types of barriers could be identified.

Bakgrund: Läkemedelshantering är en av de främsta uppgifterna i sjuksköterskans arbete. En sjuksköterskas attityd till läkemedelshantering är direkt avgörande för patientens hälsa och välbefinnande då attityden påverkar sjuksköterskans handling.   Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering och attitydernas påverkan i praktiken.   Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där samtliga valda artiklar analyserades efter Granheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.   Resultat: Sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering har en påverkan på utförandet och resultatet av läkemedelshanteringen. Detta innebär en obenägenhet att rapportera läkemedelsmisstag, på grund av flera olika orsaker. Samtidigt lyfts aspekter som systematiska brister, bestraffande kultur, bristande stöd och individuell kännedom som föder eller färgar olika attityder hos sjuksköterskan. Det visar sig att hälso- och sjukvårdens organisation och kultur har en betydelsefull påverkan på sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering.   Slutsats: Det framgår att det finns både för- och nackdelar kring sjuksköterskors attityder till läkemedelshantering. Det är viktigt att belysa och förändra de attityder som skapar barriärer kring läkemedelshantering och således har en negativ inverkan på patientsäkerheten.