<p>Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig ajour med de behandlingsmöjligheter som finns inom smärtområdet för att förbättra vårdkvaliteten. Riktlinjer för smärtbehandling är inte bara ett stöd för sjuksköterskan utan de förbättrar även patientsäkerheten. Patientens upplevelser av sjuksköterskans smärtbedömning kan vara intressant att forska vidare om i framtiden.</p>

I denna uppsats presenterar vi en ny infallsvinkel på hur datatolkning i moderna organisationer bör hanteras, såväl praktiskt som teoretiskt. Studien genomfördes med ett kvalitativt och abduktivt tillvägagångssätt byggt på grounded theory med deltagande observationer och intervjuer med aktörer inom organisationen. Vårt teoretiska ramverk är byggt utifrån Carliles (2002) teorier om semantiska barriärer och påbyggda genom Iveroths (2011) tidigare forskning utifrån common meaning. Således är vårt teoretiska ramverk lämpligt för att tolka hur barriärer som hindrar en synkron datatolkning mellan olika aktörer i organisationer belysts i tidigare litteratur, hur dessa barriärer kan överbryggas samt olika synsätt på kunskapen som ett regelrätt mått.Avsaknad av kunskapskonsensus i organisationer grundar sig i semantiska barriärer för datatolkningen som måste överbryggas med sociala interaktioner. Organisationer går mot kunskapskonsensus genom att utifrån datakällan arbeta med – i) teknologiskt medierade trading zones men även ii) socialt dimensionerade överbryggningsaktiviteter med målet att skapa kunskapskonsensus mellan och inom aktörsgemenskapen.

Föreningsidrotten är en stor del av det svenska samhället och kan vara en plats som främjar en ömsesidig integration mellan svenskfödda och nyligt invandrade. Samtidigt som idrottsvärlden kan vara en plats för god gemenskap kan det även vara en plats för utslagning och exkludering. Syftet med studien har två delar. Första delen handlar om att undersöka varför och hur idrottsföreningar i Umeå agerar gällande inkludering av medlemmar generellt. Därefter syftar studien till att analysera dessa idrottsföreningars förhållningssätt och agerande i förhållande till gruppen nyligt invandrade specifikt. Den teoretiska ramen bygger på inkludering i förhållande till Granovetters begrepp weak ties som belyser vikten av svaga sociala band för att knyta samman heterogena grupper och skapa en sammanhållning som överbryggar bland annat kulturella gränser. Metodens utgångspunkt är kvalitativ ur två aspekter: den första avser att det är en fallstudie som handlar om idrottsföreningar i Umeå. Den andra handlar om att uppsatsens centrala empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med centrala aktörer och aktiva personer inom både lag- och individuella idrotter. Resultatet är brett men handlar om att idrottsföreningarnas struktur, ”sätt att tänka” och föreningsaktivas agerande kan fungera exkluderande eftersom det skapas barriärer som nyligt invandrade har svårt att komma förbi och därmed försvåras ett deltagande i idrottsföreningar. Barriärerna har teoretiskt beskrivits utifrån Stigendals definition av målgruppsbarriär, ordningsbarriär samt resursbarriär. Att uppnå inkludering är att förmedla en upplevelse av delaktighet och gemenskap inom föreningen. Problem uppstår i ett första skede på grund av målgruppsbarriärer och rekryteringsmetoder. Studien har uppmärksammat att det förekommer en kollektivisering av nyanlända som grupp, en andrafiering görs och fungerar i sig som en uteslutande mekanism vilket tyder på att det finns en strukturell diskriminering av ”de andra”. Däremot i de fall där nyanlända har inkluderats visar det sig att de barriärer och hinder som annars beskrivits har minskat eller försvunnit. Den lyckade interaktionen kan förklaras med att svaga band som skapas i sociala sammanhang fungerar som broar mellan sociala grupperingar och resulterar inte bara i att nätverken blir större utan även att fler ges möjligheten till att inkluderas. En kumulativ effekt av inkludering visar sig och en kollektivisering av nyligt invandrade kan bli svagare. / In i Umeå

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig ajour med de behandlingsmöjligheter som finns inom smärtområdet för att förbättra vårdkvaliteten. Riktlinjer för smärtbehandling är inte bara ett stöd för sjuksköterskan utan de förbättrar även patientsäkerheten. Patientens upplevelser av sjuksköterskans smärtbedömning kan vara intressant att forska vidare om i framtiden.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur svenska små och medelstora företag engagerar sig och utvecklas på den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom ämnar studien undersöka vilka barriärer som företagen har stött på och vilka faktorer som kan underlätta företagens affärsverksamhet på de berörda marknaderna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är baserad på Uppsalamodellen, nätverksmodellen samt tidigare forskning om små och medelstora företags internationalisering. Metod: Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjälp av en enkätundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som är väl insatta i området som studien behandlar. Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva när de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden. Oavsett de bakomliggande motiven, kunde reaktiva och proaktiva företag i lika stor utsträckning engagera sig mer och växa på respektive marknad. Resultatet har bekräftat viktiga punkter av vår teoretiska utgångspunkt, vilket innebär att små och medelstora företag tog lågengagerande steg som export för att nå en viss marknad. Därefter stannade en del i ett visst utvecklingsstadium (export), andra etablerade sig så småningom fysiskt och vissa lämnade marknaden för någon orsak. De undersöka företagen stötte på ett antal olika barriärer, dock kunde dessa upplevas på olika sätt beroende på vilken form av engagemang företagen hade, på deras sätt att agera eller på företagens storlek.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna. Resultatet visade att både högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34) har en högre grad av intern motivation än extern reglering. De mest frekventa barriärerna till fysisk aktivitet var stress/tidsbrist samt brist på motivation och de mest använda strategierna var tanken på känslan efteråt och tanken på förväntade resultat. Interventioner för att främja långsiktiga motionsbeteenden bör fokusera på att skapa glädje, välbefinnande och självbestämmande hos individen som leder till högre grad intern motivation som visat sig vara eftersträvansvärt för en fysiskt aktiv livsstil. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig mer om hur motivation, barriärer och strategier skiljer sig åt beroende på aktivitetsstadie, genom att utföra ett träningsprojekt med en grupp lågaktiva individer för att kunna jämföra om inställningen skiljer sig åt ju mer fysiskt aktiva de blir. / The purpose of this study was to investigate the degree of internal motivation and external regulation for physical activity that athletes have, and what barriers they perceive to physical activity and what strategies they use to overcome barriers. Background variables were gender and activity stage. The subjects (n=199) in the study were men (n=96) and women (n=103) and all members of fitness centers in Halland. Highly active (n=165) and low-level (n=34). Data collection was done through a test battery consisting of measuring instruments The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of Change and Exercise Adherence Questionnaire which were handed out at training facilities. The results showed that both high-level (n=165) and low-level (n=34) has a higher degree of internal motivation than external regulation. The most frequent barriers to physical activity were stress / time constraints, lack of motivation and the most frequently used strategies were the idea of feeling afterwards and the idea of expected results. Interventions to promote long-term exercise behaviour should focus on creating happiness, well being and autonomy of the individual that lead to greater internal motivation that proved to be desirable for a physically active lifestyle. Future studies could deepen more in how motivation, barriers and strategies differ depending on activity stage, by performing a training project with a group low-level to compare if the attitudes differ when they get more physical active.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

Dagens samhälle står inför förändringar av klimatet som bland annat är skapade av mänsklig aktivitet (Intergovernmental Panel on Climate Change(IPCC), 2014). För att mildra effekterna och uppnå hållbarhet är användning av solkraft en möjlig dellösning (Palm &amp; Tengvard, 2009). Uppsatsenundersöker vilka faktorer som påverkar privatpersoner i Sverige att välja solceller som en del i sin energiförsörjning samt analysera vilka drivkrafteroch barriärer som förekommer för att fler ska installera i framtiden. Uppsatsen kommer också att bidra till forskningsfältet som idag är begränsat.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts på privatpersoner som bor i kommunerna Linköping och Västerås. De är två av Sverigeskommuner med mest installerad effekt av solel. De viktigaste drivkrafterna som framkommit från respondenterna i uppsatsen vid installation avsolceller är möjlighet till ekonomiskt stöd, miljömedvetenhet och teknikintresse. Barriärer som främst lyfts upp är administrativt arbete,regelförändringar och investeringskostnader. För att fler ska installera solceller behöver tekniken utvecklas, administrationen bli enklare, informationsamlas på ett ställe och bättre batterier för lagring av solel finnas. / Today, the society are facing change in the climate due to human activities (Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), 2014). Solar powercan be a part of the solution to mitigate the climate effects (Palm &amp; Tengvard, 2009). The essay will investigate what factors may affect individualsin Sweden to choose solar as a part of their energy supply. It will also analyse drivers and barriers to increase the quantity of installations of solarpower in the future. The essay will also contribute to the research field which today is limited. The chosen method is qualitative semi-structuredinterviews, where the interviewees lives in the municipalities of Linköping and Västerås. These two municipalities in Sweden have the most installedeffect of solar. The most important drivers which has emerged among individuals during installation of solar are the opportunity to apply for financialsupport, environmental awareness and an interest in technology. Barriers that dominates are administrative work, changes of rules and investmentcost. For more people to install solar, the technology needs to develop, the administration needs to be simple, information needs to be gathered inone place and better batteries are needed for storing electricity.

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

Syftet för denna studie att ge små företag en ökad förståelse för hur de kan internationalisera sig på den holländska marknaden. För att besvara detta användes dessa frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar finns för företag med att internationalisera sig? Vilka möjliga etableringsformer är passande? Hur kan etableringsbarriärer påverka företags internationaliseringsprocess på den utländska marknaden? Hur kan ett kontaktnätverk införskaffas och utnyttjas vid ett företags internationaliseringsprocess? Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsmetod där både primär- och sekundärdata har använts. Primärdata har samlats in genom fem stycken djupgående intervjuer med personer från olika företag som besitter olika kunskap om internationalisering. Sekundärdata har införskaffats genom olika hemsidor. Förutom detta så har även vetenskapliga artiklar använts till den teoretiska referensramen. / The aim of this study is to give small sized companies greater understanding of how they can internationalize their business to the Dutch market. To answer this these research questions were used: What are the opportunities and challenges for companies in their internationalization process? What are the possible and appropriate forms of establishment? How can the establishment barriers affect the company's internationalization process in the foreign market? How can companies acquire network relations and utilize it in their internationalization process? The thesis is based on a qualitative research in which both primary- and secondary data were used. The primary data were collected through five in-depth interviews with people from different companies whom all possess different knowledge about internationalization. Secondary data has been acquired through various Internet websites. Scientific articles were used for the theoretical framework.