The increasing amount of renewable energy being connected to the power grid, and the intermittent nature of these resources, calls for increased grid flexibility to ensure operational safety and stability. An effective solution to address this need could be through wider implementation of various energy storage technologies. Stationary lithium-ion battery energy storage systems have already been successfully deployed at various locations around the world and has a proven track record of providing valuable services to the grid. The increasing number of battery electric vehicles could imply a vast untapped resource of flexibility as they rely on similar battery technology.Realising this potential could be achieved through the successful implementation and adoption of vehicle-to-grid technology, enabling bi-directional charging between BEVs and the power grid. This thesis first explores the concept of vehicle-to-grid technology through a literature review. The second part of this thesis aims to quantify the revenue potential from one identified value stream for vehicle-to-grid enabled vehicles. This is done through the development of a model, quantifying the revenues generated from participation on the Swedish balancing markets with a fleet of electric trucks over one year. The literature review reveals over 100 documented projects worldwide with physically implemented vehicle-to-grid technology. Different AC- and DC system configurations are being tested as well as the implementation of standards and protocols developed by stakeholders in the vehicle-to-grid ecosystem. Key focus areas have been to ensure interoperability and safety, whilst social aspects of vehicle-to-grid technology remains inadequately explored in existing literature. Numerous value streams can be derived from vehicle-to-grid enabled vehicles and like stationary energy storage systems, its full economic potential can be unlocked by stacking these value streams. Focusing solely on one value stream, the model presented in the second part of this thesis indicates a yearly revenue potential ranging from EUR 6,577 to EUR 85,503 per electric truck participating in the FCR-D Up market in Sweden. However, as the developed model does not consider any costs associated with enabling this participation, no further insights regarding the profitability of V2G-enabled vehicles can be derived from the case study and should be subject for future work. / Den ökande mängden förnybar energi som ansluts till elnätet, och den intermittenta karaktären hos dessa resurser, kräver ökad flexibilitet i elnätet för att säkerställa driftsäkerhet och stabilitet. En lösning för att tillgodose detta behov kan vara genom en bredare implementering av olika energilagerteknologier. Stationära energilager med litium-jonbatterier används redan framgångsrikt på olika platser runt om i världen, och har bevisat sig kunna tillhandahålla värdefulla tjänster till elnätet. Det ökande antalet elektriska fordon skulle kunna innebära stora volymer av ytterligare flexibilitetsresurser eftersom de bygger på liknande batteriteknologier. Realiserande av denna potential skulle kunna uppnås genom en framgångsrik implementering och användning av ’vehicle-to-grid’ (V2G) teknik (svenska fordon-till-nät), som innebär möjliggörandet av dubbelriktad laddning mellan elfordon och elnätet. Detta kanditatarbete utforskar först konceptet med V2G genom en litteraturstudie. I den andra delen av arbetet kvantifieras intäktspotentialen för en av de identifierade värdeströmmarna för V2G möjliggjorda fordon. Detta görs genom utvecklandet av en modell som beräknar de intäkter som kan tänkas genereras av en flotta elektriska lastbilar som deltar på den svenska balansmarknaden under ett år, givet ett antal antaganden. Litteraturstudien visar att det finns över 100 dokumenterade projekt världen över med fysiskt implementerad V2G teknik. Viktiga fokusområden för ett framgångsrikt genomförande är interoperabilitet och säkerhet, där utvecklingen av branschstandarder pågår med en hög grad av internationellt samarbete mellan aktörer involverade i ekosystemet för V2G. Tester av olikatekniska utföranden som konfigurationer för AC- och DC systemlösningar pågår, medan sociala aspekter av V2G är mindre utforskade i befintlig litteratur. Många värdeströmmar kan fångas med V2G teknik och i likhet med stationära energilagringssystem kan dess fulla ekonomiska potential realiseras om dessa värdeströmmar staplas. Modellen som presenteras i den andra delen av detta arbete fokus emellertid endast på en av dessa, men indikerar en årlig intäktspotential på mellan 6 577 EUR och 85 503 EUR per elektrisklastbil som deltar på FCR-D Upp marknaden i Sverige. Den utvecklade modellen tar dock inte hänsyn till kostnader som är förknippade med möjliggörandet av detta deltagande, och av denna kan lönsamheten för V2G möjliggjorda fordon ej bedömas med denna fallstudie, utan bör vara ämne för framtida arbete.

Studier visar att det framför allt är äldre som lever i ett digitalt utanförskap i Sverige. Många pensionärer behöver hjälp att utföra digitala aktiviteter och däribland att handla online. Detta tyder på att det finns ett behov av att anpassa digitala medier till äldre. Denna studie ämnar således fördjupa förståelsen för det digitala utanförskapet, och de faktorer som påverkar seniorers intentioner och möjligheter att handla online. Detta för att sedan granska på vilket sätt anpassningar av onlinehandeln kan öka seniorers intention att handla online. Faktorerna baseras på modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och teorin Innovation Resistance Theory (IRT) och testas genom 12 teser. En metodkombination har använts, vilket har genererat 97 enkätsvar och 4 intervjuer, vilka har genomförts på seniorer över 55 år. Resultatet visar att svenska seniorer idag lever i ett digital utanförskaps på grund av ett ointresse och okunskap för den digitala tekniken. Studien visar att icke-användare har fler barriärer och färre drivkrafter i förhållande till användare. Användarna har överkommit barriärerna och har drivkrafterna som påverkar deras intention att handla online positivt. Således kan drivkrafterna användas för att överkomma barriärerna. Detta bör göras genom anpassningar i form av utbildningar, utformning av tydliga hemsidor, tillgänglighetsanpassad kundservice och säkra leveransprocesser. / It is mainly the elderly who lives in a digital exclusion in Sweden. Many elderly needs help to carry out digital activities, including online shopping. This suggests that there is a need to adapt digital media to the elderly. This study intends to deepen the understanding of digital exclusion, and the factors that influence seniors' intentions and opportunities to shop online. The study will then examine how adjustments to online shopping can increase seniors' intention to shop online. The factors are based on the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology model (UTAUT) and the Innovation Resistance Theory (IRT) and is tested through 12 theses. A combination of methods conducted on seniors aged 55 and over generated 97 survey responses and 4 interviews. The result shows that Swedish seniors today live in a digital exclusion due to a lack of interest and knowledge of digital technology. The study indicates that non-users have more barriers and fewer driving forces in relation to users. The users overcome the barriers by utilizing driving forces which positively influence their intention to shop online. Therefore, the driving forces can be used to overcome the barriers. This should be done through adaptations in the form of education, design of distinct websites, accessible customer service and secure delivery processes.

Background: The internet of things (IoT) is transforming industries by enabling data-driven decision-making. IoT play a crucial role in the transition to a Circular Economy of businesses. However, the intrinsic features of the IoT, such as centralization, poor interoperability, and privacy and security vulnerabilities, pose several challenges. Blockchain technology offers potential solutions to these challenges and can enhance traceability and information reliability, while also creating new avenues of interactions and value creation. A combination of these technologies is called Blockchain of Things (BCoT). Additionally, technology such as BCoT and assist the adoption of Circular Economy, a paradigm of sustainable and resource-optimization activities.  Purpose: This study aims to explore the potential challenges of adopting Blockchain of Things and Circular Economy practices, and potential barriers of adopting Blockchain of Things for Circular Economy.  Method: The study uses an explorative-qualitative research method where primary data was gathered through semi-structured interviews. The data was then transcribed and categorized through the use of the Gioia-method, which was then applied to the TOE-framework.   Result: This study finds several barriers regarding Blockchain of Things and Circular Economy, such as lack of standardization, lack of data & information, lack of knowledge, lack of regulations, and finally, slow mind-shift of decision makers.  Conclusion: The results of the study points toward greater systemic challenges of knowledge and standards. Conclusions that can be derived from this are  that industries are still in the early adoption phase of digitalization, which is the reason for a lack of insight and knowledge regarding new technologies. Additionally, identified challenges of a lack of standards, regulations, and know-how regarding Circular Economy showcases a lack of knowledge and confidence in being able to create competitive, sustainable circular activities. / Bakgrund: "Internet of Things" (IoT) är i skedet av att transformera industrier genom att möjliggöra datadriven  bestlutsfattande. IoT spelar även en stor roll i övergången till en Cirkulär Ekonomi av företag. Men flera av IoTs egenskaper såsom centrialisering, samverkan, integretitet, och säkerhet lägger grunden för flera utmaningar.  Blockchain teknologi och dess inbyggda funktioner medgör potentiella lösningar för dessa utmaningar och kan förbättra spårbarhet och pålitlighet av information, samtidigt som den kan skapa nya tillvägagångssätt och värdeskapande. En kombination av IoT och Blockchain kallas för Blockchain of Things (BCoT) Dessutom kan teknik som BCoT  underlätta integration av cirkulär ekonomi, ett paradigm för hållbara och resursoptimerande aktiviteter/handlingar. Syfte: Denna studie strävar till att undersöka de potentiella utmaningarna med att integrera Blockchain of Things och cirkulära aktiviteter, och potentiella hinder för att integrera Blockchain of Things för cirkulär ekonomi. Metod: Studien använder sig utav en explorativ-kvalitativ forskningsmetod där primärdatan samlades genom semistrukturerade intervjuer. Datan transkriberades and kategoriserades med hjälp av Gioia-metoden, som sedan tillämpades till TOE-ramverket.  Resultat: Den här studien finner flera barriärer angående Blockchain of Things och Circular Economy, såsom brist på standardisering, brist på information och data, bristande kunskap, brist på regelverk och slutligen långsam förändrig av tankesätt hos beslutsfattare. Slutsats: Resultaten av studien pekar på större systemiska utmaningar av kunskap och standarder. Slutsatser som kan dras från detta är att industrin fortfarande befinner sig i tidig fas av digitaliseringen, vilket är anledningen till bristande insikt och kunskap om nya teknologier. Dessutom visar de identifierade utmaningar av brist på standarder, regleringar och tillvägagångssätt inom cirkulär ekonomi en brist på kunskap och förtroende för att kunna skapa konkurrenskraftiga, hållbara cirkulära aktiviteter.

As innovation plays a predominant role in gaining competitive advantage, profit driving companies within the private sector have found ways to use innovation to succeed on the market. Although the public sector works according to a different set of logic, the demand for innovation within the public sector has been found to be growing due to increasing user needs, as well as increasing expectations on the effectiveness, availability and the quality of the public services. The district administrations, that are partly responsible for delivering such services in the City of Stockholm, face currently also various challenges such as a demographical development. A central strategy for innovation currently exists, but as such is equally important as systematical processes in order to build a long-term lasting capacity for innovation, it was unclear to this point if systematical processes are used at the district administrations to actualize innovation. Therefore, this research investigated how innovation was actualized at the district administrations in the City of Stockholm in order to identify if systematical processes were used, as well as to find which factors potentially hinder innovation from being actualized with systematics. Only the implications of the top-management were examined and the research was conducted as a case study of qualitative sort where interviews with top-executives, projects leaders and managers were conducted in the process. This research found that the district administrations neither address nor facilitate innovation in a systematic manner, as systematical processes were found to be absent for such purposes. Innovation is rather actualized in an unstructured manner, as no systematics was found to be used in relation to any of the stages in the innovation process. Among the factors that were found to affect the use of systematic processes was the absence of a climate that facilitates innovation, the lack of know-how knowledge for managing innovation, as well as communication deficiencies. Internal strategies were found to be absent and continuous learning was found to not be facilitated adequately, as well as knowledge in general was found to not be sufficiently enhanced. Heavy workloads and emergency driven operations cause difficulties to actualizing innovation with systematics. Finally, as much of the daily work at district administrations is budget-driven and as innovation is not referred to as explicit objectives, innovation is overshadowed by the tasks that are related to the daily operations at the district administrations. / Då innovation har visat sig ha en dominerad roll i stärkandet av konkurranskraften hos företag har vinstdrivande organisationer inom den privata sektorn hittat sätt att utnyttja innovation till sin fördel på marknaden. Även om den offentliga sektorn arbetar utifrån annorlunda förutsättningar så har efterfrågan på innovation ökat med åren då användarna både efterfrågar och förväntar sig en högre grad av effektivitet, tillgänglighet och kvalitet av tjänsterna som erbjuds. Stadsdelsförvaltningarna som är delvis ansvariga för att leverera olika tjänster inom Stockholms stad står inför olika typer av utmaningar, så som en kommande demografisk ökning. En central strategi för innovation existerar inom staden, men då forskning påpekar vikten av kombinationen av både strategi och systematiska processer för att erhålla en långsiktig innovationskapacitet, var det fram tills nu oklart om processer används på stadsdelsförvaltningarna för att förverkliga innovation. Av denna anledning blev syftet för denna undersökning att klargöra hur stadsdelsförvaltningarna förverkligar innovation för att identifiera om systematiska processer används, men även att kartlägga vilka faktorer som hindrar sådana från att användas. Undersökningen avgränsades till att enbart undersöka implikationerna som ledningen har i frågan och utfördes som en kvalitativ fallstudie där högsta ledning, projektledare och andra chefer intervjuades i processen. Undersökningen fann att stadsdelsförvaltningarna varken adresserar eller faciliterar innovation på ett systematiskt sätt då systematiska processer för ett sådana syften var frånvarande. Innovation visade sig förverkligas på ett ostrukturerat vis, då ingen sorts systematik identifierades i relation till de olika stegen i innovationsprocessen som användes i undersökningen. Bland faktorerna som identifieras som hämmande för användandet av systematiska processer var bland annat avsaknaden av både ett klimat som främjar innovation samt praktisk kunskap inom ämnet, men även bristande kommunikation i frågan. Det visades sig även saknas interna strategier för innovation och ett kontinuerligt organisatoriskt lärande. Tunga arbetsbördor och en viss grad av akutstyrning visade sig även skapa svårigheter för stadsdelsförvaltningarna att arbeta med innovation. Då budget används som det främsta styrverktyget, men där bland annat innovation inte är inkluderat som explicita mål som man kontinuerligt mäter och följer upp, gör att innovation även hamnar i skymundan av det dagliga operativa arbetet.

Research suggests that the construction industry plays a crucial role in the fight against climate change and global warming. In 2010, the building sector answered for 30% of the global CO2 emissions and 32% of the total energy use. By adopting life-cycle assessments (LCA), the construction companies have a chance to improve indicators for economic, social and environmental sustainability. The Swedish government is in the process of making climate declarations of buildings, through LCA, a requirement to steer the industry towards more sustainable development.This study aims to show what barriers there are for wide adoption of LCA in the Swedish construction sector today and how these barriers are related to the rate of adoption. Furthermore, the study aims to investigate if there are differences in barriers between big and small actors in the industry. The study is guided by the theory “Diffusion of Innovations” by Everett Rodgers. The main method for data collection has been semi-structured interviews with people in the Swedish construction industry.The main barriers identified were lack of demand and lack of regulation. The study shows that the relative advantage of LCA is not perceived as high enough for it to be widely adopted without an increase in demand. It is also shown that high demand on a wide front is unlikely to happen without regulation. Furthermore, this study shows that the barriers are the same for actors of different sizes. The difference is the ability to deal with the barriers. Much of that ability can be ascribed to how much resources are available within the company. / Forskning tyder på att byggbranschen spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringar och global uppvärmning. Byggnadsbranschen svarade 2010 för 30% av de globala koldioxidutsläppen och 32% av den totala energianvändningen. Genom att anta livscykelanalyser (LCA) har byggföretagen möjlighet att förbättra indikatorerna för ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Den svenska regeringen håller på att göra klimatdeklarationer av byggnader, genom LCA, till ett krav för att styra industrin mot en mer hållbar utveckling.Denna studie syftar till att visa vilka hinder det finns för bred implementering av LCA i den svenska byggbranschen idag, och hur dessa hinder är relaterade till upptagandet. Vidare syftar studien till att undersöka om det finns skillnader i hinder mellan stora och små aktörer i branschen. Studien guidas av teorin "Diffusion of Innovations" av Everett Rodgers. Huvudmetoden för datainsamling har varit semi-strukturerade intervjuer med utvalda personer i den svenska byggbranschen.De viktigaste hindren som identifierades är brist på efterfrågan och brist på reglering. Studien visar att den relativa fördelen av LCA inte uppfattas som tillräckligt hög för att den ska vidtas allmänt utan att efterfrågan ökar. Det visas också att hög efterfrågan på en bred front sannolikt inte kommer att ske utan reglering. Vidare visar denna studie att hindren är desamma för aktörer av olika storlekar. Skillnaden är förmågan att hantera barriärerna. Mycket av den förmågan kan hänföras till hur mycket resurser som finns inom företaget.

Bakgrund: Allt fler människor utsätts och upplever traumatiska händelser i livet. I samband med detta ökar risken att fler drabbas av Posttraumatic stress disorder (PTSD). Att lida av symtom från PTSD kan ge flertalet psykiska och fysiska problem, vilket gör det betydelsefullt för dessa personer att uppsöka vård. Syfte: Belysa de faktorer som påverkat beslutet att söka vård bland personer med PTSD. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med sökningar i två databaser där tio vetenskapliga artiklar som överensstämde med syftet inkluderades till resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att personer med PTSD upplevt en stor mängd faktorer som påverkat beslutet att söka vård. De fyra kategorier som framkom var: tillgänglighet till vården, tidigare vårderfarenheter och möjlighet till delaktighet, stigma samt kunskap och förståelse. Konklusion: Sammanfattningsvis framställdes främst tillgänglighet till vård och stigma som faktorer som påverkat personer med PTSD till att söka vård eller inte. Vikten av ökad kunskap om sjukdomen samt individuellt anpassad vård identifierades som positiva faktorer som påverkat beslutet att söka vård för PTSD. Resultatet ger värdefull information till sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor för att öka förståelsen kring vårdbehov hos personer med PTSD. Mer forskning och förbättrat arbete i ämnet behövs för att öka kunskapen och tillgängligheten till vård för PTSD samt minska stigmat kring att söka hjälp. / Background: More people are exposed to and experience traumatic events in their lives. Therefore, the risk of suffering from posttraumatic stress disorder (PTSD) also increases. Suffering from symptoms of PTSD causes several mental and physical problems, which makes it important for these people to seek treatment. Aim: To identify factors influencing the decision to seek treatment among people with PTSD. Method: This study was conducted as a general literature study with searches in two databases where ten articles that were consistent with the purpose were included in the result.Results: The result revealed that people with PTSD experience a significant number of factors that influence their decision to seek treatment. The four categories were: accessibility to care, previous experiences in care and chance to participate, stigma and knowledge and understanding. Conclusion: In summary, accessibility and stigma were mainly produced as factors that affect people with PTSD to seek treatment. The importance of increased knowledge about the disease and personalized care is identified as positive factors as an individual decision to seek care for PTSD. The results provide valuable information to nurses and future nurses to increase understanding of the care needs of people with PTSD. More research and improved work on the subject is needed to increase knowledge about and accessibility to care for PTSD and reduce the stigma around seeking help.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens vanligaste sjukdomar. Sjukdomen innebär ett stort hälsoproblem och antalet drabbade har ökat kraftigt de senaste årtionden. Diabetes kan leda till dödliga komplikationer, speciellt om sjukdomen inte behandlas på rätt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien har baserats på studier med kvalitativ ansats. Deltagarna i studierna är sjuksköterskor på vårdavdelningar världen över och syftet är att lyfta fram deras arbete inom omvårdnad av diabetessjuka patienter. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed som granskats enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –patientupplevelser. Resultat: Resultatet formades utifrån fyra teman; barriärersom kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete, hur sjuksköterskan kan bidra till bättre hälsa, hur diabetesutbildning/kunskap kan främja sjuksköterskans arbetesamt hur sjuksköterskan kan främja till egenvård/personcentrerad vård.Konklusion: Det framkommer ett antal barriärer som kan påverka omvårdnadsarbetet. Även hur sjuksköterskans omvårdad kan främja god hälsa till patienterna. Diabetesutbildning lyfts i arbetet som något positivt som inte bara hjälper sjuksköterskan, utan också patienten genom att kunna erbjuda hjälp till egenvård och en mer personcentrerad vård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is one of the world’s most common diseases. The disease involves large health problems and the number of people affected is increasing for each decade. Diabetes can lead to deadly complications, especially if the disease isn’t treated in the right way. Aim: To illustrate nurses’ experiences of diabetes type 2 care. Method: A literature study based on ten scientific articles with qualitative design. The nurses’ participating in the different articles is working in a variety of places around the world. Two databases were used, CINAHL and Pubmed. The studies have been reviewed and analyzed by Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Result: Different themes that we came up with is; barriers that may affect nursing care, how the nurse can contribute to better health, how diabetes education/knowledge can promote the work of nurses. And also, how nurses can promote self-care or patient-centred care. Conclusion: There are a number of barriers that can affect diabetes care and different factors that can promote good health in patients living with diabetes type 2. Diabetes education is highlighted in the work as something positive that not only helps the nurses, but also the patients by offering help to develop good self-care and more patient-centred care.

En intensivvårdsavdelning är en miljö med mycket teknologi där fokus ofta ligger på livräddande behandling av mycket svårt sjuka patienter. Intensivvårdssjuksköterskan har inte endast ansvar om den medicinska behandling som ordineras utan förväntas även vara den som inleder och ser till att patienten mobiliseras. Tidigare forskning visar att tidig mobilisering många gånger prioriteras bort. Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av barriärer och möjligheter för tidig mobilisering av en patient inom intensivvården. Metoden som valts är en integrativ litteraturöversikt. Efter analys framkom totalt åtta faktorer som påverkar tidig mobilisering. Fyra faktorer relaterade till barriärer till tidig mobilisering: kunskapsbrist, resurs- och tidsbrist, kultur/teamarbete och patientrelaterade omständigheter samt fyra faktorer som beskrev möjligheter för tidig mobilisering: utbildning, multidisciplinärt samarbete, riktlinjer och motiverande faktorer. För möjliggörande av tidig mobilisering behövs mer utbildning för personalen, högre personaltäthet samt samarbete mellan olika yrkeskategorier. Forskning pekar på att tidig mobilisering är gynnsamt för patienten på många olika sätt. Att ge intensivvårdssjuksköterskan den kunskap som behövs för att mobilisering skall kunna genomföras på ett säkert sätt för både patienter och personal kan leda till mindre motstånd till tidig mobilisering, vilket skulle kunna bidra till att tidig mobilisering utförs i större utsträckning. / An intensive care unit is an environment with a lot of technology, the focus is often on life-saving treatment of very seriously ill patients. As an intensive care nurse, you are not only responsible for the medical treatment that is prescribed, but also to be the one who initiates and ensures that the patient is mobilised. Previous research shows that early mobilisation is often de-prioritised. The purpose of this master's thesis was to investigate the nurse's experience of barriers and opportunities for early mobilisation of an adult intensive care patient. The method chosen is a systematic literature review. After the analysis, a total of eight factors that influence early mobilisation emerged. Four factors for barriers to early mobilisation: lack of knowledge, lack of resources and time, culture/teamwork and patient-related circumstances and four factors for opportunities for early mobilisation: education, multidisciplinary collaboration, guidelines and motivating factors. In order to enable early mobilisation, it isnecessary to have more training for staff, higher staff density and collaboration between different professional categories. The research indicates that early mobilisation is beneficial for the patient in many ways. Giving the intensive care nurse the knowledge needed for mobilisation to be carried out safely for both patients and staff can lead to less resistance to early mobilisation, which could contribute to early mobilisation being carried out to a greater extent.

In recent years, Electric Road Systems (ERS) has emerged as a potential solution for sustainable road transport. However, early ERS commercialization has turned out to be challenging and it is needed to better understand what drives a user’s decision to adopt ERS. Previous studies have covered the technical aspects of ERS, but there is a gap in the current research about the user perspective regarding interests and barriers that influence ERS adoption. Moreover, prior research has defined the early adopters of ERS to be direct users that operate heavy vehicles on short repetitive routes. However, a problem with this user approach is that some important industry dynamics, which seems to make a significant impact on adoption, is disregarded. Therefore, this exploratory case study takes a wider approach and aims to analyze the barriers that exists for both direct and indirect users in ERS adoption. The study is based on the inductive, wireless ERS technology provided by ElectReon AB. Furthermore, the Swedish Transport Administration pilot project on highway 73 is used as an illustrative case to deepen the analysis and exemplify results. The data is primarily collected from interviews with the defined user types, as well as from interviews with some of Sweden’s leading experts within ERS. The interviews are complemented by written reports within the area of transportation and ERS. The analysis builds on two main user segments within the industry of transportation. The first segment is Passenger Transport, which includes the following two user types: Public bus transport and Commercial bus transport. The second segment is Transportation of Goods, which includes the following user types: Transport buyers, Transport providers, Freight forwarders and Logistic hubs. The results of the study show that the general interests for ERS are simple and mainly include an improved value proposition and profitable investments. However, the barriers are complex and multidimensional, and they originate from dependency in incumbent fuel technologies which creates lock-in effects hindering adoption. The study further shows that wireless ERS may open up for novel business models, which can minimize the experienced barriers for different users. Minimizing efforts for barriers can efficiently be evaluated based on a model with two variables: “risk in adoption” and “industry influence”. The main contribution from this study is that it illuminates the importance of taking a wider user approach and including indirect users and environmental aspects (such as market forces) in the analysis when evaluating ERS adoption. / Under de senaste åren har elvägar vuxit fram som en potentiell lösning för hållbara vägtransporter. Trots detta är det påtagligt att tidig kommersialisering av elvägar innefattar många utmaningar och det saknas djupare förståelse för de drivkrafter som påverkar användarnas beslut att övergå till tekniken i en tidig utvecklingsfas. Tidigare forskning har i stor utsträckning utrett de tekniska aspekterna inom elvägar, men det saknas forskning om användarperspektivet med avseende på intressen och barriärer som påverkar övergången till tekniken. Dessutom har föregående forskning definierat tidiga användare av elvägar till att vara någon form av operatör av tunga fordon på korta, repetitiva rutter - vilket därmed syftar till direkta användare. Problemet med detta angreppssätt är att det förbiser viktiga dynamiska aspekter i industrin som har stor inverkan på användarnas övergång till elvägar. Av denna anledning antar denna utforskande fallstudie ett bredare angreppssätt och analyserar barriärer som existerar både för direkta och indirekta användare för att övergå till elvägar. Studien är baserad på den induktiva elvägstekniken som ElectReon AB tillhandahåller. Dessutom används Trafikverkets pilotprojekt på riksväg 73 som en illustrativ fallstudie för att fördjupa analysen och exemplifiera resultat. Data är framförallt insamlad via intervjuer med de definierade användarna, men även från intervjuer med några av Sveriges ledande experter inom elvägssystem. Intervjuerna kompletteras med tillgängliga rapporter inom ämnet transport och elvägar. Analysen bygger på två identifierade användarsegment inom vägtransport. Det första segmentet är passagerartransporter, vilket inkluderar kollektivtrafik med buss och kommersiell busstrafik. Det andra segmentet utgörs av godstransporter, vilket inkluderar de följande användartyperna: transportköpare, åkare, speditörer och logistik-hubbar. Resultatet av studien visar att de intressen som driver användare till att övergå till elvägar är relativt simpla, och rör sig främst om ett förbättrat värdeerbjudande och sänkta kostnader. Däremot är barriärerna bevisligen mer komplexa och multi-dimensionella och uppstår då användare är beroende av den etablerade fordonstekniken, vilket skapar inlåsningseffekter som hindrar en teknisk övergång. Studien visar dessutom att trådlös elvägsteknik kan öppna upp för nya affärsmodeller som i sin tur kan minimera effekterna från barriärerna. Dessa effektminskningar kan utvärderas baserat på en modell uppbyggd av två variabler: risk och inflytande. Studiens viktigaste bidrag till utvecklingen av elvägar är att den belyser vikten av att ta ett bredare angreppssätt på användarperspektivet och även inkludera indirekta användare och de krafter som verkar inom användarmarknaden i analys av övergång till elvägar.

Många barn i Sverige deltar i någon form av organiserad idrott och fysisk aktivitet på fritidenmen barn med autism har svårt att hitta sin plats i föreningsidrott och därmed få tillräckligtmed fysisk aktivitet som främjar deras hälsa. Detta arbete syftar på att undersöka vilkabarriärer som barn med autism möter för att delta i organiserad idrott och fysisk aktivitet påfritiden ur deras föräldrars perspektiv. För denna studie har ett kvalitativt förhållningssätt valt.Semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med fem föräldrar till barn med autism föratt samla in data om deras erfarenheter och tankar kring deltagande av deras barn iorganiserad idrott på fritiden. De valda intervjufrågorna har en koppling till tidigare forskningsom använts i denna studie. Deltagarnas svar på samtliga frågor har kategoriserats för attunderlätta jämförelse och analys av relevanta teman som kommit fram på intervjuerna isamband med studiens syfte. Resultaten från studien visar att flera olika faktorer påverkarbarnens upplevelser av deltagande i organiserad idrott och att dessa upplevelser läggergrunden för barnets relation till idrott och fysisk aktivitet. Resultaten tyder också på ett behovav kunskap och prioritering av inkluderande arbete i föreningarnas agenda. Några slutsatsersom kan dras i denna studie är att ökat kunskap genom utbildningsinsatser för personerinblandade i barnidrott på alla nivåer från tränaren på fältet till styrelserna om hurföreningarna kan bemöta och inkludera barn med autism i deras idrottsverksamheter samtanpassningar i idrotten som mindre grupper, mer personal eller flexibla träningsupplägg kanbidra till att barn med autism känner sig mer välkomna och motiverade att delta i idrott ochfysisk aktivitet på fritiden. Vidare lyfts en diskussion om föreningarnas ansvar i samband medsitt uppdrag om att tillgängliggöra idrotten för alla och om vilka andra aktörer bör bära ansvarför att uppfylla detta uppdrag.