Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv samt barriärer svenska klädföretag ser rörande sina sourcing beslut, med fokus på nearshoring och farshoring. Vidare undersöks även hur dessa motiv och barriärer skiljer sig åt beroende på vilket segment klädföretaget inriktar sig på. Västra Götaland har länge varit centrum för textilindustrin i Sverige men har på senare tid konkurrerat med utländska, billigare tillverkningsländer såsom Kina och Bangladesh. Idag har dock en trend uppdagats, då många klädföretag väljer att flytta sin produktion till länder närmare hemmamarknaden, vilket benämns som nearshoring. Uppsatsen har en kvalitativinriktning där en flerfaldig fallstudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra klädföretag baserade i Västra Götaland. Intervjuerna utformades i syfte att undersöka respektive företags motiv samt barriärer för att att arbeta med nearshoring. Det insamlade empiriska materialet analyserades därefter genom indelning av dessa motiv och barriärer i en tabell för att skapa en tydlig överblick. Tabellen analyserades vidare för att hitta mönster och dessa delades sedermera in i sex olika kategorier som lades till grund för analysen. Motiv och barriärer hos de studerade företagen var relativt likartade och överensstämmer med tidigare forskning inom området. De starkaste motiven för nearshoring visade sig vara tid tillmarknaden, hållbarhet och riskhantering medan de starkaste barriärerna var högre kostnader, kapacitet och relation med leverantörer. Motiv och barriärer tenderade även att skilja sig åt beroende på vilket segment inom marknaden ett företag är verksam inom. Sport- och fritidskläder visade sig vara mer fokuserade på kvalitét och pris medan modekedjor är merfokuserade på snabbhet till marknaden. / The purpose of this study is to investigate nearshoring motives and barriers in the Swedish clothing industry, and the differences between diverse segments on the market. Västra Götaland, a region in Sweden, has long been the centre for the textile industry in Sweden but has been struggling with competition of foreign, cheaper manufacturing countries like China or Bangladesh. Today, the manufacturing returning to closer areas of the market, labeled as nearshoring, which is shown to be a growing trend. The study has a qualitative research strategy approach where a multiple-case study with semi-structured interviews have been conducted with four clothing companies in Västra Götaland. The interviews were designed to investigate their respective motives and barriers for nearshoring. The collected data was analysed by dividing all of the motives and barriers into a table to get an overview. The table was then analyzed to find patterns. These patterns were later divided into six categories that was used as a foundation for the analysis. The barriers and motives of the different companies are quite similar and complies with the earlier research that has been conducted on the subject. The strongest motives for nearshoring is time to market, sustainability and risk management while the barriers was pointed out as higher costs, capacity and relationship with current partners and manufactures. The motives and barriers tend to shift depending on what segment on the market that the company is operating on. Sport and active wear tend to be more focused on quality and price while fashion companies tend to be more interested in speed to market. This thesis is written in Swedish.

Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.

För organisationer som siktar på att bli hållbara är det hävdat att en organisatorisk övergång snarare än en optimering av den nuvarande organisationen är nödvändig (Loorbach & Wijsman, 2013). Detta leder till att när en Cirkulär Ekonomi (CE) modell appliceras och materialflöden sluts innebär det förändringar som påverkar affärsmodeller, logistik, tillhandahålla erbjudanden, service, tillverkning och processer. Företag idag brottas med att applicera CE eftersom det idag saknas en generell bild av hur firmor borde inkludera hållbarhet i sina affärsmodeller, på grund av en brist på kunskap inom fältet (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). För att kunna röra sig mot en hållbar cirkulär affärsmodell så behöver organisationer övervinna interna barriärer för att genomföra förändringen och hitta transformeringsstrategier för att övervinna dem. Baserat på omfattande litteratur genomfördes elva explorativa djupintervjuer inom ett stort, moget, tillverknings business-to-business företag i Sverige. Företaget har ett intresse av CE men är fortfarande nya på området och har deras affärer baserade på en linjär ekonomi. Den här studien bidrar till att förstå de barriärer som stora mogna organisationer står inför när dom applicerar CE. Studien presenterar en intervju utredning som utforskar ett företags styrkor och svagheter kopplade till deras kapacitet att applicera CE, genom att identifiera barriärer i syfte att kunna använda som en grund för företag att bemöta utmaningarna med en transformation, att ge dom riktningar av var och ge dom riktningar om var och hur dom kan påbörja en transformering. Genom att identifiera barriärer mot en förändring så blir det möjligt att identifiera möjligheter att överkomma dem (Grant, 2010). Studien presenterar sedan områden barriärer befinner sig inom, som författaren anser viktigast, samt förslag på hur man kan bemöta dem. Den här studiens främsta bidrag till forskningen är en detaljerad och övergripande inblick i ett inflytelserikt företags inställning till Cirkulär Ekonomi, samt de barriärer de kan stå inför vid en eventuell övergång. / For organizations that aim to become sustainable, it is argued that an organizational transition is required rather than an optimization of the existing firm (Loorbach & Wijsman, 2013). Hence, applying a Circular Economy (CE) model and closing material loops implies changes that affects business models, logistics, offerings provided, services and manufacturing processes. Companies are currently struggling with applying CE since there is no general view today of how firms should include sustainability into their business models due to a lack of knowledge within the field (Bocken, Short, Rana, & Evans, 2013). In order to move into a sustainable circular business model, organizations needs to overcome internal barriers for performing the change and find transformation strategies for overcoming them. Based on extent literature eleven explorative in-depth interviews were conducted within one large, mature manufacturing business-to-business company in Sweden. The investigated company (hereinafter the Company) has an interest in CE but is still novel in the area and has its businesses based on a linear economy. This paper contributes to understanding the barriers that large mature organizations face when applying CE. The paper presents an interview investigation which explores a company’s strengths and weaknesses based on its capacity to apply CE. The aim is to provide a base for companies to tackle the challenges of transformation, to give them directions of where and how to start. By identifying the barriers of change it becomes possible to identify opportunities to overcome them (Grant, 2010). The study presents areas where barriers are located which the author considers most important, and provide suggestions for how to meet them. The foremost contribution of this study to science is a detailed and all-embracing insight into a powerful company’s attitude to CE, and barriers they might face in a potential transition.

The fashion industry is one of the most heavily polluting industries in the world. The industry has traditionally operated through the linear economy utilizing a take-make-waste supply chain. The appearance of the circular economy has provided the fashion industry with the opportunity to change its business models to more circular alternatives. However, focusing mainly on improving operations and forecasting models in ways for prevention, previous research has not considered the role of unsold goods (or deadstock) in a circular economy. This study contributes to the literature on the circular economy through insight into how deadstock can be reduced using circular strategies. Using an abductive approach, a case study was made on a fashion company that is investigating the possibilities to reduce deadstock using circular strategies. The study combines findings from previous research with a thematic analysis based on data collected from interviews with managers and experts working at the case company to answer the proposed research questions and fulfill its purpose. The findings of the study show that the drivers of and barriers to circular strategies at the case company seem to correspond with previous research. The drivers seem to mainly be softer powers that encourage change, such as organization and culture, while the barriers tend to be harder powers that hinder the change, such as heavy investments and the need for technological advancement. Moreover, the company lacks drivers being hard powers, such as technology and financial incentives. The authors, therefore, argue that the lack of drivers forcing change is one of the reasons why the industry has not changed more yet. Additionally, deadstock reducing initiatives seem to share many similarities in drivers and barriers with circular strategies, the main difference being an attitudinal difference towards them. This spurs a discussion of the duality of Doing Good and Doing Right in sustainability efforts where it is argued that to truly become sustainable, an organization must be able to do both. This study implies that deadstock reduction should be incorporated into the circular economy utilizing the circular strategies. More collaboration needs to happen between the individual circular strategies, for example through shared data systems, coordinated management for all circular strategies, and shared collecting and sorting systems. Furthermore, although soft powers encouraging change are in place, no significant transition towards circularity is to be expected in the fashion industry until hard powers, such as enabling technological innovations, are in place to force the change. / Modeindustrin är en av världens mest förorenande industrier. Industrin har traditionellt sett drivits av den linjära ekonomin och använt en ta-producera-släng värdekedja. Den cirkulära ekonomins uppkomst har gett modeindustrin möjligheten att ändra dess affärsmodeller till mer cirkulära alternativ. Dock, genom att fokusera mer på förbättringar av tekniker och prognosmodeller, så har tidigare forskning inte undersökt osålda varors (eller deadstock) roll i en cirkulär ekonomi. Den här studien bidrar till litteraturen inom cirkulär ekonomi genom att tillföra insikter om hur deadstock kan reduceras genom cirkulära strategier. Med en abduktivansats utfördes en fallstudie på ett företag som undersöker möjligheterna att reducera överlager genom cirkulära strategier. Studien kombinerar insikter från tidigare forskning med insikter från en tematisk analys gjort på data från intervjuer med chefer och experter på fallföretaget för att svara på de föreslagna forskningsfrågorna och uppfylla sitt syfte. Resultatet av studien visar att drivkrafterna och barriärerna för cirkulära strategier på fallföretaget överensstämmer med tidigare forskning. Drivkrafterna är huvudsakligen mjukare i karaktär och uppmuntrar till förändring, såsom organisation och kultur, medan barriärerna tenderar att vara av hårdare karaktär och stoppar förändring, så som stora investeringar och ett behov av teknologiskutveckling. Därtill saknar fallföretaget drivkrafter av hårdare karaktär, såsom teknologiska och finansiella incitament, med förmågan att kunna tvinga fram förändring. Författarna till denna studie argumenterar därför för att avsaknaden av tvingande drivkrafter är en av de starkaste anledningarna till att modeindustrin ännu inte förändrats med signifikant och blivit mer cirkulär. Vidare tycks deadstock-reducerande initiativ dela många likheter i drivkrafter och barriärer med de cirkulära strategierna medan den huvudsakliga skillnaden tycks ligga i attityden gentemot de olika strategierna. Detta sporrade en diskussion om dualiteten i att Göra Bra och att Göra Rätt i hållbarhetsarbeten där det, för att bli helt hållbar, argumenteras för att organisationer måste kunna göra både och. Implikationerna av studier är att deadstock reducering borde tas med i den cirkulära ekonomin genom cirkulära strategier. Fler samarbeten måste dessutom ske mellan de olika cirkulära strategierna genom, till exempel, delade datasystem, ett koordinerat styrorgan församtliga cirkulära strategier och delade insamling- och sorteringssystem. Slutligen konstateras det att trots att mjukare krafter som uppmuntrar till förändring redan är verksamma så förväntas ingen signifikant omställning mot cirkularitet inom industrin ske om inte hårdare krafter, som möjliggörande teknologiska innovationer, kommer på plats för att tvinga till förändring.

Att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna är en av mänsklighetens störstautmaningar. Forskare, förespråkare och andra aktörer har länge försökt kommunicera tillallmänheten om klimatförändringar, men det tycks vara svårare än väntat. En paradox haruppstått som innebär att ju mer fakta som presenteras, desto mindre oro. Ett tydligt exempelpå var och hur det kan komma till uttryck är i medier. Ytterligare en global utmaning är denpågående covid-19-pandemin. I ett tidigt skede observerade vi att medierapporteringen påolika sätt började koppla samman covid-19-pandemin med klimatförändringarna. Syftet meddenna studie är att undersöka hur klimatkommunikationen tar sig uttryck under covid-19-pandemin via debattartiklar. Metoden för undersökningen var en latent innehållsanalys ochresultatet analyserades med hjälp av Per Espen Stoknes modell om de fem psykologiskabarriärerna samt teori om strategier inom klimatkommunikation. Resultatet visar attklimatkommunikationen uttrycktes på olika sätt genom både barriärer och strategier, men attkommunikationen till överhängande del uttrycktes genom strategier. Studien kan ökaförståelsen för hur klimatförändringar kan kommuniceras för att skapa klimatengagemangoch kan därmed fungera som en språngbräda för fortsatt forskning. / Dealing with the consequences of climate change is one of humanity's greatest challenges.Researchers, advocates and other actors have long tried to communicate to the public aboutclimate change, but it seems to be more difficult than expected. A paradox has arisen whichmeans that the more facts that are presented, the less concern. A clear example of where andhow it can be expressed is in the media. Another global challenge is the ongoing covid-19pandemic. At an early stage, we began to observe how different types of media started to linkthe covid-19 pandemic to climate change. Based on the background of climatecommunication and this observation, the purpose of this study is to investigate how climatecommunication is expressed during the covid-19 pandemic via debate articles. A latentcontent analysis was performed and the results was analyzed with Per Espen Stoknes modelon the five psychological barriers and theory on strategies in climate communication. Theresults show that climate communication was expressed in different ways through bothbarriers and strategies, but mainly through strategies. The study can further increase theunderstanding of how climate change can be communicated to create climate commitmentand can thus serve as a springboard for further research.

The purpose of this study is to examine what internal barriers arise and how these have been managed during different stages of growth in Swedish high-growth firms. The study’s model of analysis is based on Barth’s (2004) framework of barriers and Greiner’s (1972) model of five phases of growth. Through nine semi-structured interviews with senior managers, the study examines internal tangible and intangible barriers experienced by Swedish high-growth firms. The study’s findings indicate that the companies, initially characterized by a lack of structure, need formal systems due to their rapid growth. The introduction of the systems creates new barriers, making competent leadership a crucial requirement. Barriers related to planning and strategy decrease in later phases of growth, indicating that these must be overcome for successful growth. Overall, the study suggests that internal barriers differ in the respective growth phases and thus emphasizes the importance of adaptive management. / Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka interna barriärer som uppstår och hur dessa har hanterats under olika tillväxtfaser i svenska high-growth firms. Studiens analysmodell bygger på Barths (2004) framework of barriers och Greiners (1972) model of five phases of growth. Genom nio semistrukturerade intervjuer med högt uppsatta chefer undersöker studien interna tangibla och intangibla barriärer som svenska tillväxtbolag har upplevt. Studiens resultat visar att företagen, som från början kännetecknades av brist på struktur, behöver formella system på grund av sin snabba tillväxt. Införandet av systemen skapar nya barriärer, vilka gör kompetent ledarskap till ett avgörande krav. Barriärer relaterade till planering och strategi minskar i senare tillväxtfaser, vilket indikerar att dessa måste hanteras för fortsatt tillväxt. Sammantaget tyder studien på att interna barriärer skiljer sig åt i respektive tillväxtfas och betonar därmed vikten av följsam styrning.

As the building and construction industry contributes considerably to global warming there isa need to increase sustainable building, especially in developing countries where the conceptis often overlooked. Even though there is a need to implement more sustainable alternatives,research shows that it comes with many challenges. The aim for this study is therefore toanalyze the barriers and motivational drivers when implementing sustainable building inGhana. Chan et al. (2018) have previously conducted a categorization of the barriers forsustainable building through a quantitative study. This categorization was used as a guidingtool in this qualitative study, which was done through a Minor Field Study (MFS). Hence,eleven interviews with green champions were held on-site in Ghana. Further, to understand themotivation of the interviewees better, self-determination theory (SDT) was used to analyze thedata. The theory divides motivation into two different levels, extrinsic and intrinsic. The formeris a more controlled form of motivation, while the latter is more autonomous. The findingsshow that the most critical barriers were lack of professional knowledge and expertise, lack ofawareness of sustainable building and its benefits, together with higher costs. Despite thesebarriers, the green champions are still highly motivated. While intrinsic motivation is dominantamongst the green champions interviewed for this study, there is still a level of extrinsicmotivation at play. When comparing the barriers to the motivational factors one suggestion isfor the private and public sector to invest in demonstration projects. This would fulfill the greenchampions’ motivation to create their own identity for African architecture combined with anincreased awareness for sustainable building. This paper contributes with a unique andcomprehensive look at sustainable building in Ghana. Additionally, the study's theoreticalframework is not often used in the field of construction management, making this a valuablecontribution as the paper can be beneficial to leaders or managers in the construction industry. / Bygg- och anläggningsindustrin bidrar avsevärt till den globala uppvärmningen vilket harskapat ett behov av att öka hållbart byggande, särskilt i låg- eller medelinkomstländer därkonceptet ofta förbises. Även om det finns ett behov av att implementera mer hållbara alternativvisar forskning att det kommer med många utmaningar. Syftet med denna studie är därför attanalysera barriärerna och drivkrafterna vid implementering av hållbart byggande i Ghana.Chan et al. (2018) har tidigare kategoriserat barriärerna för hållbart byggande genom enkvantitativ studie. Kategorisering har använts som ett vägledande ramverk i denna kvalitativastudie, som gjordes genom en fältstudie. Elva intervjuer genomfördes med aktörer definieradesom “green champions” på plats i Ghana. För att bättre förstå motivationen hos de intervjuade,applicerades självbestämmandeteorin (SBT) vid analysering av data. Teorin delar in motivationi två olika nivåer, extern och intern. Extern motivation är en mer kontrollerad form avmotivation, medan intern är mer autonom. Resultatet visar att de mest kritiska barriärerna ärbrist på professionell kunskap och expertis, bristande medvetenhet om hållbart byggande ochdess fördelar, samt högre kostnader. Trots dessa hinder är de intervjuade aktörerna motiverade.Även om intern motivation är dominerande bland de intervjuade, finns en nivå av externmotivation. Efter jämförelse mellan barriärerna och motivationsfaktorerna är ett förslag att denprivata och offentliga sektorn investerar i demonstrationsprojekt. Detta skulle uppfyllaaktörernas motivation att skapa sin egen identitet för afrikansk arkitektur kombinerat med enökad medvetenhet om hållbart byggande. Den här studien bidrar med ett unikt och heltäckandeperspektiv på hållbart byggande i Ghana. Dessutom är det unikt att använda studiens teoretiskaramverk inom området byggprojektledning, vilket gör detta till ett värdefullt bidrag eftersomuppsatsen kan vara till nytta för ledare eller chefer inom byggbranschen.

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen. / The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Since the financial crisis infrastructure has become an increasingly attractive asset class for investors, especially among financial institutions, who recognize the value of diversification opportunities within infrastructure. In parallel with the emergence of infrastructure as an investable asset class, the global financial turbulence has generated even greater incentives for investors to diversify their portfolios with infrastructure, as the asset class exhibits characteristics to navigate in a more challenging economic environment. A growing trend are real estate companies entering the infrastructure market for the first time, strategically seeking to balance their real estate portfolio with other real assets and capitalize on global trends such as the energy transition and digital progress. This approach allows real estate companies to achieve portfolio diversification while potentially generating greater financial returns, depending on the investment strategy and type of infrastructure asset. The global privatization of infrastructure has also been reflected in the Nordic market, with the public sector showing more reliance on private capital inflows for initiatives such as infrastructure renovation and transition toward sustainable energy. As the market has grown, the concept of infrastructure has also transitioned from a traditional notion of including railways, roads and bridges, subsidized by the public sector, to incorporate several different sectors backed by private financiers. Consequently, the study seeks to establish an appropriate definition of infrastructure from a Nordic perspective, serving as a foundation to identify opportunities and barriers for Nordic real estate actors seeking to diversify their portfolios into the infrastructure sector. As part of the study, the strategies of Nordic institutional infrastructure investors are analyzed, as well as prevailing trends and prospects for the Nordic infrastructure market. In order to obtain the results, a qualitative semi-structured interview study was conducted, involving eight actors with different backgrounds, active in the Nordic infrastructure market. The results showed that Nordic actors have divided opinions of what should be included in the definition of infrastructure. The conclusion is that the definition of infrastructure is dynamic, with capital-intensive infrastructure investors characterizing different asset classes depending on where the capital is allocated. In addition, there is currently an incentive for a real estate actor to involve infrastructure in the portfolio to strengthen the company's sustainability profile through green renewable energy and to benefit from real estate expertise in grey areas consisting of infrastructure assets with property-like attributes. Through the act of diversifying a portfolio, real estate actors have the potential to benefit from tomorrow's infrastructure market, which will consist of more private actors, and provide enhanced risk diversification as new technology is constantly being integrated in the Nordic region. One avenue for future research would involve examining quantitative transaction data to gain a comprehensive understanding into the dynamics and patterns associate with different investment approaches and risk appetites. / Sedan finanskrisen 2008 har infrastruktur blivit en alltmer intressant tillgång för investerare och främst tunga institutioner som ser värdet med de ekonomiska diversifieringsmöjligheterna infrastruktur kan erbjuda. Parallellt med att infrastruktur växer fram som ett attraktivt tillgångsslag, har den ekonomiska turbulensen runtom i världen skapat ännu större incitament för investerare att söka sig till infrastruktur, då klassen visar på karaktärsdrag som kan hantera ett oroligare ekonomiskt klimat. Här ser man bland annat fastighetsbolag som för första gången tar klivet in i infrastrukturmarknaden i syfte att balansera sin fastighetsportfölj med andra reala tillgångar och dra nytta av globala trender inom tillexempel energiomställningen samt det digitala framsteget. Strategin tillåter fastighetsbolag att både diversifiera sina portföljer och kan potentiellt leda till större ekonomiska vinningar beroende på investeringsstrategi och typ av infrastruktur. Den globala privatiseringen av infrastruktur har även återspeglats i den nordiska marknaden, då det offentliga i större grad blivit beroende av privata inströmningar av kapital när infrastrukturen ska renoveras och samhället genomgå en energiomställning. I takt med att infrastrukturmarknaden har utvecklats, har även begreppet gått från en traditionell uppfattning av att innehålla järnvägar, vägar och broar, subventionerat av det offentliga, till att omfatta flera sektorer påbackade av privata finansiärer. Studien syftar således till att identifiera en lämplig definition av infrastruktur från ett nordiskt perspektiv för att kunna kartlägga möjligheter och barriärer för nordiska fastighetsaktörer att diversifiera sina portföljer mot infrastruktur. Som en del av studien undersöks därmed nordiska institutionella infrastrukturinvesterares strategier samt trender och framtidsutsikter för den nordiska infrastrukturmarknaden. För att nå fram till resultatet har en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie genomförts omfattandes av åtta aktörer med olika bakgrunder involverade inom infrastruktursegmentet i Norden, varpå den empiriska studien jämförts med en litteraturgenomgång av ämnet. Resultatet visar bland annat på att nordiska aktörer har delade uppfattningar om vad som ska ingå i definitionen av infrastruktur. Slutsatsen är att definitionen av infrastruktur är dynamisk där kapitalintensiva infrastrukturinvesterare sätter prägel på olika tillgångsslag beroende på var kapitalet allokeras. Därutöver finns det idag incitament för en fastighetsaktör att involvera infrastruktur i sin portfölj för att bland annat stärka bolagets hållbarhetsprofil genom grön energi samt kunna dra nytta av fastighetsexpertisen inom gråzoner som utgörs av infrastrukturtillgångar med fastighetsliknande attribut. Genom att diversifiera sig kan en fastighetsaktör dra nytta av morgondagens infrastrukturmarknad som kommer utgöras av flera privata aktörer och erbjuda en större riskspridning när ny teknologi ständigt tillkommer Norden. En möjlighet för framtida forskning är att undersöka och analysera kvantitativa transaktionsunderlag för att skapa en djupare förståelse i dynamiken förknippad med investeringsstrategier och riskbenägenhet.

The notion that the world's food system is in crisis is becoming more common. Such arguments point to a slew of problems, ranging from malnutrition, poverty, and obesity to industrial farming, overuse of chemical fertilizers and pesticides, low food security, environmental destruction, biodiversity depletion, animal health, as well as corporate domination and a lack of resilience. The rates of soil erosion vastly transcend that of soil formation, implying that a third of the soils have a lifetime of fewer than 200 years. The current interest in Regenerative agriculture has taken root in this sense, where any part of farming, distribution, food processing, and consumption is being debated. The concept of “regenerative agriculture" has been an accepted practice for a long time, but there has been a renewed interest in it in recent years. This study thus aims to identify the frictions and tractions for regenerative agriculture in Sweden, from a producer perspective, to investigate the future of sustainable agriculture in the country. This study is based on two sources of data: the first and principal are semi-structured interviews with Swedish regenerative producers; the second is a survey conducted by Swedish regenerative producers. The results showed an evident dissatisfaction with the Swedish agricultural system regarding subsidies and regulations as well as a strong personal ideological motivation for regenerative practices amongst the participants. The results argue that a restructure of the Swedish agricultural system is crucial if innovative and sustainable alternatives, such as Regenerative agriculture, are to thrive and the national sustainability- and food security goals are to be achieved.