Tveklöst står byggbranschen inför stora utmaningar vad gäller att möta mål i det globala hållbarhetsarbetet. Beställaren har en central roll i att främja arbetet mot hållbar utveckling i branschen och har därför stor möjlighet till påverkan.Samtidigt visar forskningen att få studier har gjorts ur ett beställarperspektiv.Syftet med denna studie är att undersöka hur privata beställare i Sverige arbetar med hållbar utveckling och belysa incitament, hinder samt möjliga förbättringar. Genom att använda en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att privata beställarorganisationer själva ser sig som den viktigaste aktören för att driva hållbar utveckling, samt att deras syn på hållbar utveckling främst grundar sig i ekologisk hållbarhet såsom klimatpåverkan. Vidare tar denna studie fram ett antal incitament samt barriärer som hindrar/driver hållbar utveckling utifrån beställarens perspektiv samt en rad rekommenderade åtgärder för att driva hållbarhetsarbetet framåt inom organisationen och i branschen. Bland dessa åtgärder föreslås tre samarbetsområden för privata beställarorganisationer då det anses finnas stor potential att förbättra branschen till att arbeta mer hållbart om organisationerna skulle arbeta mer unisont. Även vikten av att förankra arbetet mot hållbar utveckling inom organisationen anser denna studie vara en nyckelfaktor för en lyckad implementering av exempelvis strategier, arbetssätt eller verktyg för att främja hållbar utveckling. / There is no doubt that the construction industry faces major challenges concerning the contribution to sustainability at a global level. The client has a keyrole in promoting the work towards sustainable development in the industry and therefore has a major opportunity for influence. However, there is a lack of research from the client perspective. The purpose of this paper is to investigate how private clients in Stockholm is addressing sustainable development and to highlight incentives, barriers and possible improvements. By using a qualitative method this paper concludes that private clients view themselves as the key actor to promote sustainable development in the construction industry and that their view of sustainable development mainly contains environmental sustainability aspects e.g. climate change. Furthermore, this study presents a number of incentives and barriers that hinder/drives sustainable development from the perspective of the client and a number of recommended actions to drive the sustainability work within the organizationand in the industry. Among these actions there are three proposed areas of collaboration among private client organizations since this study argues that there exists great potential to improve the industry to work more sustainable if the organizations work more unison. Also, the importance of establishing work towards sustainability within the organization is something this study consider tobe a key-factor for a successful implementation of e.g. strategies, practices ortools for promoting sustainable development.

Enforcing EoL recovery strategies is critical to shifting the paradigm from a linear to a circular economy that enables future growth. This study identifies relevant evaluation indicators for End of-life recovery strategies in the Outdoor Power Equipment industry, as well as the drivers and barriers to implementation of End-of-life recovery strategies. Furthermore, it contributes to the United Nations Sustainable Development Goals 8 and 12 and serves as a starting point for increasing product circularity in the Outdoor Power Equipment industry through End-of-life recovery strategies. For this purpose, a structured literature review and an exploratory case study was conducted in collaboration with the market leader, Husqvarna Group. The results showed the relevant evaluation indicators selected by the case company, addressing the three sustainability dimensions. From an organizational perspective, this study emphasizes the role of different factors acting as drivers and barriers to EoL recovery strategy implementation for industry to drive a successful implementation. / Att genomdriva cirkulära produktstrategier är avgörande för omställningen till cirkulär ekonomi, vilket möjliggör framtida ekonomisk tillväxt. Den här studien identifierar relevanta utvärderingsindikatorer för cirkulära produktstrategier inom tillverkningsindustrin, samt drivkrafter och barriärer för genomförande av dessa. Studien bidrar till Förenade Nationerna Globala Mål för Hållbar Utveckling 8 och 12 och fungerar som en utgångspunkt för att öka livslängden för produkter och komponenter inom industrin. För detta genomfördes en explorativ fallstudie genom en strukturerad litteraturgenomgång, workshops och intervjuer i samarbete med marknadsledaren Husqvarna Group. Resultaten visade att relevanta utvärderings indikatorer är klimatpåverkan, kundnöjdhet och intäktspotential, som tar upp de tre hållbarhetsdimensionerna. Från ett organisatoriskt perspektiv betonar denna studie barriärer mellan affärsutveckling och organisation, vilket hotar framgångsrik implementering. För att driva en framgångsrik implementering, är anpassat resultatmål, utbildning och ökad teknisk kapacitet sätt att övervinna den nuvarande verkligheten.

Denna uppsats har som avsikt att undersöka och analysera vad social hållbarhet är och hur den uppfattasutifrån planerarperspektivet. Den studerar fallet av två stora utvecklingsprojekt, Sjöstaden och VästraSjöstaden i Trelleborg och dess förutsättningar samt problematik kring tillämpningen av social hållbarhetutifrån planerarnas perspektiv i Trelleborg. Uppsatsen problematiserar begreppet social hållbarhet genomatt använda sig av fenomenet fysiska barriärer som används för att undersöka hur dessa två förhåller sigtill varandra. Teorin går in djupare på svårigheter med definitionen av social hållbarhet genom att utforskaflera perspektiv och tillämpningsmetoder av termen samt koppling till fysisk planering och planerarensroll. Studien visar på att planerare i Trelleborg ser på social hållbarhet som ett komplext begrepp och attden består av flera byggstenar. Det kopplar de även till fysiska barriärer som utgörs av hamntrafiken somtränger sig in i staden genom en trafikled. Planerare hävdar bland annat att staden behöver fler kopplingarför att fysiskt integrera ihop den befintliga staden med de nya stadsdelarna för att minska de fysiska,sociala och psykologiska barriäreffekter som E6:an och Strandgatan (väg 9) orsakar. Detta övergår tillfrågan om ringvägen och därmed flytten av E6:an, hamninfarten och hela hamntrafiken som kommermöjliggöra omgestaltningen av befintliga gatan till en stadsgata och därmed skapa bättre kopplingarmellan stadsdelar. En av slutsatserna som presenteras i uppsatsen är att planerarperspektivet i Trelleborgtydliggör vikten av den sociala dimensionen samtidigt som att de utgår från givna förutsättningar ochmöjligheter för att implementera åtgärder som kan eliminera fysiska barriärer och koppla ihop staden påett bättre sätt.

The circular economy, in which products, materials and resources circle back into the system rather than ending up as waste, offers the possibility to decouple economic growth from environmental degradation. For the sector of information and communication technologies (ICT), where the products contain a wide range of critical raw materials and have a large environmental impact during their manufacturing phase, a shift from today’s linear consumption is especially important. While such a transition requires action from actors on all system levels, the users have a unique position to drive the transition through a change in their behaviour. The aim of this thesis is to build knowledge about how user organisations can enable a transition to a circular ICT sector. A case study was performed at a large ICT reseller in Sweden where the current use of internal laptops and smartphones was investigated and analysed. The data collection resulted in the identification of 15 barriers that we claim hinder the case company from becoming a circular user of ICT products. A categorisation of the barriers further showed that the majority of them are found on an organisational level. We argue that among them, the most impactful barrier is an ambiguous responsibility for the post-use collection of products within the organisation. The thesis is concluded with the notion that organisations do indeed have large possibilities to drive a shift in the ICT sector but have a number of barriers to overcome first. Fortunately, the majority of the barriers are internal and can be directly addressed by managerial actions. / Inom en cirkulär ekonomi där produkter, material och naturresurser cirkulerar i ett slutet system istället för att förkastas som avfall, finns det i teorin en möjlighet att frånkoppla ekonomisk tillväxt från miljöförstöring. Inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (ICT), där produkterna innehåller en stor variation av råmaterial och har sin största miljöpåverkan under tillverkningsfasen, är ett skifte från den nuvarande linjära konsumtionen av yttersta vikt. Även om en sådan övergång kräver att aktörer på samtliga systemnivåer agerar tillsammans, så har användarna en unik position att driva marknaden mot en förändring genom att ändra sitt beteende. Denna rapport har som syfte att utöka kunskapen kring hur användarorganisationer kan möjliggöra en övergång till en cirkulär ICT-sektor. I en casestudie undersöktes och analyserades den interna hanteringen av laptops och smartphones hos en stor leverantör av ICT-tjänster och -produkter i Sverige. Utifrån datainsamlingen kunde 15 barriärer identifieras som vi menar på utgör ett hinder för organisationens möjligheter till att ha ett cirkulärt användande av sina laptops och smartphones. Efter en kategorisering av barriärerna framgick det att majoriteten av dem låg på en organisatorisk nivå. Enligt oss är den största av dessa en tvetydighet i vem som bär ansvaret för återtaget av produkter efter användning. Avslutningsvis dras slutsatsen att även om vi kan bekräfta användarnas stora potential att driva en förändring i ICT-sektorn så finns det i nuläget barriärer. Lyckligtvis är dessa barriärer mestadels interna och kan adresseras genom styrande medel från ledningsnivå.

Bakgrund: Språkbarriärer i hälso- och sjukvården har blivit alltmer förekommande då invandringen och migrationen ökat. Vikten av Kommunikation, jämlik vård, patientsäkerhet och patienters erfaranheter framförs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell. 10 vetenskapliga artiklar som analyserades varav 9 var kvalitativa och en kvantitativ artikel. Artiklar hämtades från databaserna PUBMED, CINAHL Complete och Medline med följande sökord: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience och language barriers. Resultat: Resultatet visade att vårdkvaliteten påverkades negativt av språkbarriärer, resultatet påvisade även risk för patientsäkerheten. Sjuksköterskor tillämpade olika sätt för att besegra språkhindren. Litteraturstudiens resultat presenteras utifrån dessa huvudkategorier: språkbarriärer leder till osäkerhet, frustration och oro, att kommunicera genom tolk, att tala samma språk och alternativa kommunikationsmedel. Sammanfattning: I denna litteraturöversikt har sjuksköterskors erfarenheter av språkbarriärer i vården belysts samt hur det påverkar omvårdnaden. För att uppnå jämlikhet och kunna ge personcentrerad vård till patienter så bör sjuksköterskan ha en kulturell kompetens samt förstå innebörden av kulturell omvårdnad. Det är viktigt att kunna utbilda framtida sjuksköterskor och etablerade sjuksköterskor om språkbarriärer samt om mångkulturell omvårdnad. / Background: Language barriers in health care have become increasingly common as immigration and migration have increased. The importance of communication, equal care, patient safety and patient’s experiences of language barriers are presented. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on nurse’s experiences of language barriers in care. Method: A general literature review was conducted according to Fribergs (2017) analysis model. 10 scientific articles were analyzed of which 9 were qualitative and one quantitative article. Articles were retrieved from the databases PUBMED, CINAHL Complete and Medline with the following keywords: nurse perception, nurse-patient-relations, nurse experience and language barriers. Results: The results showed that the quality of care was negatively affected by language barriers and risked patient safety. Nurses applied different ways to overcome language barriers. The results of the literature study are presented based on these main categories: Language barriers lead to uncertainty, frustration and anxiety, to communicate through an interpreter, to speak the same language and alternative means of communication. Summary: In this literature review, nurses' experiences of language barriers in care have been highlighted, as well as how it affects nursing. In order to achieve equality and be able to provide person-centered care to these patients, the nurse should have a cultural competence and be able to understand the meaning of cultural nursing. It is important to be able to train future nurses and established nurses about language barriers and about multicultural nursing.

I Sverige ökar antalet kvinnor som är intresserade av ett jobb inom IT-branschen medan andelen kvinnor som arbetar i branschen minskar. Denna studie utforskar detta fenomen ur ett företagsekonomiskt och ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Genom intervjuer med tio kvinnor med erfarenheter från den svenska IT-branschen syftar denna studie till att förstå de huvudsakliga barriärerna som kvinnor upplever i branschen. Vi finner tre huvudsakliga barriärer: (i) Maskulin organisationskultur där vi upptäcker att kvinnor anpassar sig till de maskulina kulturerna, (ii) Sociala förväntningar på feminina och maskulina stereotyper där vi kan se att kvinnor förväntas ta ett mer socialt ansvar på arbetsplatsen och (iii) Ifrågasättande av kompetens där vi finner att kvinnors kompetenser ifrågasätts både av andra parter och av sig själva. Till skillnad från studier om samma fenomen i andra länder identifieras inte konflikter mellan privat- och arbetsliv som en framträdande barriär. / In Sweden the number of women who are interested in a job in the IT industry is increasing, however the existing portion of women working in the industry is decreasing. This study explores this phenomenon from the business studies perspective, and the media and communication studies perspective. Through interviews with ten women, with experiences from the Swedish IT industry, this study aims to reach an understanding of the main barriers that women experience in the industry. We find three main barriers: (i) Masculine organizational culture where we detect that women are adjusting to the masculine cultures, (ii) Social expectations of feminine and masculine stereotypes where we discover that women are expected to take on more social responsibility at the workplace and (iii) Questioning of competence where we find that women’s competences are being questioned both by other parties and by themselves. Unlike studies of the same phenomenon in other countries, conflicts between personal life and work life is not identified as a distinctive barrier.

Circular economy (CE) is seen as a strategy to achieve sustainable development, requiring commitment and support from multiple actors on all system levels; from companies and products to governments and nations. Circular business models (CBMs) are regarded as an important leverage to implement circularity at an organizational level, and business support is considered an important enabler of these. Communication between practitioners and policy-makers, as well as understanding the barriers of CE in the local context, can facilitate the development of efficient business support. This thesis has from a company perspective explored barriers to circular business model innovation (CBMI) and the impact of firm-specific business support activities on this innovation process. This was done through a multiple-case study of ten Swedish SMEs who had received direct business support for circularity, and thus had initiated a circular project. The study has identified seventeen different barriers across five categories, spanning over the entire innovation process from idea to full implementation. Overall, economic viability appears to be an important factor which relates to and depends on several other barriers, and the novelty of CE contributes to the occurrence of many identified challenges. While some barriers are more common across all ten cases, often challenges related to market demand, financing and knowledge, others are more specific for each case and circular strategy. Furthermore, this study has found that coaching, training, and funding are firm-specific activities that can help SMEs overcome mainly internal barriers in the early stages of the CBMI process, addressing several of the most common barriers identified in this study. This research has also included a company perspective on the costs and benefits of the activities, and pointed at important factors to consider in the development of future business support. / Cirkulär ekonomi ses som en strategi för att uppnå hållbar utveckling, och kräver engagemang och stöd från flertalet aktörer på samtliga systemnivåer; från företag och produkter till regeringar och nationer. Cirkulära affärsmodeller betraktas som en viktig hävstång för att implementera cirkularitet på en organisatorisk nivå, och företagsstöd anses vara en viktig möjliggörare av dessa. Kommunikation mellan utövare och beslutsfattare, samt förståelse för barriärer till cirkulär ekonomi i det lokala sammanhanget, kan underlätta utvecklandet av effektiva företagsstöd. Denna uppsats har ur ett företagsperspektiv utforskat barriärer till cirkulär affärsmodellsinnovation och den inverkan som företagsstöd har på denna innovationsprocess. Detta utfördes genom en fallstudie av tio svenska små och medelstora företag som mottagit stöd för cirkularitet, och som således initierat ett cirkulärt projekt. Studien har identifierat sjutton barriärer inom fem kategorier, vilka sträcker sig över hela innovationsprocessen från idé till full implementation. Generellt framträder ekonomisk livskraft som en viktig faktor, relaterad till samt beroende av flertalet andra barriärer, och nymodigheten i cirkulär ekonomi bidrar till förekommande av flera identifierade barriärer. Medan vissa barriärer är mer vanligt förekommande bland de tio fallen, ofta utmaningar relaterade till marknadens efterfrågan, finansiering och kunskap, är andra mer specifika för varje fall och cirkulär strategi. Vidare finner denna studie att rådgivning, träning och finansiering är företagsspecifika aktiviteter som kan hjälpa små och medelstora företag att överkomma huvudsakligen interna barriärer i de tidiga faserna av cirkulär affärsmodellsinnovation, och som bemöter flertalet av de vanligaste barriärerna som har identifierats i denna studie. Denna studie har även inkluderat ett företagsperspektiv på aktiviteternas nytta och kostnader, samt belyst viktiga faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av framtida företagsstöd.

Today, the fashion industry is responsible for 4 per cent of the global greenhouse gas emissions in the atmosphere and 20-35 per cent of the microplastics in the ocean. It is thereby a highly debated industry when it comes to environmental sustainability. Different actors in the sector are stressing how reducing the ecological impact of the business is a matter of staying competitive forward. Many actors in the industry are trying to change towards reducing its effects on the environment. Still, complex global supply chains and business models such as ‘fast fashion’, i.e. fashion produced under short cycles, make it difficult. For an industry that wants to reduce its impacts on the environment, including a worldwide complex supply chain, and customer demand for ecommerce is increasing every day, adopting sustainable decision packaging suctions is essential. Our research shows that the investigated companies have prioritised sustainability aspects for their garments; however, sustainability focus on packaging can sometimes fall behind, and external guidance is sometimes needed. This research will investigate how an incumbent packaging firm can influence its customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding packaging. It will be done by a digital platform that performs lifecycle assessments (LCA) in the early stage of the development process. Our research will investigate how this platform can create maximum value for its customers in the fashion industry. Hence, this research includes interviews with and reviews of actors in the industry to explore what drives and institutional logics (parameters) affect how different actors in the fashion industry are approaching sustainability today. Findings show that there exist drivers and institutional logics in these company cases. The most extensive drivers are standards and regulations, consumer awareness, competitive advantage and top management. The study further suggests that larger actors seem to be more affected by external factors such as standards and regulations and public pressure. Smaller actors seem to be more affected by internal drivers, such as top management and originality. This research proposes that some influential institutional logics affect how companies are approaching sustainability. The results reveal that companies with prices in the mid-market segment, headquarter location in Europe, product type sportswear, and high revenue are working more than other actors in the industry when it comes to sustainability today. During this research, it was possible to see that some barriers exist to become more sustainable. These include uncertainty and lack of knowledge, lack of transparency, increased costs, complex supply chain, packaging being less prioritised in working with sustainability, the functionality of sustainable packaging being rarely something that could be compromised. After the data collection, conclusions regarding the platform’s ability to influence customers in the fashion industry to make more sustainable decisions regarding their packaging solutions could be made. These include that the platform should be transparent, the magnitude of data, and well incorporated in the upcoming sales- and design process. However, it is shown that using LCA in a platform like this is helpful as a guiding tool and as a first initial conversation when developing a product. Further earlier scholars agree that sustainability aspects should be included in such an early stage as possible in the development process to ensure the most sustainable product during its lifetime possible. Furthermore, those companies without any person responsible for sustainable packaging or key performance indicators (KPIs) focusing on this specific area might be more interested in such a platform. This study will contribute to research by serving as a foundation for other actors looking into the possibilities of implementing a platform to guide and influence their customers to make more sustainable decisions, indicating what functional applications should be included and whatcustomers to target in such platform. Further research should investigate this topic on a broader scale, looking into a more extensive and more diverse sample and a possible application of this study in other industries. / Modeindustrin står idag för 4 procent av de globala utsläppen av växthusgaser i atmosfären och 20–35 procent av mikroplaster i haven. Det är därför en högt debatterad bransch när det kommer till just hållbarhet. Flera aktörer i sektorn, trycker på att företag i branschen måste förändras för att kunna vara konkurrenskraftig framåt. Därför arbetar många företag just nu med att reducera sitt klimatavtryck. Trots det, har branschen ofta en global och komplex leverantörskedja med affärsmodeller som inkluderar vad som på engelska benämns ’fast fashion’, mode som produceras under korta cykler, vilket gör det svårt för företag inom branschen att verkligen bli hållbara. Modeindustrin har många gånger viljan och intentionerna att minska sin klimat påverkan, men tillsammans med en komplex leverantörskedja och ökad efterfrågan på e-handel, är det extra viktigt att kunna ta hållbara beslut när det gäller förpackningar. Denna studie visar att de undersökta företagen i modeindustrin har prioriterat arbetet med hållbarhet främst i delar som tillhör produktionen av kläder. Emellertid kan hållbarhetsfokuset gällande förpackningar falla i skymundan, då kan en extern konsultering vara till hjälp. I denna studie kommer vi att undersöka hur ett etablerat företag inom pappersförpackningsindustrin kan uppmuntra och influera sina kunder inom modeindustrin att ta mer hållbara beslut gällande förpackningar. Det kommer att göras möjligt genom en digital plattform som erbjuder livscykelanalys (LCA) i en tidig del av produktutvecklingsprocessen. Vår studie kommer vidare att undersöka hur denna plattform kan skapa maximalt värde för dess användare. Därför innehåller denna studie intervjuer med, och undersökning av, företag i modeindustrin för att kunna förstå vad som driver dem till att vara mer hållbara samt vilka institutionella parametrar som påverkar hur hållbara olika företag i branschen är. Resultatet visar att det finns drivkrafter och institutionella parametrar när det kommer tillhållbarhet hos dessa företag. De funna drivkrafterna är standarder och regelverk, konsumentmedvetenhet, konkurrenskraft, offentliga påtryckningar, företagsledning, originalitet och övriga externa intressenter, så som aktieägare och kundinflytande. Studien antyder vidare att större aktörer verkar vara mer påverkade av externa faktorer som standarder och regelverk och offentliga påtryckningar. Medan mindre aktörer verkar vara mer påverkade av interna drivkrafter, såsom företagsledning och originalitet. Denna forskning föreslår att det finns vissa inflytelserika parametrar som påverkar hur företag arbetar med hållbarhet. Resultatet visar att företag med priser i mellansegmentet, med huvudkontor i Europa, med sportkläder och med hög omsättning arbetar mer med hållbarhet än andra aktörer i branschen. Det visade sig även under denna studie att det finns vissa hinder för företag att vara mer hållbara. Dessa inkluderar osäkerhet och brist på kunskap, brist på transparens, ökade kostnader, komplex leverantörskedja, att förpackningar är mindre prioriterat i hållbarhetsarbetet samt att funktionalitet av förpackningar sällan är något som kan tummas på. Efter datainsamlingen kunde slutsatser om plattformens förmåga att influera kunder inom modebranschen att fatta mer hållbara beslut om deras förpackningslösningar göras. Dessa inkluderar att plattformen ska vara transparent, inneha stor mängd data av produktbibliotektet och vara väl införlivad i den kommande försäljnings- och designprocessen. Det visades dock att användning av LCA i en sådan plattform är främst till hjälp som ett vägledande verktyg och vid ett första inledande samtal vid produktutvecklingen. Vidare, är tidigare forskning överens om att hållbarhetsaspekter bör ingå i ett så tidigt skede som möjligt i utvecklingsprocessen för att säkerställa en så hållbar produkt som möjligt under hela dess livstid. Dessutom kan de företag som saknar en profession som är ansvarig för hållbara förpackningar eller saknar nyckeltal (KPI) som fokuserar på detta specifika område vara mer intresserade av en sådan plattform. Denna studie bidrar till forskningen genom att fungera som en god grund för andra organisationer som ser på möjligheterna med att implementera en plattform för att vägleda och uppmuntra sina kunder att fatta mer hållbara beslut, vilket visar vilka funktionella applikationer som ska inkluderas och vilka kunder att rikta in sig på en sådan plattform. Ytterligare forskning bör undersöka detta ämne i bredare skala, undersöka ett mer omfattande och mer varierande urval och en eventuell applicering av studien inom andra branscher.

Purpose: The primary purpose of this thesis is investigating barriers and mitigation strategies faced by manufacturing firms in when transitioning from a linear value chain. Thus,to bridging the gap on how manufacturing firms successfully can implement Circular Value Chains.   Method: This research employs a detailed case study approach, focusing on a Swedish manufacturing firm. Data were collected over a 20-week periodthrough through 16 interviews in three phases: exploratory-, semi-structured-, and validatory. The study utilized abductive and qualitative and methods to identify and analyse the barriers and strategies for implementing CBM and CVC. The results from the interviews were analyzed through a thematic analysis.  Findings: The findings reveal several critical barriers to CVC implementation, including technological constraints, financial limitations, and cultural resistance within firms. Strategies for overcoming these barriers include enhancing interdisciplinary collaboration, leveraging organizational vision, and adopting value reclamation and retention strategies such as product life extension, maintenance, and refurbishing. Theoretical contribution: This thesis contributes to the literature in three essential ways. First, it identifies and analyses specific barriers faced by manufacturing firms in implementing CVC, addressing a gap in existing research. Second, it provides a comprehensive analysis of value reclamation and retention strategies within CVC from the perspective of these firms. Third, it extends the theoretical understanding of the role of collaboration and partnerships in the successful implementation of CVC. Managerial implications: The transition to CVC is crucial for manufacturing firms to stay competitive. This study offers insights for managers, emphasizing strategies like value reclamation, interdisciplinary collaboration, and innovative business models. Effective reverse logistics, CE training, and governmental support are also vital. By adopting these strategies, firms can navigate towards sustainable practices, ensuring long-term viability in the evolving market. The challenges and strategies that pertain to this study are presented in a framework for guidance.  Limitations and future research: The study's limitations include its focus on a single case study within the Swedish manufacturing industry,  which may limit the generalizability of the findings. The research duration of 20 weeks also restricted the scope of data collection. Future research could expand the geographical and industrial scope, incorporate longer study durations, and explore additional technologies such as AI, blockchain, and IoT to enhance the understanding and practical application of CBM and CVC. / Syfte: Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka barriärer och begränsningsstrategier som tillverkningsföretag står inför när de övergår från en linjär värdekedja. På så sätt överbryggar klyftan om hur tillverkningsföretag framgångsrikt kan implementera cirkulära värdekedjor. Metod: Denna forskning använder sig av en detaljerad fallstudie, med fokus på ett svenskt tillverkningsföretag. Data samlades in genom 16 intervjuer i tre faser: utforskande, semistrukturerad och validerande. Studien använde abduktiva och kvalitativa metoder och metoder för att identifiera och analysera barriärer och strategier för att implementera CVC. Resultaten från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Resultaten avslöjar flera kritiska hinder för implementering av CVC, inklusive tekniska begränsningar, ekonomiska begränsningar och kulturellt motstånd inom företag. Strategier för att övervinna dessa barriärer inkluderar att förbättra tvärvetenskapligt samarbete, dra nytta av organisatoriska visioner och anta strategier för värdeåtervinning och bibehållande som förlängning av produktens livslängd, underhåll och återställning. Teoretiskt bidrag: Denna avhandling bidrar till litteraturen på tre väsentliga sätt. För det första identifierar och analyserar den specifika hinder som tillverkningsföretag står inför när de implementerar CVC, och fyller en lucka i befintlig forskning. För det andra ger den en omfattande analys av värdeåtervinnings- och bevarandestrategier inom CVC ur ett företagsperspektiv. För det tredje utökar det den teoretiska förståelsen av rollen av samarbete och partnerskap i en framgångsrik implementering av CVC. Ledarmässiga konsekvenser: Övergången till CVC är avgörande för att tillverkande företag ska förbli konkurrenskraftiga. Den här studien erbjuder insikter för chefer, med betoning på strategier som värdeåtervinning, tvärvetenskapligt samarbete och innovativa affärsmodeller. Effektiv omvänd logistik, CE-utbildning och statligt stöd är också avgörande. Genom att anta dessa strategier kan företag navigera mot hållbara metoder, vilket säkerställer långsiktig lönsamhet på den växande marknaden. De utmaningar och strategier som hänför sig till denna studie presenteras i ett ramverk för vägledning. Begränsningar och framtida forskning: Studiens begränsningar inkluderar dess fokus på en enskild fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin. Framtida forskning skulle kunna utöka den geografiska och industriella omfattningen, införliva längre studietid och utforska ytterligare teknologier som AI, blockchain och IoT för att öka förståelsen och den praktiska tillämpningen av CVC.

As Sweden ambitiously works toward fulfilling its climate goals of reducing greenhouse gas emissions by 55% by 2030 and achieving net-zero emissions by 2045, the transportation sector emerges as a critical area of focus, given its substantial impact on regional emissions. In achieving these goals, Vehicle to Grid (V2G) stands out as a promising solution for integrating renewable energy sources and balancing the energy ecosystem. The technology is used to not only charge Electric Vehicles (EVs) but also to discharge electricity stored in the battery, presumably during peak demand periods. This thesis aims to explore the integration of V2G within the automotive industry, through a focal lens of the Swedish market and its conditions. The aim is dissected into an investigation and analysis of the acting barriers and drivers of V2G together with an examination of strategic business approaches that automotive manufacturers can employ to facilitate V2G integration and adoption. Through expert interviews and a comprehensive literature review, this study evaluates the current landscape, challenges, and opportunities associated with V2G in the Swedish context, providing insights into practical strategies for automotive manufacturers. The study finds that regulatory uncertainty, economic incentivization, technological and infrastructural readiness, and market dynamics act as significant barriers, while political interest, social consciousness, and legislative action toward sustainability are key drivers. With these barriers and drivers in mind, establishing a clear and secure business landscape for V2G implementation and adoption is outlined as the main aim of a strategic approach. In order to capture the aim of a strategic approach, the thesis proposes actionable strategies for automotive manufacturers to facilitate the integration of V2G, such as stakeholder collaboration, consumer education, and policy advocacy. / Sveriges ambitiösa mål att reducera utsläppet av växthusgaser med 55% till 2030 och att uppnå netto-noll utsläpp till 2045, hänvisar till transportsektorn som ett kritiskt fokusområde givet dess betydande bidrag till regionala utsläpp. I syfte att uppnå dessa mål, står Vehicle to Grid (V2G) som ett lovande alternativ till att integrera förnybara energikällor och balansera energiekosystemet. Tekniken används inte enbart till att ladda elektriska fordon, utan även till att ladda ur energi lagrad i batteriet, förutsättningsvis under perioder då belastningen på elsystemet är hög. Därmed syftar detta arbete till att undersöka integrationen av V2G inom fordonssektorn, genom perspektivet av den svenska marknaden. Arbetets mål är fokuserat på en undersökning av de innefattande barriärerna och drivkrafterna för V2G, tillsammans med en utredning av potentiella strategier för fordonstillverkare för att möjliggöra integration och användande av V2G. Genom att intervjua experter och att genomföra en omfattande litteraturstudie, så utvärderar denna studie det nuvarande landskapet, utmaningar och möjligheter associerade med V2G i en svensk miljö. Detta med syfte att ge insikter i praktiska strategier vilka fordonstillverkare kan tillämpa. Denna studie finner att lagmässig otydlighet, ekonomiska incitament, teknisk och infrastrukturell förberedelse samt marknadsdynamik är dem huvudsakliga barriärerna. Politiskt intresse, social medvetenhet och lagmässigt fokus mot hållbarhet framstår som huvudsakliga drivkrafter. Med barriärena och drivkrafterna i åtanke, är huvudsyftet med en strategi att skapa ett affärslandskap som tydliggör och stöttar integrationen av V2G. Strategins utformning föreslår att samarbete med intressenter, informationsspridning till kunder och förespråkande av stöttande lagmässiga incitament är kritiskt för att V2G ska lyckas.