As Sweden ambitiously works toward fulfilling its climate goals of reducing greenhouse gas emissions by 55% by 2030 and achieving net-zero emissions by 2045, the transportation sector emerges as a critical area of focus, given its substantial impact on regional emissions. In achieving these goals, Vehicle to Grid (V2G) stands out as a promising solution for integrating renewable energy sources and balancing the energy ecosystem. The technology is used to not only charge Electric Vehicles (EVs) but also to discharge electricity stored in the battery, presumably during peak demand periods. This thesis aims to explore the integration of V2G within the automotive industry, through a focal lens of the Swedish market and its conditions. The aim is dissected into an investigation and analysis of the acting barriers and drivers of V2G together with an examination of strategic business approaches that automotive manufacturers can employ to facilitate V2G integration and adoption. Through expert interviews and a comprehensive literature review, this study evaluates the current landscape, challenges, and opportunities associated with V2G in the Swedish context, providing insights into practical strategies for automotive manufacturers. The study finds that regulatory uncertainty, economic incentivization, technological and infrastructural readiness, and market dynamics act as significant barriers, while political interest, social consciousness, and legislative action toward sustainability are key drivers. With these barriers and drivers in mind, establishing a clear and secure business landscape for V2G implementation and adoption is outlined as the main aim of a strategic approach. In order to capture the aim of a strategic approach, the thesis proposes actionable strategies for automotive manufacturers to facilitate the integration of V2G, such as stakeholder collaboration, consumer education, and policy advocacy. / Sveriges ambitiösa mål att reducera utsläppet av växthusgaser med 55% till 2030 och att uppnå netto-noll utsläpp till 2045, hänvisar till transportsektorn som ett kritiskt fokusområde givet dess betydande bidrag till regionala utsläpp. I syfte att uppnå dessa mål, står Vehicle to Grid (V2G) som ett lovande alternativ till att integrera förnybara energikällor och balansera energiekosystemet. Tekniken används inte enbart till att ladda elektriska fordon, utan även till att ladda ur energi lagrad i batteriet, förutsättningsvis under perioder då belastningen på elsystemet är hög. Därmed syftar detta arbete till att undersöka integrationen av V2G inom fordonssektorn, genom perspektivet av den svenska marknaden. Arbetets mål är fokuserat på en undersökning av de innefattande barriärerna och drivkrafterna för V2G, tillsammans med en utredning av potentiella strategier för fordonstillverkare för att möjliggöra integration och användande av V2G. Genom att intervjua experter och att genomföra en omfattande litteraturstudie, så utvärderar denna studie det nuvarande landskapet, utmaningar och möjligheter associerade med V2G i en svensk miljö. Detta med syfte att ge insikter i praktiska strategier vilka fordonstillverkare kan tillämpa. Denna studie finner att lagmässig otydlighet, ekonomiska incitament, teknisk och infrastrukturell förberedelse samt marknadsdynamik är dem huvudsakliga barriärerna. Politiskt intresse, social medvetenhet och lagmässigt fokus mot hållbarhet framstår som huvudsakliga drivkrafter. Med barriärena och drivkrafterna i åtanke, är huvudsyftet med en strategi att skapa ett affärslandskap som tydliggör och stöttar integrationen av V2G. Strategins utformning föreslår att samarbete med intressenter, informationsspridning till kunder och förespråkande av stöttande lagmässiga incitament är kritiskt för att V2G ska lyckas.

Den teknologiska utvecklingen och intåget i eran av Agriculture 4.0 har en betydande inverkan på jordbruket. Studien undersöker den effekt nyttjandet av digitala tekniker har på svenska jordbrukare, samt barriärer och attityder som påverkar införandet av fler, och användandet av redan existerande, digitala verktyg. För att genomföra en kvalitativ fallstudie har observationer utförts på två gårdar. Där iakttogs jordbrukarnas arbete med de digitala praktikerna och dess attityder mot användandet. Observationerna följdes av totalt sju stycken intervjuer. Jordbrukare, en person från en större maskintillverkare och en expert i form av en professor inom forskningsområdet agerade respondenter. Genom intervjuer och observationer skapades en förståelse för de digitala praktikernas påverkan på jordbruket och vad som ligger till grund för att digitala hjälpmedel inte nyttjas i en större grad. Agriculture 4.0 har skapat ett digitalt ekosystem där maktbalanserna mellan de olika aktörerna förändrats. För att skapa en hållbar teknologisk utveckling inom jordbruket har diverse framgångsfaktorer identifierats. / The technological advancement and advent of the Agriculture 4.0 era have a significant impact on agriculture. The study examines the effect of the utilization of digital technologies on Swedish farmers, as well as barriers and attitudes affecting the adoption of additional, and the utilization of existing, digital tools. To conduct a qualitative case study, observations were carried out on two farms. These observations focused on farmers' work with digital practices and their attitudes towards usage. Subsequently, a total of seven interviews were conducted. Farmers, a representative from a major machinery manufacturer, and an expert in the research field acted as respondents. Through interviews and observations, an understanding of the impact of digital practices on agriculture and the underlying reasons for the limited adoption of digital tools was established. Agriculture 4.0 has created a digital ecosystem where power dynamics among different actors have shifted. Various success factors have been identified to foster sustainable technological development in agriculture.

The aim of the study is to contribute with knowledge about how young adults with intellectual disability experience the transition from upper secondary school to working life. The following research questions have been formulated based on the aim: How do ten young adults with intellectual disability describe the transition from school to work or daily activities? What factors affect the young adults`chances of getting a job or daily activity after finishing school? Which parts of their education has facilitated or created barriers for the young adults`transition from school to work or daily activities?  The study is based on a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with ten young adults with intellectual disabilities who have completed the upper secondary school. The analysis and interpretation work of the study´s empirical data material is based on Bronfenbrenner´s (1979) ecological systems theory. These systems include the microsystem, mesosystem, exosystem and macrosystem. The study´s results indicate that workplace-based learning is a central factor in promoting young adults with intellectual disability´s establishment in the labour market. The results also show that the informants in the study do not remember and have difficulties explaining the transition process from school to work or daily activities. The young adults want to work, but it is challenging for this group to get a job in the open labour market. They have skills that are fit for the labour market, but need support to cope with working life. Collaborations between different actors and social support are required for this to work. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur unga vuxna upplever övergången från anpassad gymnasieskola till arbetsliv. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur beskriver tio unga vuxna som tidigare har läst nationellt program vid anpassad gymnasieskola, sin väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning? Vilka faktorer påverkar de unga vuxnas chanser att få ett arbete eller daglig sysselsättning efter avslutad skolgång? Vad i skolgången underlättar, respektive skapar barriärer för de unga vuxnas väg från skola till arbete eller daglig sysselsättning?  Studien grundar sig på en kvalitativ metod och bygger på semistrukturerade intervjuer med tio unga vuxna som har avslutat nationellt program i anpassad gymnasieskola. Analys- och tolkningsarbetet av studiens empiriska datamaterial utgår ifrån Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som innehåller de fyra nivåerna; mikrosystem, mesosystem, exosystem och makrosystem. Studiens resultat tyder på att arbetsplatsförlagt lärande utgör en central faktor för att främja unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att informanterna i studien inte kommer ihåg och har svårt att redogöra för övergångsprocessen från anpassad gymnasieskola till arbete eller daglig sysselsättning. De unga vuxna vill ha ett arbete men det är en utmaning för denna målgrupp att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. De har färdigheter som är användbara på arbetsmarknaden, men behöver anpassningar och stöd för att klara av arbetslivet. För att detta ska fungera krävs samarbeten mellan olika aktörer och socialt stöd.

Sustainable consumption is seen as a crucial political issue on the global agenda by politicians, the scientific community, and citizens who are worried about unsustainable consumption. However, several studies have shown that some consumers with "green" values do not consume sustainably – there is often a gap between attitude and behavior. One explanation is that the commitment to sustainable consumption is discouraged by barriers to action. For example, the supply of sustainable goods may be inadequate or the products too expensive. Such goods may be perceived as ineffective in their purpose to promote sustainable development, or perhaps it is believed that there are not enough other people who consume sustainably to make the individual effort worthwhile. However, some studies have indicated that there are also "reverse gaps". That is, there are people who are not particularly motivated to engage in sustainable consumption, but who do so anyway. The study examines why consumers sometimes engage in sustainable consumption (operationalized as a choice of environmental and Fairtrade certified products) but do not at other times. Research questions include which individual prerequisites (motivation and resources) are important for sustainable consumption, how they are distributed among citizens in Sweden, and finally whether perceived opportunities for sustainable consumption can form not only barriers but also "bridges" for engagement and how these are formed. The latter could explain the "reverse gaps" mentioned above. The author builds on the discussion about the challenges that sustainable development poses for the concept of citizenship. Researchers argue that sustainable development requires a transformation of traditional citizenship theory into a "sustainable citizenship". This is not limited by nation-state borders, takes into account past and future generations, and is open to the idea that responsibility-taking can, and sometimes should, be carried out in the private sphere. The dissertation is based on quantitative analysis of a (Swedish) representative survey and shows how consumers can be divided into different clusters based on their individual prerequisites: "Capable Critics", "Capital Weak Critics", "Conditionals" and ”Skeptics". Even if it is only the Capable Critics who have both the high motivation and a high level of resources that theoretically could be assumed to be necessary, there are a significant amount of consumers who choose environmental and Fairtrade labeled goods regularly across all clusters. These types of consumers encounter bridges to action by particularly positive perceived opportunities that make the engagement a little less demanding on individual prerequisites. The bridges are not the same for all clusters though. Their particular approach to sustainable consumption determines which factors are most important. / Det hållbara medborgarskapet

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av att leva och hantera livet som professionell fotbollsspelare. Det vill säga att studien fokuserade på deltagarnas upplevelser om hur de var att spela fotboll på en professionell nivå och hur de upplevde krav, barriärer, resurser och copingstrategier som påverkade dem både inom fotbollen och i det vardagliga livet utanför deras fotbollskarriär. I studien deltog det nio intervjupersoner där samtliga var män mellan åldrarna 20–32 år (M=26,0, SD=3,20), dessa deltagare befann sig i optimeringsfasen (Wylleman, 2019). Studien har använt sig av en semistrukturerad intervjuguide som har haft sin grund i två modeller, den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019) samt Stambulova (2003) karriärövergångsmodellen.             I studiens resultat framkommer det att de krav fotbollsspelarna upplever mest är finansiella krav, där de upplever att de inte kan leva på fotbollen och de behöver ett jobb vid sidan av fotbollen. Den största barriären deltagarna upplevde var främst sociala barriärer eftersom fotbollen tar upp mycket av deras tid, så att deras sociala liv blir lidande. Socialt stöd från vänner,familj, tränare och partner var de största resurserna för deltagarna, de upplevde att stödet från deras närmaste hjälpte dem mycket i deras karriär inom fotbollen samt utanför. De copingstrategier som deltagarna använde sig främst var de sociala copingstrategierna som att gå och prata med någon professionell eller med familj,vänner, tränare eller partner. / The purpose of the study was to investigate the experience of living and managing life as a professional football player. That will say the studies focus is on the participants` experiences of what it is to play football on a professional level and how they experience the demands, barriers, resources and coping strategies that affect them, both in football and in everyday life outside their football career. In the study nine interviewees participated and they were all men between the ages 20-32 years (M= 26.0, SD= 3.20), these participants were in the mastery phase (Wylleman, 2019). The study used a semi-structured interview guide that has been based on two models, the holistic career development model (Wylleman, 2019) and Stambulova (2003) Career transition model.                                 The results of the study show that the demand that football players experience the most are financial demands, where they feel that they can not live on football and need a job alongside. The biggest barrier the participants experienced was mainly social barriers because football takes up a lot of their time, so their social life suffers. Social support from friends, family, coaches and partners was the participants biggest resource, they felt that the support from their loved ones helped them a lot in their careers in football and outside. The coping strategies that the participants used mainly were the social coping strategies such as going to talk to someone professional or with family, friends, coaches or partners.

Antropogena klimatförändringar, förkortat AK, är ett av nutidens stora miljöproblem. För att hantera AK är människors motivation och intention att agera klimatvänligt viktigt, eftersom avsaknad motivation och intention att adressera AK kan bringa negativa konsekvenser för samhället. Individers motivation och intention att agera klimatvänligt kan influeras av framing, vilket syftar till att betona specifika delar av verkligheten. Vilken framing som används kan vara avgörande ifall individer agerar klimatvänligt eller inte. Den konventionella framing som dominerar samhället grundas i att betona fakta och de negativa effekterna av AK. AK framställs som en inkräktande katastrof vilken bör hanteras via uppoffringar, förluster och kostnader. Konventionella klimatkommunikationen kan leda till passivitet hos individer och en önskan att undvika ämnet. Eftersom motivation och intention att agera klimatvänligt är betydande uppstår behovet att skapa en icke-konventionell framing som tar människors psykologiska barriärer i åtanke. Syftet med studien var att applicera Stoknes (2015) teori om de fem psykologiska barriärerna som hindrar en effektiv klimatkommunikation och hur dessa barriärer kan tas i åtanke för att uppnå en mer effektiv klimatkommunikation. Två olika framing alternativ i form av berättelser var fokus för studien. Frågeställningen var: Hur påverkar konventionell respektive icke-konventionell framing individers motivation och intention att agera klimatvänligt? För att testa berättelserna utfördes ett kontrollerat experiment och en sluten enkät utgjorde mätinstrument för att kvantifiera motivation och intention. Data från enkäten analyserades med Mann-Whitney U test och Cohen’s d test. En viss ökning av motivation och intention ägde rum, men det fanns inte en statistisk signifikant skillnad i motivation och intention att agera klimatvänligt efter deltagarna utsatts för en berättelse. Data antyder förändringar i motivation och intention skett för gruppen som tog del av icke-konventionella framing alternativet, och därmed bör fortsättningsstudier genomföras med normalfördelad population av betydligt större skala. Vidare kan potentiellt en annan vetenskapsteoretisk utgångspunkt nyttjas, specifikt flermetodsforskning. / Anthropogenic climate change, abbreviated ACC, is a major environmental problem. People’s motivation and intention to act climate-friendly is important in addressing ACC since lacking motivation and intention to address ACC can have dire consequences for society and the environment. Individuals’ motivation and intention to act climate-friendly can be influenced by framing, which refers to the practice of emphasizing certain aspects of reality. What type of framing is being utilized can be crucial regarding individuals acting climate-friendly. The conventional framing dominating society is based on emphasizing facts and negative consequences of ACC. ACC is portrayed as an encroaching disaster managed via sacrifices, losses, and costs. However, this can lead to passivity and a desire to avoid the topic. Since motivation and intention to act climate-friendly is important, the need for a non-conventional framing arises. The study's purpose was to create a framing that took psychological barriers into account based on Stoknes (2015) theories regarding climate communication and to investigate how it affected motivation and intention to act climate-friendly. The research question was: How do conventional framing and non-conventional framing affect individuals’ motivation and intention to act climate-friendly? Two framing alternatives made up of stories about ACC were tested during a controlled experiment, and motivation and intention were quantified utilizing a closed-ended questionnaire. Data were analyzed using the Mann-Whitney U test and Cohen’s d test. A slight increase in motivation and intention was measured, but no statistically significant difference existed in motivation and intention to act climate-friendly after the participants had been subjected to a framing alternative. Data suggests changes in motivation and intention to act climate-friendly occurred for the group subjected to the non-conventional framing, and thus further research should be conducted with a normally distributed population of a significantly larger scale. Furthermore, future studies could pursue mixed methods research.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.

Recent breakthroughs within technology and data science have initiated talks of a new emerging industrial revolution, being the fourth of its kind. This revolution, titled as Industry 4.0, implies further digitalization with AI and machine learning helping pave the way for improved robotic interconnection, decentralized decisions and linking the physical world with the virtual world. An important enabler for the transformation is 5G which will allow higher data speed, lower latency of communication, and improved network resilience, compared to its precursor 4G. That being said, a successful 5G rollout and adoption is not an easy task, especially for low-middle income countries. The 5G technology and the innovations it enables, could act as major economical catalysts for these countries and thus it is important to understand the potential barriers they are facing. To help clarify the matter, this study included a conduction of semi-structured interviews with some of the most important actors in the Malaysian 5G ecosystem. The ambition was to uncover the biggest barriers impeding the adoption of 5G technologies, as well as key enabling factors accelerating it. The results showed that low fibre infrastructure development, obscure pricing of 5G spectrum, high trait of complexity among 5G technology and associated innovations, customer unawareness, potential hampering of innovation due to a Single Wholesale Network approach (SWN), and a “Chicken or Egg”-dilemma between infrastructure providers and 5G application providers, represent the main barriers for a successful 5G implementation in Malaysia. At the same time, enabling factors such as a strong governmental backing, increased demand amongst end-users, high competitiveness of the telecommunication industry, and the SWN potentially mitigating the "Chicken or Egg"-dilemma were also identified and presented. An external validity assessment showed that most of the barriers could also be applied to neighbouring countries within the Southeast Asia region, providing practical implications for policy makers and industry actors working with the adoption of 5G technology within low-middle income countries. / De senaste genombrotten inom teknik och datavetenskap har föranlett diskussioner om närmandet av en ny industriell revolution, som blir den fjärde av sitt slag. Denna revolution som har fått tituleringen ”Industry 4.0”, väntas innebära ytterligare framsteg inom digitalisering med hjälp av AI och maskininlärning, vilket banar vägen för förbättrad robotkoppling, decentraliserade beslut och sammanlänkning av den fysiska och virtuella världen. En viktig delkomponent för denna transformation är 5G som väntas möjliggöra högre datahastighet, lägre kommunikationsfördröjning och förbättrad nätverkselasticitet jämfört mot sin föregångare 4G. En framgångsrik utrullning av 5G är dock inte en lätt uppgift, särskilt för låg- och medelinkomstländer. Tekniken bakom 5G och de innovationer den möjliggör, kan agera viktiga ekonomiska katalysatorer för dessa länder och därför blir det viktigt att förstå de potentiella hinder som de står inför. För att bättre förstå problemet genomfördes i den här studien semistrukturerade intervjuer med några av de viktigaste aktörerna i Malaysias 5G-ekosystem. Ambitionen var att avslöja de största hindren som hämmar införandet av 5G-teknik, samt viktiga möjliggörande faktorer som påskyndar denna process. Resultaten visade att låg fiberutveckling, oviss prissättning av 5G-spektrum, hög komplexitet bland 5G-teknik och tillhörande innovationer, kundomedvetenhet, potentiella innovationshämningar till följd av en ”Single Wholesale Network”-strategi (SWN) samt ett "Kyckling eller ägg"-dilemma mellan infrastrukturleverantörer och leverantörer av 5G-applikationer, utgör de främsta barriärerna för en framgångsrik 5G-utrullning i Malaysia. Samtidigt identifierades de viktigaste möjliggörande faktorerna som statligt stöd, ökad efterfrågan bland slutanvändare, den höga konkurrenskraften inom telekommunikationsindustrin samt SWN-strategins potentiellt positiva påverkan på "Kyckling eller ägg"-dilemmat. En extern validitetsbedömning visade att de flesta av barriärerna även kunde tillämpas på närliggande inom Sydostasien, vilket genererade praktiska implikationer för beslutsfattare och branschaktörer som arbetar med införandet av 5G-teknik inom låg-och medelinkomstländer.

BACKGROUND In recent years, there has been an increase in the number of children with a refugee background in the Netherlands. All of these children who are under 18 years of age must go to school, but they face many barriers towards inclusion. Appropriately educating this diverse group of children presents schools with challenges. Supportive programs are needed to overcome these barriers and challenges. AIM The aim of this paper was to explore what supports are put in place to foster refugee students’ inclusion in school. METHOD A systematic literature review was conducted to synthesize research on school-based programs and practices. RESULTS A broad range of supports were identified. Most studies addressed access barriers to learning by offering emotional and educational support, while fewer studies focused on opportunity barriers such as negative attitudes and lack of parental involvement. CONCLUSION It was concluded that schools can play an important role in supporting the inclusion of refugee children and their families because of their accessibility, but that more high quality research is necessary in order to assess the effectiveness of supports that minimize barriers towards learning and promote their inclusion in school.