En stor bidragande faktor till miljöproblem som global uppvärmning och icke förnybar resursförbrukning är aktiviteter inom fastighetsbranschen. Det beräknas att 40% av all världens koldioxidutsläpp produceras av byggnader samtidigt ses miljöcertifiering av fastigheter som en del av lösningen för att sänka mängden koldioxid och nå hållbar utveckling. Miljöcertifieringar för med sig en rad fördelar, bland annat en minskad användning av naturresurser och ett högre fastighetsvärde. Trots de fördelar som miljöcertifiering för med sig är knappt 1% av det svenska fastighetsbeståndet certifierat. Studiens syfte är att bidra till kunskap rörande vilka barriärer som föreligger samt hur de kan mildras på den svenska fastighetsmarknaden. Denna studie bidrar med unikt material eftersom tidigare forskning är bristfällig på den svensk fastighetsmarknaden. Studien är av mixad metod och använder sig av en kvantitativ online-enkätundersökning samt en intervjustudie om 3 respondenter från den svenska fastighetsmarknaden. Enkätundersökningen utgick från tidigare internationell forskning och intervjustudien möjliggjorde en mer djupgående analys kring den svenska marknaden. De svenska aktörerna i studien ansåg att Brist på efterfrågan hos konsumenter, Höga Kostnader, Låg miljömedvetenhet hos konsumenter och Brist på statliga incitament var barriärer på den svenska fastighetsmarknaden. Brist på tid och extra administrativt arbete identifierades som nya barriärer som inte har blivit belysts i tidigare forskning. Studien visar även på att barriärer kan mitigeras genom företagsstrategier där svenska aktörer automatiserar och standardiserar sina arbetssätt utifrån de krav som miljöcertifikat ställer. / A major contributing factor to environmental problems such as global warming and non-renewable resource consumption are activities in the real estate industry. It is estimated that 40% of all the world's carbon dioxide emissions are produced by real estate and green certificates are seen as part of the solution to reduce the amount of carbon dioxide and achieve sustainable development. Green certifications have several benefits, including a reduced use of natural resources and a higher property value. Despite the benefits that green certification brings, just under 1% of the Swedish property portfolio is certified. The purpose of the study is to contribute to knowledge regarding what barriers exist and how they can be mitigated in the Swedish real estate market. This study contributes unique material because previous research is deficient in the Swedish real estate market. The study is of a mixed method and uses a quantitative online survey and an interview study of 3 respondents from the Swedish real estate market. The questionnaire was based on previous international research and the interview study enabled a more in-depth analysis of the Swedish market. The Swedish actors in the study considered that Lack of consumer demand, High Costs, Low environmental awareness among consumers and Lack of government incentives were barriers in the Swedish real estate market. Lack of time and extra administrative work were identified as new barriers that have not been highlighted in previous research. The study also shows that barriers can be mitigated through company strategies where Swedish actors automate and standardize their ways of working based on the requirements set by green certificates.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

Terror attacks have become an increasingly discussed and addressed threat in recent years due to an increased threat level around the world and in Sweden. Public areas are today seen as vulnerable for potential attacks due to its openness and accessibility to the public. Additionally, the study also highlights how design can be used as a tool to prevent and design out terrorism, with a focus on vehicle attacks. An important point of the study is also that barriers can lead to isolation and militarization of the urban spaces through a critical perspective. It is crucial for urban planners and authorities to consider the usage of design measures in the urban spaces, due to the current international situation. However, it is also important to consider what design measures retain the open space, and what measures can lead to an isolation of the urban space. The study aims to highlight both positive and negative perspectives that can arise when measures to protect the urban space and its people are installed into the urban spaces. The main focus of the study is on three different case studies from three different streets in three cities, to create a broader picture and understanding of how design measures have been installed in those cities.

Bakgrund: Antalet immigrerade kvinnor i Sverige har ökat de senaste åren vilket utmanar barnmorskor i arbetet präglat av språkliga och kulturella barriärer. Dessa barriärer är för immigrerade kvinnor riskfaktorer för ojämlik vård samt högre morbiditet och mortalitet. Barnmorskan kan möjliggöra stödjande kommunikation genom bland annat tolkanvändning, kroppsspråk och närvaro. Kulturella barriärer kräver en för barnmorskan kulturmedveten och öppen inställning till kvinnan och hennes kulturella bakgrund. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor under förlossning med språkliga och kulturella barriärer. Metod: En kvalitativ induktiv design har använts. Tolv enskilda, semistrukturerade intervjuer genomfördes. En manifest innehållsanalys användes. Resultat:  Fyra huvudkategorier frambringades ur empirin; barnmorskans erfarenheter av språkliga barriärer, barnmorskans erfarenheter av kulturella barriärer, barnmorskans svårigheter att ge vård på lika villkor och önskan för framtiden. Resultatet visade att språkliga barriärer utgjorde ett större hinder än kulturella barriärer i möten med immigrerade kvinnor samt att dessa barriärer försvårade bedrivandet av vård på lika villkor om de ej överbryggades. Stöd för kommunikation beskrevs vara bland annat tolkanvändning och kroppsspråk. En önskan yttrades kring utveckling av hjälpmedel för kommunikation samt implementering av kulturdoula i förlossningsvården. Slutsats: Språkliga barriärer uppges vara svårast att hantera men kommunikation möjliggörs genom tolkanvändning, kroppsspråk och hög närvaro på rummet. Kulturella barriärer beskrivs vara lättare att bemöta men fortsatt kvalitetsarbete krävs för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kulturkompetens. / Background: The amount of immigrant women in Sweden has increased which challenges midwives in work affected by linguistic and cultural barriers. These barriers are for immigrant women risk factors for unequal care and higher morbidity and mortality. The midwife can enable supportive communication by using interpreters, body language and by being present. Cultural barriers demand that the midwife is culturally aware and has an open mind towards the woman and her cultural background. Aim: To describe the experiences of midwives supporting women during childbirth with linguistic and cultural barriers. Method: A qualitative inductive design was used. Twelve individual, semistructured interviews were implemented. A manifest content analysis was used. Result: The result brought forth four main categories: the midwife´s experiences of linguistic barriers, the midwife´s experiences of cultural barriers, the midwife´s difficulties regarding equal care and desire for the future. The result showed that linguistic barriers were larger obstacles than cultural barriers in encounters with immigrant women and that these barriers make it difficult to offer equal care if not bridged.  Communication aids were described as using interpreters and body language. A desire was raised regarding developing preexisting tools for communication and implementing cultural bilingual doulas in birth care. Conclusion: Linguistic barriers are said to be the most difficult to manage but are enabled by using interpreters, body language and presence in the room. Cultural barriers are described as more easily managed but continuous quality management is required to develop the cultural competence of the health care staff.

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories.  The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision  making regarding higher academic qualifications. / Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Dag, M. (2002). Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden: Om bar-riärer, sociala relationer och livsvillkor.</p><p>Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.</p><p>Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.</p><p>Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.</p><p>De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.</p><p>Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.</p><p>Key words: Funktionshinder, handikapp, barriärer, arbete, socialt stöd, sociala relatio-ner.</p><p>Munir Dag, samhällsvetenskapliga institutionen, socialt arbete, Örebro universitet, 701 82 Örebro, Sverige.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Dag, M. (2002). Young people with physical disabilities outside the labour market: Bar-riers, social relations and living conditions.</p><p>The aim of this study was to describe the specific barriers which young individuals (20-35 years) with physical disabilities experience that they encounter in their ambition to become part of the labour market. Furthermore, the aim was to describe the everyday life of the individuals in unemployment and to compare this with the situation in some kind of employment. The method used is qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities.</p><p>The results from the interviews show that individuals with physical disabilities en-counter barriers in different areas. The barriers arise through a complex interaction be-tween the social and physical environment, legislation and the individual. The study implies that individuals with physical disablities encounter different barriers in their attempts to find work. Examples of such obstacles are the disability itself, the level of adaptation in the physical environment, prejudices in society and existing laws. From this perspective, three main categories of barriers are distinguished in the study – those related to the individual, the environment and legislation.</p><p>The result shows that barriers on an individual level are low level of education, lack of work experience, long-term unemployment and poor knowledge of legislation. Another barrier on an individual level is low motivation to look for work.</p><p>The identified barriers related to the environment were mainly poorly accomodated work places, lack of technical aids and unsatisfactory transportation services, lack of information as well as prevailing attitudes in society about people with disabilities. These aspects imply direct obstacles for people with physical disabilities to find em-ployment.</p><p>Moreover, the study indicates that legislation can be considered a barrier. The group of informants points out that they have insufficient knowledge about existing rules, but also that it is not profitable to work since their income does not improve by working.</p><p>Key words: Disability, handicap, barriers, work, social support, social relations.</p><p>Munir Dag, Department of Social Sciences, social work, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.</p> / Part of thesis: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-405

Electronic commerce is a relatively new concept compared to other Internet applications. Theconcept has grown fast to cover a wide range of products and services and practiced in severalparts of the world. The process of buying and selling Fast Moving Consumer Goods, food andother necessities online is referred to as electronic grocery. Electronic grocery today is builton different types of solutions; purchasing from a grocery store via their webpage and buyingcomplete meal plans delivered with recipes to the consumers home. By purchasing groceriesonline, consumers get the chance to pick and choose from many different solutions andbrands as a result of which they save time and increase accessibility. The dominating products sold through electronic commerce in Sweden are electronics, clothesand shoes. The online grocery business is only 1.4% (2016) of the total grocery business inSweden. This means that electronic grocery seems to have had a relative slow consumeradoption which makes it differ from e-commerce in general. The purpose of this thesis was todiscover what barriers were associated with using e-grocery for Swedish grocery consumersand how these barriers was affected by user experience. This research was conducted with amixed method approach. The purpose was to establish which barriers are the most influentialto consumers choosing to switch from the traditional way of purchasing groceries in physicalstores to purchasing their groceries online. Understanding these barriers helped investigatehuman interaction with information systems. The study was mainly conducted through thedistribution of a self-completion questionnaire with 300 respondents. Results from the questionnaire suggest that user experience may effect consumers choice tousing e-grocery. Statistics demonstrate influences of consumers using e-commerce for othergoods rather than groceries. Some of the main barriers to adopting this new way of purchasinggroceries were quality of fresh groceries, the social factor of purchasing groceries in aphysical store and consumer’s habit. This study will therefore contribute to the field ofinformatics by providing both theoretical and empirical analysis that help distinguish theinfluence e-commerce has on grocery consumers and their daily life. An interesting area forfurther research would be to investigate and compare other demographic factors to getknowledge about how to reach other consumer groups. To pay more attention to elderconsumers and users of information systems, it perhaps would be an interesting direction tosee how e-grocery could improve their everyday lives. E-grocery is an important business toresearch due to the fact that it will probably be both faster and more convenient in the future. / Elektronisk handel är ett relativt nytt koncept jämfört med andra Internet-applikationer.Konceptet har växt snabbt och erbjuder ett brett utbud av både produkter och tjänster ochfinns i flera delar av världen. Köp och försäljning av snabbrörliga konsumentvaror, mat ochandra nödvändigheter på nätet kallas för elektronisk dagligvaruhandel. E-dagligvaruhandelbygger idag på olika typer av lösningar; köp hos dagligvarubutiker via deras hemsidor ochköp av kompletta måltider i matkassar som levereras med recept till konsumentens hem.Genom att köpa dagligvaror på nätet får konsumenter en chans att välja mellan många olikalösningar och aktörer, som leder till att de sparar både tid och får en ökad tillgänglighet. De dominerande produkterna som säljs på nätet i Sverige är elektronik, kläder och skor. Edagligvaruhandelnoch dess industri stod för endast 1,4% av den totala dagligvaruindustrin iSverige 2016. Detta innebär att elektronisk dagligvaruhandel verkar ha anammatslångsammare av konsumenter än allmän e-handel, vilket får det att utmärka sig på så vis.Syftet med denna uppsats var att upptäcka vilka barriärer konsumenter förknippar med edagligvaruhandeloch hur användarupplevelsen påverkade dessa barriärer. Undersökningenutgjordes av en mixad metod. Syftet med denna studie var att fastställa vilka barriärer som ärde mest inflytelserika när konsumenter väljer att byta från det traditionella sättet att köpadagligvaror i fysiska butiker, till att köpa sina dagligvaror på nätet. Studien genomfördeshuvudsakligen genom distributionen av en kvantitativ enkät med 300 respondenter. Resultatet från undersökningen indikerar att användarupplevelsen kan ha en inverkan påkonsumenternas upplevda barriärer. Statistiken visade att konsumenter använder e-handel ihögre grad för andra varor och tjänster än dagligvaror. Några av huvudbarriärerna för attanamma detta nya sätt att köpa dagligvaror var osäkerhet kring kvalitén på färskvaror, densociala faktorn som skapas av att besöka en fysisk butik samt konsumenters vanor. Dennastudie kommer därför att bidra till ämnet informatik genom att ge både teoretisk och empiriskanalys som bidrar till att visa vilken influens e-handel har på dagligvarukonsumenter ochderas vardagsliv. Ett intressant område för vidare forskning vore förslagsvis att undersöka ochjämföra andra demografiska faktorer för att få kunskap om andra konsumentgrupper. Meruppmärksamhet kan t.ex. riktas mot äldre konsumenter och användare av informationsystemför att ta reda på hur e-dagligvaruhandel kan förbättra deras liv. E-dagligvaruhandel är ettviktigt område att undersöka då det med största sannolikhet kommer att effektiviseras och blismidigare i framtiden.

Bakgrund: Det är problematiskt att implementera hållbara styrmedel i små- och medelstora företag (SMF) enligt tidigare forskning. Miljöledningssystem är ett populärt hållbart styrmedel där många svenska SMF har certifierat sig mot miljöledningsstandarden ISO 14001. I och med uppdateringen ISO 14001:2015 tillkom nya krav där organisationer har tre år på sig att uppdatera standarden. Det är därmed relevant att studera svenska SMF som nyligen uppdaterat sin miljöcertifiering samt att få ta del av deras upplevelser. Syfte: Denna studie ämnar bidra med kunskaper om hur små- och medelstora företag upplever de drivkrafter, barriärer och praktiska implikationer som uppstår vid implementeringen av ISO 14001. Metod: En kvalitativ flerfallstudie på två fallföretag med fokus på företagens subjektiva upplevelser kring ämnet har bedrivits. Dokumentgranskning samt intervjuer har legat till grund för en hermeneutisk narrativ tolkning där empirin har presenterats i form av berättelser. Slutsats: Kundkrav är enligt studien den dominerande drivkraften att implementera ISO 14001 för SMF. Implementering och upprätthållande av ISO 14001 visar sig vara utmanande på grund av internet motstånd och att standarden inte är optimal för företagens struktur, där ISO 14001:2015 inte har upplevts underlättande för denna problematik. Många positiva effekter kan konstateras som implikationer, men det går att diskutera om dessa väger tyngre än de försvårande faktorerna. I takt med att kundkraven på ISO 14001 ökar har dessa SMF inte mycket att säga till om vilket grundar vår slutsats att SMF kan uppleva ISO 14001 som ett nödvändigt ont. / Background:Implementing sustainability management tools for SMEs has been problematic according to earlier studies. Environmental Managemt System (EMS) is a popular tool where many Swedish SMEs is certified to the EMS-standard ISO 14001. The update of the standard ISO 14001:2015 included several new criteria for organizations to fulfill where they have a transition period of three years to update their certification. It is therefore relevant to study Swedish SMEs who recently updated their certification to let their own experiences come through. Purpose: This study aims to contribute with knowledge to how SMEs experience drivers, barriers and practical implications connected to the implementation of ISO 14001. Method: A qualitative multiple case study on two SMEs has been conducted with focus on the cases’ subjective perceptions. Document studies and interviews will provide a hermeneutic narrative interpretation where each case is presented as a narrative. Conclusion: Customer demands are according to the study the most significant driver for these SMEs to implements ISO 14001. The implementation and maintenance of ISO 14001 appears to be a challenge caused by internal resistance and the fact that the standard is not optimal for the structure of SMEs. We have not found indications that ISO 14001:2015 helps SMEs to tackle this problem. However, many positive implications have been found, although it is disputable if the positive aspects are larger than the barriers. As the customer demands are increasing, SMEs appear to have little to say which leads to the conclusion that ISO 14001 can be perceived y SMEs as a necessary pain.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har över tid kopplats till starka, karismatiska och beslutsamma egenskaper, vilka ofta karakteriseras som manliga. Genom att ledarskapsrollen historiskt sett tillskrivits män har den traditionella bilden av den ideala ledaren medfört hinder för kvinnor att nå ledarpositioner, men också när det väl besitter en sådan. Problemet undersöks genom följande frågor; Vilka strukturella hinder upplever kvinnor i höga ledarpositioner att det finns? Hur skapas resiliens/motståndskraft hos kvinnor i potentiellt diskriminerande miljöer? Vilka strategier finns det för att tackla hinder och vilka har kvinnor i de högre ledarpositionerna använt sig av? Syfte: Studiens övergripande syfte är att identifiera strukturella hinder för kvinnor i höga ledarpositioner, för att sedan ge förslag på hur de ska tacklas. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur kvinnor skapar motståndskraft i diskriminerande miljöer. Metod: En studie av kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen utgått från ett strategiskt urval. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som besitter en hög ledarposition. Analys: Studien visar att kvinnors ledarskap påminner om en transformativ ledare, med undantag för kvinnor som innehar mer maskulina drag baserade på samhälleliga normer. Vissa kvinnor har svårt att definiera exakta hinder och strategier, vilket kan bero på att diskriminering inte alltid syns. Labyrinten är den metafor som ger den mest exakta skildringen av de hinder som kvinnor kan uppleva. Att bygga motståndskraft tidigt kan ge fördelar senare i livet, men det är inte en avgörande faktor. Slutsats: I studien kan det fastställas att förminskningar och sexistiska kommentarer är vanligt förekommande hinder för kvinnor i höga ledarpositioner. Härskartekniker är även något som uppmärksammats. Det kan också konstateras att både en otrygg och trygg barndom kan skapa olika förutsättningar för skapandet av resiliens. Ett annat konstaterande är att stöttning från ett familjenätverk, främjar arbetsrelaterad motståndskraft hos kvinnor. Vanliga strategier vid diskriminering är att vara tyst och inte göra något i stunden. Informanternas råd gällande diskrimineringar: Våga säg ifrån, eller bolla problemet med en person man har förtroende för.

The future is here. New digital, disruptive innovations are changing and affecting industries across society. And the emerging Quantum Computing (QC) industry is not an exception. Billions of dollars have been invested by actors such as governments, large enterprises like IBM and AWS, and by smaller to medium firms towards achieving a fully working QC-technology. Therefore, firms who are looking to adopt it must address the barriers that come with it. This thesis therefore explores what barriers, with the objective on key ones, that exist when firms are adopting QC-technology as a service into their business strategy. The geographical scope of this study is the European and North American industries. The applied method is qualitative and based on the methodology of grounded theory where six semi-structured interviews are carried out with key experts in the field . Furthermore, the analytical PESTLE-framework was used to systemically code and categorize the barriers found from the interviews to analyze the political, economic, social, technological, legal, and environmental factors connected to the research question. By using key experts from different parts of the industry and this framework, it resulted in a holistic view of the industry’s barriers. The findings of this study are that the QC-industry is still in its early era with 34 barriers of adoption identified and eight of them deemed to be the key ones because of their significance and frequency of mentions. The eight key barriers are QC-technology is costly, impatient investors, funding issues, lack of consistent revenue streams, lack of awareness from top management, insufficient ecosystem, lack of skilled labor and immature technology. The most important minor barriers of the other 26 include lack of standardization and benchmarks, lack of collaboration between certain geographical parties, misinformation from vendors and not using external advisors. Nonetheless, the QC-technology is on the up-rise and is projected to affect industries across the world. Firms in these industries must therefore learn to adopt to the dynamic changes that come with what the QC industry brings. Therefore again, it is the intention of this thesis to explore the key barriers and mitigation strategies to overcome them. / Framtiden är här. Nya digitala, disruptiva innovationer håller just nu på att förändra och påverka industrier över hela samhället. Den växande kvantdatorindustrin är inte ett undantagsfall. Flertalet miljarder dollar med målet att uppnå en fullt funktionell kvantdator har investerats av aktörer som stater, stora företag som IBM och AWS samt små till medelstora företag. Därför bör företag som kommer att påverkas av effekterna adressera barriärerna som finns. Den här uppsatsen undersöker därför vilka barriärer, med fokus på de essentiella, som existerar för företag när de ska adaptera kvantdatorteknologi som en service i deras affärsstrategi. Den geografiska omfattningen berör den nordamerikanska samt den europeiska marknaden. Metodiken som användes var ”Grounded theory”- metodologin där sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med nyckelexperter i industrin. Fortsättningsvis så användes PESTLE-ramverket för att systematiskt koda samt kategorisera de identifierade barriärerna utifrån politiska-, ekonomiska-, sociala- , teknologiska-, legala- samt miljöaspekterna. Genom att ha erhållit data från nyckelexperter från olika delar av industrin samt använt ramverket så gav det en holistisk bild av industrins barriärer. Resultatet av studien är att kvantdatorindustrin är i ett tidigt skede med 34 barriärer identifierade och åtta av dem som anses vara de mest essentiella på grund av deras signifikans samt frekvens av omnämnanden. De åtta nyckelbarriärerna inkluderar att kvantdatorteknologin är dyr att investera i, otåliga finansiella investerare, finansieringsproblem, brist på konsistenta intäktsflöden, brist på medvetenhet av ledningen, bristfällande ekosystem, brist på kompetent personal och icke-mogen teknologi. De viktigaste mindre barriärerna utav de 26 inkluderar brist på standardisering samt riktmärken, brist på samarbete mellan vissa geografiska områden, felaktig information från industrin till köparna, samt att inte ta hjälp av externa rådgivare. Vidare, så är kvantdatorteknologin samt industrin i helhet i en uppgång och förväntat att förändra industrier över hela världen. Företagen i dessa industrier bör därför lära sig redan idag att adaptera sig till de dynamiska förändringarna som kvantdator industrin medför. Därför är syftet för det här examensarbetet att utforska nyckelbarriärerna och strategierna som i syfte för att överkomma dem.