Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifestinriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the healthcare workers ́ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the workgroup increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.

Introduktion: För att kunna uppnå en god hälsa och vård för patienter är det avgörande att sjuksköterskestudenter får adekvat utbildning. Det är således av central betydelse att basala hygienrutiner lärs ut för att kunna förebygga smittöverföring och förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner innefattar handhygien, användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder. Syfte: Att undersöka vilka kunskaper sjuksköterskestudenter upplevde att de hade gällande basala hygienrutiner, hur de upplevde utbildningen av basala hygienrutiner samt vad de uppfattade som främjande och/eller hindrande för att följa dessa rutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: En kvalitativ metod med abduktiv ansats användes. Sex individuella intervjuer med medelhög struktureringsgrad hölls med sjuksköterskestudenter från svenska lärosäten. Tematisk analys enligt Braun och Clarke (2022) användes för dataanalysen. Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman. Första huvudtemat: olika kunskapsnivåer besvarade vad för kunskaper sjuksköterskestudenterna upplevde att hade gällande basala hygienrutiner och med underteman: grundläggande hygien, göra antaganden samt tillämpning av föreskriften SOSFS 2015:10. Det andra huvudtemat besvarade hur sjuksköterskestudenterna upplevde undervisningen av basala hygienrutiner med huvudtemat: strukturering av utbildning och med underteman: klinisk träningscentrum och brister. Tredje temat besvarade vad sjuksköterskestudenterna upplevde som främjande och/eller hindrande från att följa basala hygienrutiner under verksamhetsförlagd utbildning. Detta genom huvudtemat: omständigheter och med underteman: gynnsamma förhållanden samt rädslor och kritiska aspekter. Slutsats: Resultatet visade på att sjuksköterskestudenterna hade ett behov av mer utbildning gällande basala hygienrutiner och att kunskapsnivån skiljde sig mellan sjuksköterskestudenterna. Att kunskapsnivån skiljde sig riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Med en för låg kunskapsnivå ökar risken för att patienter utsätts för vårdrelaterade infektioner. / Introduction: In order to achieve good health and care for patients, it is crucial that nursing students receive adequate training. It is of central importance that basic hygiene routines are taught in order to prevent transmission and prevent healthcare-associated infections. Basic hygiene routines include hand hygiene, use of work clothes, protective gloves and protective clothing. Aim: To investigate nursing students’ perceived knowledge about basic hygiene routines, how they experienced the training of basic hygiene routines and what they perceived as promoting and/or hindering for following these routines during operational training. Methods: A qualitative method with an abductive approach was applied. Six individual interviews with a medium structural degree were held with nursing students from Swedish universities. Thematic analysis according to Braun and Clarke (2022) was used for the data analysis. Results: The aim was answered through three main themes. The first main theme answered what knowledge the nursing students felt they had regarding basic hygiene routines: different levels of knowledge with sub-themes: basic hygiene, making assumptions and application of the regulation SOSFS 2015:10. The second main theme answered how the nursing students experienced the teaching of basic hygiene routines with the main theme: structuring of education and with sub-themes: clinical training center and deficiencies. Third theme answered what the nursing students felt promoted and/or prevented them from following basic hygiene routines during practice-based training. This took place through the main theme: circumstances with sub-themes: favorable conditions as well as fears and critical aspects. Conclusion: The results showed that the nursing students had a need for more training regarding basic hygiene routines and that the level of knowledge differed between them. The fact that the level of knowledge differed risks affecting negatively patient safety. With insufficient knowledge the risk of being exposed to a care-related infection increases for patients.

Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Introduktion: I Sverige har vårdrelaterade infektioner blivit en av de vanligaste vårdskadorna och på avdelningar med stora patientflöden, som till exempel på röntgenavdelningar, finns en ökad risk för smittspridning. Patienters olika medicinska tillstånd och skiftande miljöer de kommer från bidrar till en varierad bakterieflora på röntgenavdelningar. Syfte: Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att beskriva hur röntgensjuksköterskor tillsammans med övrig hälso- och sjukvårdspersonal kan arbeta för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner med hjälp av basala hygienrutiner. Metod: Utifrån tre frågeställningar angående vårdrelaterade infektioner eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna PubMed och CINAHL. 17 Artiklar granskades efter inspiration från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och analyserades enligt Whittemore och Knafls (2005) fem steg. Resultat: Av artiklarna som hittades tog två kategorier och sex underkategorier form. Kategorierna omfattade kontamineringsrisk och metoder och hjälpmedel för att hindra smittspridning med underkategorier som patienten, omgivning och utrustning. Slutsats: Röntgensjuksköterskor och utrustningen de använder i den dagliga omvårdnaden är en risk för smittspridning. Följsamheten av de basala hygienrutinerna behöver höjas och för att detta ska uppnås kan förbättringsarbeten användas. / Introduction: Healthcare-associated infections has become one of the more frequent injuries related to healthcare in Sweden and in departments with a great flow of patients, as in a radiology department, there is an increased risk for spread of contagion. The different medical conditions of patients and the variation of environments they come from contribute to a varying bacterial flora in a radiology department. Aim: The aim of this integrative literature review was to describe how radiology nurses, along with other healthcare professionals, can work to reduce the spread of healthcare-associated infections by means of basic hygiene routines. Method: Based on three formulated questions regarding healthcare-associated infections scientific articles were scoured in the databases PubMed and Cinahl. 17 articles were reviewed with inspiration from Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) and were analyzed with Whittemore and Knafl’s (2005) five steps. Result: From the articles two categories and six subcategories were formed. The categories contained risks of contamination and methods and aids to prevent contagion with subcategories such as the patient, the surroundings and equipment. Conclusion: Radiography nurses and the equipment used in daily care is a risk of contagion. The adherence to basic hygiene routines needs to be raised and for this to be achieved improvement interventions can be used.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Bakgrund:Innebörden av multiresistenta bakterier beskrivs samt de vanligaste orsaker till smittspridning inom sluten vården. Sjuksköterskans har ett ansvar i sin roll gällande vårdmiljö, omvårdnad och teamarbete för att förhindra spridning av multiresistenta bakterier där en stor vikt ligger i de basala hygienrutinerna. Upplevelsen hos patienter som bär på en smitta samt vårdpersonalens uppfattning av att vårda patienter med bekräftad smitta lyfts.Syfte:Syftet är att beskriva sjuksköterskans arbete för att begränsa och förebygga smittspridning av MRSA inom slutenvården.Metod:Arbetet har utförts som en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar varav sex kvantitativa artiklar och nio kvalitativa artiklar.Resultat:Ett tema som är kopplat till de flesta delar i resultatet är goda basala hygienrutiner, och att vikten av en följsamhet till det är av stor betydelse för att förhindra smittspridningen. Det finns behov av mer kunskap som krävs för att en god och säkervård ska vara möjligt hos vårdpersonal och för att kunna arbeta förebyggande för smittspridning.Slutsats:Det visade sig i litteraturöversikten att det finns en stor okunskap hos vårdpersonalen gällande MRSA, smittvägar och rutiner kring vård av patienter som är bärare av MRSA.Dessa patienter behöver få rätt kunskap för att kunna förhindra smitta. Tydliga rutiner, utbildningar och bredare kunskap inom ämnet behövs hos vårdpersonalen. Det kan vara aktuellt att lyfta ämnet inom samtliga vårdavdelningar och ge interna utbildningar så att vårdpersonal ges möjlighet till rätt kunskap för att kunna ge en säker vård och även känna sig trygga i vårdandet av patienter med MRSA. / Background:The meaning of multi-resistant bacteria is described as well as the most common causes of infection in inpatient care. The nurse has a responsibility in the role regarding the care environment, nursing and teamwork to prevent the spread of multi-resistant bacteria where a great importance lies in the basic hygiene routines. The experience of patients carrying an infection and the care staff's perception of caring for patients with confirmed infection is raised.Aim:The purpose is to describe the nurse's work to limit and prevent the spread of MRSA in inpatient care.Method:This literature review was based on 15 scientific articles, of which six are quantitative articles and nine qualitative articles.Results:A theme that is linked to most parts of the result is good basic hygiene routines, and that the importance of compliance with it is of great importance to prevent the spread of infection. There is a need for more knowledge that is required for good and safe care to be possible with healthcare staff and to be able to work preventively for the spread of infection.Conclusion:The literature review show a lack of knowledge among healthcare professionals regarding MRSA, spread of infection and routines regarding care of patients carrying MRSA. These patients need correct information and knowledge to be able to prevent infection. Clear routines, training and broader knowledge in the subject are needed among the care staff. It may be relevant to raise the topic in all care departments and provide internal training so that care staff are given the opportunity for the right knowledge to be able to provide safe care and feel safe in the care of patients with MRSA.

Introduktion: Trots att det finns evidens för de hygienrutiner som praktiseras på svenska sjukhus brister det i följsamhet till dessa rutiner. Detta leder bland annat till höga kostnader, lidande hos patienter och är en bidragande orsak till utveckling och utbredning av mikroorganismer med antibiotikaresistens. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor upplevde bidrog till att det förekom brister i följsamheten till basal hygien. Metod: Åtta sjuksköterskor som arbetade inom slutenvård på ett medelstort svenskt sjukhus deltog i semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA, eng: Interpretative Phenomenological Analysis), vilket sedan kompletterades med ytterligare kategorisering utifrån Theory of Planned Behaviour. Resultat: I resultatet framkommer nio faktorer som skapade bristande följsamhet till basal hygien, vilka delades in i fyra övergripande teman: arbetsmiljö, förhållningssätt, kompetens och ledning. Det framkom att personalens beteende kring basal hygien påverkades i lika stor utsträckning av subjektiva som objektiva faktorer. Slutsats: Övergripande rutiner och regler finns men följsamheten till basal hygien behöver främjas. För att lyckas med detta krävs interventioner med större fokus på beteendeförändringar hos personal. Mer forskning krävs för att kartlägga hur olika faktorer påverkar beteenden kring basal hygien. / Introduction: Although there is evidence for the hygiene routines that exist in Swedish hospitals, these routines are also failing. This leads, among other things, to high costs, suffering for patients and is a contributing factor to the development and spread of microorganisms with antibiotic resistance. Aim: The aim was to investigate which factors that nurses experienced contributed to the fact that there were deficiencies in adherence to basic hygiene. Method: Eight nurses who worked in inpatient care at a medium-sized Swedish hospital participated in semi-structured interviews. The empirical material was analyzed based on an interpretative phenomenological analysis (IPA), which was then supplemented with further categorization based on the Theory of Planned Behavior. Results: The results revealed nine factors that create a lack of compliance with basic hygiene, which were divided into four overarching themes: work environment, approach, competence and management. It emerged that the staff’s behavior regarding basic hygiene is influenced to the same extent by subjective as objective factors. Conclusion: Comprehensive routines and rules exist, but adherence to basic hygiene needs to be promoted. To succeed with this, interventions with greater focus on behavioral changes in staff are required. More research is needed to map how different factors influence behaviors around basic hygiene.

Bakgrund: Ett av de största globala hoten idag är multiresistenta bakterier, alltså bakterier som är resistenta mot antibiotika. När en patient blir smittad av MRSA- bakterien räknas det som en vårdskada då patienten har smittats inom vården. En smittspridning av MRSA-bakterier kan leda till allvarliga konsekvenser för patienternas hälsa. Ju mer MRSA-bakterier sprids desto svårare blir det att bota bakterieinfektioner med hjälp av antibiotika som är vanligt inom vården. Trots att det finns riktlinjer kring hur spridningen av MRSA ska förebyggas är det fortfarande ett stort problem inom sjukvården idag. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan minska smittspridning av MRSA i vårdpersonalens omvårdnadsarbete. Metod: Detta arbete har utförts genom att använda en litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Faktorer som minskar smittspridningen av MRSA inom vården är ytterligare utbildning av omvårdnadspersonal angående ämnet, en förbättring av vårdhygienrutiner, gott samarbete och kommunikation mellan personal och individuellt ansvar bland vårdpersonal.  Slutsats: Aktuella riktlinjer är inte tillräckliga för att undvika spridningen av MRSA inom vården. En minskad spridning av MRSA är möjlig om omvårdnadspersonal utbildas om ämnet, om det sker en förbättring i hygienrutiner och om personalen har ett gott samarbete med varandra och tar personligt ansvar. / Backgraound: One of the biggest global threats today is multi-resistant bacteria, thatis bacteria that are resistant to antibiotics. When a patient becomes infected with the MRSA bacterium, it counts as a healthcare injury as the patient has been infected in healthcare. A spread of MRSA bacteria can lead to serious consequences for patients' health. The more MRSA bacteria spread, the more difficult it becomes to cure bacterial infections with the help of antibiotics that are common in healthcare. Although there are guidelines on how to prevent the spread of MRSA, it is still a major problem in healthcare today. Aim: The aim was to highlight which factors reduce the spread of MRSA in the nursing staff's nursing work. Method: This work has been carried out using a literature review with both qualitative and quantitative scientific articles. Results: Factors that reduce the spread of MRSA in healthcare are further training of healthcare staff regarding the subject, an improvement of healthcare hygiene routines, good cooperation and communication between healthcare staff and individual responsibility among them.  Conclusion: Current guidelines are not sufficient to avoid the spread of MRSA in healthcare. A reduced spread of MRSA is possible if nursing staff are trained on the subject, if there is an improvement in hygiene routines and if the staff have a good collaboration with each other and take personal responsibility.