Bakgrund: Anställda och dess kompetens genererar betydande värden åt företag. I strävan efter att öka och förnya ett företags kompetenser torde de anställdas vilja att själva lära sig och utvecklas vara av stor vikt. Engagerade medarbetare som är benägna att anstränga sig"lite extra"i sitt arbete underlättar kunskapsgenerering, varför vi har valt att studera ämnesområdet engagemang. Syfte: Att identifiera vad som påverkar kollektivanställdas engagemang samt att ge företagsledningen vägledning vid bedömningar rörande företagsekonomiska effekter av engagemangsskapande åtgärder. Genomförande: En kvantitativ tvärsnittsstudie bland kollektivanställda på vårt fallföretag, vilket är verksamt inom metallvaruindustrin. Studiens resultat analyserades genom faktor- och regressionsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att företag som ämnar att öka kollektivanställdas engagemang bör satsa på åtgärder som kan kopplas till delaktighet, lön, arbetsuppgifters innehåll eller företagets styrnings- och personalfilosofi. Därtill konstruerade vi en modell för ekonomiska bedömningar av engagemangsåtgärder

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff. Studien är entotalundersökning, vilket innebär att allt resultat är signifikant för den arbetsgrupp som medverkat.Resultatet visar att det finns variationer utifrån klientens etnicitet i bedömningarna, men även att desociodemografiska faktorerna hos respondenterna har betydelse för bedömningarna gällandeförsörjningsstöd. Svårigheter med att isolera endast en faktor leder till hinder i att dra slutsatser övervilka faktorer som har mest betydelse för bedömningen. Klienter med samma behov kan få olikahjälp som påverkas av både deras bakgrund, men även utifrån vilken handläggare som beslutarärendet. / The purpose of this study was to investigate whether the assessments a social worker carries outwhen a client claims income support is influenced by the client’s ethnicity. Focus is placed upon theeffect social workers' background factors, such as age, qualifications and professional experiencemay have when assessing welfare claims as regarding to the client's ethnicity. The method used toachieve the objective was a quantitative vignette study in which data was collected via aquestionnaire. By comparing how the income support assessment social workers does regarding anidentical case, in which the only difference is the ethnicity of the client, variations can be madevisible and significant factors in assessing captured. The study was conducted in a medium sizedcouncil in Sweden, where 40 out of 48 social workers responded to the survey during a workplacemeeting. The study is exhaustive, which means that all results are significant for the working groupthat participated. The results show that there are variations based on the client’s ethnicity inassessments, but the socio-demographic factors among the respondents are also important forassessments regarding income support. Difficulties in isolating factors impede conclusions as towhich issues are most significant. Clients with identical needs may get different verdicts because oftheir ethnic backgrounds or according to which social worker assessed the case.

No description available.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården. Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014. Resultatet visade att två tredjedelar av patienterna i kategorin var födda före 1950. De sökte i störst utsträckning för andningsbesvär, bröstsmärtor, buksmärta samt infektion. Endast 2,8% bedömdes ha psykiska besvär och 2,9% transporterades till en vårdcentral. Det visade sig också att en tredjedel av de patienter som räknades som mångbesökare aldrig lades in på sjukhuset. Av de som definierades som mångbesökare var 68 % över 60 år. Flera av dessa patienter skulle fått bättre hjälp om individuella vårdplaner tagits fram som utgått från en personcentrerad vård där hänsyn tagits till varje individs situation och egen åsikt. Det skulle också göra att flera av dessa ej behövt åka till en akutmottagning vilket antas givit ett minskat vårdlidande och högre tillgänglighet på akutambulanser.

Vi människor gör dagligen många olika bedömningar antingen genom intuition eller mer strategiska där vi genom resonemang kommer fram till ett svar. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan experters helhetsbedömningar och samma experters bedömningar utifrån kriterier. Data samlades in genom en webbaserad enkät som skickades ut till lärare på Karlstads universitet vilka utvärderade nya idéer relaterade till undervisning.  33 personers svar analyserades genom en multipel regressionsanalys och två t-tester. Slutsatserna är att 43 % av helhetsbedömningen kunde förklaras av de fyra kriterierna: Originalitet, genomförbarhet, användarvärde för studenter och användarvärde för lärare. De återstående procenten kan anses vara intuition samt andra kriterier eller personliga värderingar. Lärare bör därför begrunda hur de gör sina bedömningar och vilka värderingar de lägger in förutom de kriterier som tas upp i kursplanen. / We humans do many different assessments each day; either through intuition or more strategic where we through deliberate reasoning arrive at answers. The purpose of this study was to examine the link between experts overall evaluations and the same experts criteria based assessments. Data were collected through a web-based questionnaire sent to teachers at Karlstad University where they evaluated new ideas related to education. Answers from 33 individuals where analyzed with a multiple regression analysis and two t-tests. The conclusions are that about 43 % of overall assessments could be explained by the four criteria: Originality, operability, user value for students and user value for teachers. The remaining percentage can be considered intuition as well as other criteria or personal values. Teachers should therefore ponder how they make their assessments and what values ​​they put in addition to the criteria listed in the syllabus.

Introduktion: Principbaserade regelverk innebär att redovisningsansvariga gör bedömningar utifrån principer snarare än regler och gränsvärden vilket medför att professionella bedömningar blir en central del av redovisningen. Redovisningen ska spegla företagets ekonomiska situation och vara användbar i beslutsfattande vilket gör bedömningarna viktiga och ställer krav på de som utför redovisningen. Utförande av bedömningar är däremot inte helt enkelt eftersom regelverken i många fall ger otillräcklig vägledning samtidigt som utförarna är exponerad mot många aspekter som kan komma att påverka bedömningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska hur professionella bedömningar görs i företag som följer ett principbaserat regelverk och vad som påverkar bedömningarna. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer för inhämtande av data. Ansatsen är deduktiv med induktivt inslag. Slutsats: Slutsatsen visar att företagen i stor utsträckning gör bedömningar genom att titta på tidigare bedömningar, andra organisationer och använder sig av revisorer. Slutsatsen visar också att bedömningarna görs med en mer eller mindre metodisk process där företaget har utarbetade metoder och relaterar till redovisningsprinciper. Det är svårt att avgöra hur olika faktorer påverkar bedömningarna men det finns indikationer på att flera aspekter kopplade till både person, uppgift och miljö påverkar bedömningarna.

In the background the importance that real estate agents makes correct market value estimates of the objects they encounter in their work field is explained. The problem with previous research is that the valuation as a whole has not been investigated and therefore left out important parts of valuation that may make the practice deeply understood. Through the application of practice theory this study aims to investigate valuation as one practice. The research questions aims to understand which assessment and considerations real estate agents make when determining a market value. In order for the aim to be fulfilled the study has used a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. The respondents for the study was seven real estate agents with a variation of experience. The interviews were then transcribed and analysed thematically which resulted in the making of a descriptive model of the elements that the respondents goes through in order to get to the market value. The study showed that respondents often goes through the same elements to get to the value. But during the different elements there is made separate subjective assessments about variables like location, condition and comparable objects. Whereas uncertainty becomes a natural part of the valuation process. The discussion is made with the starting point in theory that has been related to the thematic analysis. In the chapter, the identified valuation process and what is influencing it is discussed. It’s made clear after the study that the valuation process is highly subjective with its element of self-opinion and experience. The conclusion claim that the aim for the study is partly fulfilled. It's not possible to with certainty say what practical assessments real estate agents make from the interviews. The main reason is that it’s a complex task for respondents to put words on a routinised practice. This is mainly shown by hovering formulations that often reoccur. Even thou, certain depth has been reached in what assessments real estate agents make. But the subject needs more studies, possibly with other methods of choice to contribute to the theoretical literature.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för socialarbetares upplevelse av klientens etniska tillhörighet och kulturella skillnader och om det kan påverka mötet med klienten inom barn- och ungdomsärenden. Syftet är vidare att belysa om socialarbetare anser att det förekommer diskriminering gentemot klienten. Studien baseras på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex yrkesverksamma socialarbetare.  Tidigare forskningen tyder på att risken för etnisk diskriminering i samhället är stor samt att yrkesverksamma i socialt arbete riskerar att vidmakthålla den diskriminering som förekommer i samhället. Det anses även förekomma skillnader i bedömningar som kan baseras på etnisk diskriminering. Resultatet i vår studie visar att socialarbetarna anser att etnisk diskriminering generellt är vanligt förekommande inom verksamheter i socialt arbete. Socialarbetarna är dock försiktiga med att öppet tala om eventuell diskriminering på sina arbetsplatser. En möjlig förklaring är att det kan upplevas känsligt att prata om förekomsten av diskriminering på sin aktuella arbetsplats.  Socialarbetarna i studien menar att kulturella skillnader kan påverka bedömningar, och att språkbrister hos klienter med annan etnisk bakgrund försvårar det dagliga arbetet. Samtidigt menar en del att brist på språket kan bli en grund för särbehandling, vilket enligt dem leder till en sorts diskriminering.

Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en tillgänglig verksamhet som visat sig vara kostnadseffektiv för både uppringarna och samhället. De flesta uppringarna är nöjda med tjänsten när sjuksköterskorna låter dem vara delaktiga i samtalet samt respekterar dem. Sjuksköterskornas främsta uppgift i telefonrådgivning är bedömningar avseende uppringarnas behov av vårdnivå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillhandahålla telefonrådgivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes vilken baseras på tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Att som sjuksköterska tillhandahålla telefonrådgivning innebär flera utmaningar. Vissa faktorer gällande samtalen komplicerade kommunikationen och sjuksköterskornas bedömningar. Flera krav ställdes på sjuksköterskorna som hanterade dessa med hjälp av kollegor och beslutsstöd. Arbetet i telefonrådgivningen gav kunskap och erfarenheter vilka bidrog till att sjuksköterskorna utvecklades i sin yrkesroll.  Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser är i stor grad relaterade till avsaknaden av den visuella kontakten samt de bedömningar de förväntas göra i sitt arbete. Mycket förväntas av sjuksköterskorna som upplever att de har ett stort ansvar gentemot uppringarna. / Background: Telenursing is a business that has proven to be cost-effective for both callers and society. Most callers are happy with the service when the nurses let them be involved in the conversation and respects them. The main role of nurses in telenursing is to assess the callers need out of level of care. Aim: The aim is to describe nurse’s experiences of providing telephone advice. Method: A systematic review of descriptive synthesis based on ten qualitative scientific articles. Result: To provide telephone advice involves several challenges. Some factors concerning the talks complicated communication and assessments for the nurses. Several requirements were on the nurses who handled these with the help of colleagues and decision support. The work provided knowledge and experiences which contributed to nurses in their professional role.  Conclusion: Nurse’s experiences are related to the lack of visual contact and the assessments they are expected to do in their work. Much is expected of the nurses who perceive that they have a great responsibility to the callers.