Bakgrund:Beröring är en viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskan tillämpar naturligt. Beröring har en lugnande funktion och taktil massage som metod kan därmed tillämpas i syfte att lugna patienter med ångestproblematik. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med ångest upplever taktil massage som behandlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt tillämpades. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Personer med ångest upplevde sin tillvaro som oerhört lidande. Massagen medförde i personens kaos en upplevelse av välbefinnande för kropp och själ och som även gav utrymme för att fly från tid, rum och tankar. Massagen ingav känslor av bekräftelse och respekt men som emellertid även upplevdes som en överträdelse av den personliga sfären. Diskussion: Att känna sig utvald upplevdes som något oerhört värdefullt. Kropp och själ var viktigt för individens utvecklande och totala harmoni. Integriteten var betydelsefull att poängtera då kroppen upplevdes som ett personligt och privat område. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar effekterna av taktil massage. Detta medför att större förståelse och kunskap kring behandlingen kan erhållas. På så vis kan en bättre och mer optimal omvårdnaden erbjudas. / Background:Touch is an important part of nursing that the nurse applies naturally. Touch has a calming function and tactile massage can therefore be applied to calm patients with anxiety problems. Aim: The aim was to highlight how people with anxiety experience tactile massage as a treatment. Method: A literature review with a systematic approach was applied. The study is based on eleven scientific articles. Results: Individuals with anxiety disorders experience life as immense suffering. The massage brings a feeling of well being for body and soul into the person's chaos which also assists with scope to escape from time, space and thoughts. The massage entailed feelings of affirmation and respect which, however, also was seen as an infringement of the personal sphere. Discussion: To be experienced as chosen was seen as extremely valuable. Body and mind was significant for individual self-development and overall harmony. Privacy was important to point out since the body was perceived as a personal and private area. Conclusion: It is important that the nurse notes the effects of tactile massage. This leads to greater understanding and knowledge regarding the treatment that will allow a better and more optimal care offered.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) ses som ett mycket vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symtomen efter en operation. Farmakologiska behandlingsmetoder är det som används i störst utsträckning för att behandla PONV, men det är fortfarande en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor är ansvariga för omvårdnad under operationen och har som uppgift att lindra bland annat PONV. En kartläggning av icke-farmakologiska behandlingar bidra till ett mera multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för att motverka PONV hos patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi.  Metod: För att svara på syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien baserades på RCT-studier publicerade sedan år 2016 och var skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna som presenteras i arbetet kunde alla påvisa effekter i att antingen motverka utvecklandet av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Resultatet för behandlingsmetoden transkutan elektroakupunkt-stimulering (TEAS) sågs ha mest evidens för att förebygga utvecklandet av PONV. Postoperativt musiklyssnande och cupping vid P6-punkten kunde också påvisa en förebyggande effekt för PONV. Behandlingen akupressur vid P6-punkten sågs ha viss effekt på illamående i majoriteten av de inkluderade artiklarna som undersökte metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med essentiella oljor av ingefära eller lavendel sågs ha god effekt i att behandla PONV som redan uppstått.  Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV kan vara effektiva metoder för att utvecklande motverkat av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Dock krävs det fler omfattande studier för att kunna dra vidare slutsatser om det går att ersätta farmakologisk behandling med någon av dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder, baserat på den forskning som presenteras i detta arbete, bör ses som ett komplement till farmakologisk behandling snarare än som ett substitut. / Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är ett vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symptomen efter operationen. Farmakologisk behandling är den vanligaste metoden för behandling av PONV, även om det fortfarande finns en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för omvårdnaden under operationen och har till uppgift att underlätta PONV. Mer omfattande kunskap om icke-farmakologiska behandlingar kan bidra till ett mer multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur översyn var att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för PONV hos patienter som har genomgått kirurgi i allmän anestesi. Metod: För att svara på syftet valdes en systematisk litteraturgenomgång som metod. Den systematiska litteraturöversikten bygger på RCT-studier som publicerats sedan 2016 och är skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoder som presenterades visade alla effekter för att antingen minska utvecklingen av PONV eller vid behandling av redan förvärvade PONV. Resultaten för behandlingsmetoden TEAS ansågs ha mest bevis för att förhindra utvecklingen av PONV. Postoperativa lyssna på musik och cupping vid P6-punkten kunde också bevisa effektivitet i förebyggande PONV. Behandling med akupressur vid P6- punkt ansågs ha viss effekt på illamående i en majoritet av de inkluderade studierna som studerade metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med eteriska oljor av ingefära eller lavendel ansågs ha goda effekter på behandling av redan förvärvade PONV. Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingar för PONV har en betydande effekt för att antingen hindra utvecklingen av PONV eller behandla patienter som redan har utvecklat en viss grad av PONV. Det finns dock ett behov av fler studier som jämför icke-farmakologiska behandlingar med farmakologiska behandlingar, för att kunna dra några slutsatser om möjligheten att ersätta farmakologiska behandlingar med icke-farmakologiska behandlingar. Icke-farmakologiska behandlingar, baserade på de studier som presenteras i denna systematiska litteraturöversikt, bör ses som ett komplement till farmakologiska behandlingar snarare än som en ersättning.

Aphasia is defined as an acquired language impairment and is often caused by stroke. The impairment can affect the person in many ways depending on the severity, and lasting effects often have a negative impact on the persons participation and communication. Currently there are no national guidelines for aphasia following stroke containing named interventions. The purpose of our study is to compose an evidence-based summation of interventions for aphasia currently in use which specifically target grammatical and discourse impairment. A systematic literature search was conducted, and the included studies were assessed. This resulted in a summation of ten included interventions for treating grammatical and discourse impairment. Persistently, the studies were of poor quality, had a flawed design and had a low number of participants. The majority of the interventions were, in spite of the occasional substantial theoretical framework, considered to have insufficient evidence base. There is a need for more extensive, high-quality studies for speech-language pathologists to be able to carry out evidence-based therapy in accordance with the recently published national guidelines for stroke. / Afasi definieras som en förvärvad språkstörning och orsakas vanligen av stroke. Språkliga funktioner hos den drabbade kan påverkas i olika grad, där svårigheter ofta kvarstår och påverkar personens delaktighet och kommunikationsförmåga. Det saknas kliniska riktlinjer för afasibehandling innehållande specifika metoder. Denna studie syftade till att sammanställa befintliga behandlingsmetoder för grammatiska svårigheter och nedsatt diskursförmåga i ett evidensbaserat kunskapsunderlag. En systematisk litteratursökning genomfördes och de inkluderade studierna evidensgranskades. Detta resulterade i en sammanställning av tio metoder för behandling av grammatiska svårigheter och diskurs. Genomgående sågs låg studiekvalitet, bristande studiedesign och lågt deltagarantal hos de inkluderade studierna. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, även där en omfattande teoretisk bakgrund fanns att tillgå. Behovet av mer omfattande studier med hög kvalitet är nödvändigt för att logopeden ska kunna arbeta evidensbaserat samt följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande strokevård.

Intro: Skolios definieras som en 3-dimensionell deviation av ryggraden, det krävs en Cobbvinkel på minst 10 grader för att diagnostiseras. Idiopatisk skolios är när orsaken är okänd. Korsett och PSSE (physiotherapeutic scoliosis-specific exercise) har visat sig vara de konservativa behandlingsmetoder som visat sig vara mest effektiv. Andra konservativa behandlingsmetoder som används är styrketräning, yoga/ pilates, stretching, massage, akupunktur, EMS, Alexandertekniken samt mobilisering/manipulation. Syfte: Undersöka vilka konservativa behandlingsmetoder som är vanligt förekommande bland personer med idiopatisk skolios i Sverige, undersöka hur nöjda deltagarna är med respektive behandling samt undersöka om det finns samband mellan behandlingsmetod och kön, topografi samt magnitud av skolios. Trender som refereras till i titeln syftar på ovan nämnda eventuella samband. Metod: Enkätundersökning via Google formulär för personer som är medlem i Svenska Skoliosföreningens Facebook sida. Krav på deltagande var; diagnostiserade med idiopatisk skolios, >18 år, utförd konservativ behandling/ar för sin skolios. Analys av data gjord i Jamovi version 2.2.3. Resultat: Korsett var den vanligaste konservativa behandlingsmetoden, 35 av 46 hade använt det. Massage var deltagarna mest nöjda med, av 22 var 68,2% nöjda. Mest missnöjd med var deltagarna som använt korsett, av 35 var 42,9% missnöjda. En association sågs mellan korsett och magnitud på skoliosen (p=.002). Ingen analys kunde göras på sambandet mellan behandlingsmetod och kön då en överrepresentation av kvinnor fanns hos deltagarna. Slutsats: För att dra större slutsatser kring förekomst, nöjdhet samt trender för konservativa behandlingsmetoder för personer med idiopatisk skolios krävs en studie med ett större urval och jämnare fördelning av kön samt magnitud och topografi av skoliosen.

The effect of aphasia varies across patients and consequently their rehabilitation needs may differ. Access to participation in today’s information society requires good reading skills and this should be considered in a patient's rehabilitation plan. However, there are currently no guidelines available regarding the treatment of acquired reading impairments following stroke. The national guidelines for stroke rehabilitation states that speech and language intervention should be given when necessary and requested. There are currently no national guidelines for aphasia treatment that target specific language functions. The current study aims to gather and review the evidence of reading interventions for people with aphasia. A systematic search was made in medical databases to gather relevant studies. A quality review was conducted for the 19 studies found and information about the different methods used for therapy was gathered. This was followed by an evidence evaluation of each method. Although most studies demonstrated positive results, only 3 out of 13 methods were found to have a moderate to high evidence base. The majority of the methods were supported by single-case studies or lacked in quality, making it difficult to draw any conclusion about whether those methods are suitable to use in the clinic. This result also reflects the focus of the evidence grading system (GRADE) on study design and questions arose of its suitability for this type of aphasia research. / Bakgrund: Afasi efter stroke är en symptomdiagnos som innebär språknedsättning av varierande grad och omfattning. Rehabiliteringen för personer med afasi (PMA) ska vara individanpassad och logopedisk intervention ska erbjudas vid behov.  Lässvårigheter är en begränsande nedsättning som kan bidra till att PMA blir mer beroende av sin omgivning. Idag saknas riktlinjer för läsbehandling vid afasi efter stroke och en översikt av existerande evidensbaserade metoder behövs för klinisk verksamhet. Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa evidensen för behandlingsmetoder vid nedsatt läsförmåga och läsförståelse hos PMA efter stroke. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i utvalda databaser och 19 studier identifierades för kvalitetsgranskning. Metoderna som användes i studierna sammanställdes och en evidensgradering utifrån GRADE-systemet utfördes. Resultat: 13 metoder identifierades varav 3 metoder, Phonomotor Treatment (PMT), Semantic Feature Analysis (SFA) och tekniskt hjälpmedel som läsbehandling, ansågs ha måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Resterande metoders vetenskapliga underlag bedömdes som otillräckliga. Slutsats: Positiv behandlingseffekt sågs överlag i samtliga metoder men begränsningar i antalet studier, deltagarantal och studiernas utförande sänkte evidensgraderna. Resultatet angående användning av metoderna PMT och SFA, med starkast evidensgradering, ifrågasätts då det präglats av evidensgraderingssystemets inriktning på studiers design.  Metoderna anses även behöva mer forskningsstöd för att kunna bedömas som lämpliga behandlingsmetoder i klinisk verksamhet.

Alzheimers sjukdom är en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som främst drabbar äldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjärnan. De vanligaste symptomen är demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i två olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullständiga mekanismen bakom alzheimer är ännu okänd men två proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys är apolipoprotein E. Idag är alzheimer ett växande problem, detta i takt med att världens befolkning blir allt äldre. En problematik finns idag då den symptomatiska behandling som finns mot alzheimer anses vara otillräcklig, ett botemedel eftersträvas därför. Immunterapi är ett botemedel som man i framtiden hoppas kunna erbjuda, detta i form av ett aktivt eller passivt vaccin verksamt mot beta-amyloid. Forskning för att finna ett sådant pågår därför just nu. AN-1792 (aktivt vaccin), CAD106 (aktivt vaccin), Bapineuzumab (passivt vaccin) och Solanezumab (passivt vaccin) är fyra vaccin som har tagits fram och testats på människor. I de vaccinstudier som gjorts har motgångar stötts på men även framgångar gjorts. AN-1792 är det vaccin som visat sig vara effektivast men med svåra biverkningar medan CAD106 är det vaccin som visat sig vara mindre effektivt men säkrast. Bapineuzumab och Solanezumab visade sig däremot båda två vara overksamma. Då flera av de vaccin som framställts har varit verksamma mot amyloidplack anser forskare att ett framtida vaccin mot alzheimer är möjligt att framställa. / Alzheimer’s disease is an insidious neurodegenerative dementia disease that primarily affects elderly and is characterized by the formation of amyloid plaques and neurofibrillary tangles in the brain. The most common symptoms are dementia, cognitive problems, delusions, and aggressiveness. Alzheimer’s occurs in two forms, presenile and senile Alzheimer’s disease. The complete mechanism behind Alzheimer’s is still unknown but two proteins, beta-amyloid and tau, are considered to be behind the cause of Alzheimer’s. A third protein involved that was found through genetic analysis is apolipoprotein E. Today, Alzheimer’s is a growing problem as the world’s population is getting older. A complex of problems exists as the symptomatic treatment available against Alzheimer’s is considered to be insufficient; a cure is therefore aimed at. Immunotherapy is a cure that hopes can be offered, this in the form of an active or a passive vaccine effective against beta-amyloid. Research to find such a vaccine is therefore under progress right now. AN-1792 (active vaccine), CAD106 (active vaccine), Bapineuzumab (passive vaccine), and Solanezumab (passive vaccine) are four vaccines that have been developed and tested on humans. In the vaccine studies that have been done setbacks have been encountered but also successes have been made. AN-1792 is the vaccine proved to be effective but with severe side effects while CAD106 is the vaccine proved to be less effective but safer. Both Bapineuzumab and Solanezumab showed to be ineffective. Since several of the produced vaccines have been active against amyloid plaques scientists believes that a future vaccine against Alzheimer’s disease is possible to make.