Bakgrund: Hjärtsvikt är ett komplext syndrom och en följd av andra hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtsvikt leder till en försämring av hjärtats pumpförmåga och därmed uppstår syrebrist i kroppens alla organ. Sjukdomen kan leda till fysiska och psykiska begränsningar vilket kan innebära en nedsatt livskvalitet och därmed skulle komplementära behandlingsmetoder kunna vara till hjälp. Hälso- och sjukvårdsteamet ska utifrån patientens önskemål och förutsättningar hitta komplementära behandlingsmetoder samt stötta den enskilde människan till ökad livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa effekten av komplementära behandlingsmetoder för att öka livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 resultatartiklar. Resultat: Resultatet visade att patienters fysiska och psykiska livskvalitet kunde påverkas med hjälp av komplementära behandlingsmetoder både i hemmet och på vårdenhet. Behandlingsmetoderna innefattade fysisk träning, emotionellt stöd och hjälpmedel vid omfattande och strukturerad utbildning. Konklusion: De olika komplementära behandlingsmetoderna visade sig vara framgångsrika när det gäller förbättrad fysisk och psykisk livskvalitet. Patienterna upplevde minskade symtom såsom depression, ångest och trötthet. Samtidigt ökade patientens sociala funktion, självförtroende och fysiska förmåga.

No description available.

No description available.

Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver. I framtiden ser behandlarna inte att det är metoderna eller behandlingen som ska förändras, utan samhällets syn på sjukdomen och ideal bör förändras.

Syftet med denna uppsats och enkätundersökning var att undersöka vilka attityder som råder till hypnos bland ett brett urval av människor. De variabler som förväntades kunna predicera attityden var: egen erfarenhet av hypnos, motivation att göra en förändring, kännedom om alternativa behandlingsmetoder, personlighetsdimensionen Openness, andlighet/transcendens, och där kön togs med som kontrollvariabel. Regressionsanalysen visade på en signifikant modell som förklarade variansen med ca 30%. Två variabler var signifikanta: egen erfarenhet av hypnos och kännedom om alternativa metoder. Motivation visade på en trend till signifikans. Trots att endast ca 13% hade egen erfarenhet av hypnos var denna variabel drivande i modellen. Resultatet visade sammanfattningsvis på en generellt mer positiv attityd till och intresse för hypnos, än en negativ attityd och rädsla. Urvalet bestod av en övervägande andel kvinnor vilket påverkar resultatets generaliserbarhet. En fråga för framtida forskning är vilka variabler som bidrar till att man inledningsvis använder sig av hypnos.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.  Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

No description available.

Introduktion: Vård av patienter i behov av palliativ vård innebär att sjuksköterskans huvudfokus är att symtomlindra patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Symtom är subjektivt och upplevs olika, interventionerna grundar sig i självbestämmande, sociala sammanhang, strategier samt symtomlindring för att individen ska kunna leva värdigt och med största välbefinnande till livets slut. Intresset för komplementära behandlingsmetoder som komplement till konventionell behandling ökar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av komplementära behandlingsmetoder för patienter i palliativ vård.  Metod: Litteraturstudie grundad utifrån nio steg (Polit & Beck 2017). Databassökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Utifrån Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier utfördes en kvalitetsgranskning och resulterade i 13 studier relevanta för studien. Sex teman identifierades efter databearbetning och analys. Resultat: Resultatet visar att komplementära behandlingsmetoder kan användas i palliativ vård sammanställt i sex teman: Kan ge symtomlindrande effekt, Kan ge ökat välbefinnande, Acceptans av livet, Relationer och social gemenskap, Minnesframkallande effekt och Avslappnande effekt.  Slutsats: Komplementär behandlingsmetoder användas som komplement till konventionell behandling för att lindra palliativa patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov

Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Blunda inte för sömnproblem. En empirisk studie om sjuksköterskors uppfattningar kring patienters sömnproblem. Examensarbete i omvårdnad 15 Hp. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011 Enligt forskning uttrycker ofta inneliggande patienter under sin sjukhusvistelse att de upplever någon form av sömnstörning. Kortsiktiga sömnproblem behöver inte utgöra någon risk, däremot kan långvariga sömnproblem vara förenat med vissa hälsorisker. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur sjuksköterskor uppfattar patienters sömnproblem. Frågeställningar var 1) hur dessa patienter bemöts och 2) vilken rådgivning som ges. Studien är av kvalitativ forskningsansats där sex intervjuer genomfördes på en medicinsk avdelning på ett universitetssjukhus i södra Skåne. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysenheterna har formats till tre teman och nio domäner som presenteras i resultatredovisningen. Sjusköterskornas uppfattning om hur sömnproblem hanterades skiljde sig åt. Det framkom t ex att vila under dagtid uppmuntrades av samtliga, men att tidsaspekten, d v s längden av vilan, uppfattades olika hos sjuksköterskorna. En ökad kunskap om sjuksköterskors uppfattningar om sömnproblem kan vara ett viktigt bidrag i arbetet med att förebygga hälsorisker och skapa en bättre vårdmiljö för patienter. / Hansson, A-E & Åbjörnsson, L. Do not close your eyes for sleep problems. An empirical study of nurses’ perceptions of patients sleeps problems. Degree project in nursing, 15 credits points. Malmö University, Faculty of Health and Society, Department nursing 2011According to research patients often express some form of sleep disorders during their hospital stay. Short-term sleeping problems may not constitute a risk, whereas a long term sleeping problem is associated with certain health risks. The aim of the study was to investigate how nurses perceive patients sleeping problems. The Issues were 1) how are patients with sleeping problems treated and 2) what advice do they get. The study has a qualitative research approach based on six interviews and were conducted on a medical ward of a university hospital in southern Sweden. Data were analyzed using content analysis. Analysis units were formed into three themes and nine domains which are presented in the result section. The opinion of how patients sleep problems were handled differed between nurses. A rest during the day was encouraged by all nurses, but their opinions of the length of the rest differed. An increased knowledge of nurses’ opinions of sleep problems may be an important contribution to the work with preventing health risks and creating better care environment for the patients.

Bakgrund: Hallux valgus (HV) är den vanligaste felställningen i foten hos vuxna. HV behandlas främst med operativa behandlingsmetoder men innan operation övervägs ska patienten behandlas med icke-kirurgiska behandlingsmetoder. Det saknas idag riktlinjer kring icke-kirurgiska behandlingsmetoder, vilka de är och vilken effekt de har. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver icke-kirurgiska behandlingsmetoder för hallux valgus. Metod: Studiedesign var narrativ litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Sökningar genomfördes i PubMed, CINAHL, MEDLINE och 12 artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: De icke-kirurgiska behandlingsmetoder som nämns i litteraturen var rådgivning, ortoser, olika typer av skenor, träning, manuell terapi, tåseparerare, tejpning, elstimulering, kylbehandling och töjning av muskler. Konklusion: Flertalet icke-kirurgiska behandlingsmetoder finns i syfte att behandla HV. Det ligger stor vikt i att tidigt upptäcka HV då metoderna är effektiva vid lindrig till måttlig lateral felställning. Det är troligtvis en kombination av de icke-kirurgiska behandlingsmetoderna som är mest effektiv i syfte att minska komplikationer och minska risk för operativa åtgärder av HV.